Beaktats t.o.m. FörfS 653/2016.

26.5.1989/503

Föreningslag

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap

Allmänna stadganden

1 §
Tillämpningsområde

En förening får bildas för gemensamt fullföljande av ett ideellt syfte. Syftet får inte strida mot lag eller god sed.

Denna lag tillämpas på föreningar.

2 §
Begränsningar av tillämpningsområdet

Denna lag gäller inte sammanslutningar vilkas syfte är att ge deltagarna vinst eller annan omedelbar ekonomisk förmån eller vilkas syfte eller verksamhetsinriktning annars i huvudsak är av ekonomisk natur.

På sammanslutningar som genom lag eller förordning har organiserats för ett särskilt ändamål tillämpas denna lag endast i den mån så stadgas särskilt.

Angående religiösa samfund gäller vad som särskilt stadgas om dem.

3 §
Förbjudna föreningar

Föreningar som helt eller delvis kan anses vara militärt organiserade på grund av den lydnad som fordras av medlemmarna och medlemskårens indelning i truppformationer eller grupper eller beväpning är förbjudna.

4 § (22.12.2009/1398)
Tillståndsplikt

Föreningar vars verksamhet omfattar övning i bruk av skjutvapen och som inte ska finnas endast för jakt får inte bildas utan tillstånd av regionförvaltningsverket.

5 §
Ekonomisk verksamhet

En förening får endast idka sådan näring eller förvärvsverksamhet som nämns i stadgarna eller som annars direkt hänför sig till dess syfte eller som skall anses ha ringa ekonomisk betydelse.

6 §
Rättsverkningar av registrering

En förening som har registrerats på det sätt som sägs i denna lag kan förvärva rättigheter och ingå förbindelser samt uppträda som part inför domstolar och andra myndigheter.

Medlemmarna i en registrerad förening svarar inte personligen för föreningens förpliktelser.

2 kap

Bildande av föreningar

7 §
Stiftelseurkund

När en förening bildas skall en stiftelseurkund uppsättas, och till den skall fogas de stadgar som har utarbetats för föreningen. Stiftelseurkunden skall dateras och undertecknas av minst tre personer som inträder som medlemmar i föreningen. Fysiska personer som bildar en förening skall ha fyllt 15 år.

8 §
Stadgar

I föreningens stadgar skall nämnas

1) föreningens namn,

2) den kommun i Finland som är föreningens hemort,

3) föreningens syfte och verksamhetsformer,

4) medlemmarnas skyldighet att betala medlemsavgifter och andra avgifter till föreningen,

5) antalet styrelsemedlemmar, revisorer och verksamhetsgranskare i föreningen, eller deras minimi- och maximiantal, samt deras mandattid, (16.7.2010/678)

6) föreningens räkenskapsperiod,

7) när föreningens styrelse, revisorer och verksamhetsgranskare ska väljas, bokslutet fastställas och beslut om ansvarsfrihet fattas, (16.7.2010/678)

8) sättet och tiden för kallelse till föreningsmöte samt

9) hur föreningens tillgångar skall användas, om föreningen upplöser sig eller upplöses.

9 §
Tvåspråkighet, föreningens namn

I en förenings stadgar kan bestämmas att föreningen är såväl finsk- som svenskspråkig. En sådan förening kan under de förutsättningar som anges i 51 § registreras som tvåspråkig.

Utöver vad som följer av 1 mom. kan i en förenings stadgar bestämmas att föreningen har ett finskt, svenskt och samiskt namn eller också ett namn på två av dessa språk. Härvid kan föreningen använda vilket som helst av namnen.

3 kap

Medlemskap

10 §
Medlemmar

Medlemmar i en förening kan vara enskilda personer, sammanslutningar och stiftelser.

Om föreningens egentliga syfte är att påverka politiska angelägenheter, får den såsom medlemmar endast ha finska medborgare och sådana utlänningar som har sin hemort i Finland samt föreningar i vilka såsom medlemmar endast finns personer av nämnt slag, eller till vilka direkt eller indirekt hör föreningar med endast sådana medlemmar. (29.12.1989/1331)

3 mom. har upphävts genom L 30.12.1992/1614. (30.12.1992/1614)

11 §
Medlemsförteckning

Styrelsen skall föra en förteckning över föreningens medlemmar. I förteckningen skall införas varje medlems fullständiga namn och hemort. (30.12.1992/1614)

Föreningens medlemmar skall på begäran ges tillfälle att ta del av de i 1 mom. nämnda uppgifterna. Om utlämnande av uppgifter i övrigt stadgas i personregisterlagen (471/87). Föreningens styrelse kan besluta om utlämnande.

PersonregisterL 471/1987 har upphävts genom PersonuppgiftsL 523/1999.

12 §
Inträde i en förening

Den som vill bli medlem i en förening skall meddela föreningen detta. Beslut om godkännande av medlemmar fattas av styrelsen, om inte något annat bestäms i stadgarna.

13 §
Utträde ur en förening

En medlem har rätt att när som helst utträda ur en förening genom att skriftligen anmäla detta hos föreningens styrelse eller dess ordförande. En medlem kan också utträda genom att vid föreningens möte anmäla detta för anteckning i protokollet. I stadgarna kan bestämmas att utträdet blir gällande först en viss tid efter anmälan. Tiden får inte vara längre än ett år.

14 §
Uteslutning ur en förening

En förening kan utesluta en medlem på de grunder som nämns i stadgarna. Föreningen har dock alltid rätt att utesluta en medlem som

1) har underlåtit att fullgöra de förpliktelser som han genom sitt inträde i föreningen har åtagit sig,

2) genom sitt beteende inom eller utom föreningen avsevärt har skadat denna, eller som

3) inte längre uppfyller de villkor för medlemskap som nämns i lag eller i föreningens stadgar.

15 §
Förfarande vid uteslutning

Beslut om uteslutning av en medlem fattas av föreningsmötet, om inte något annat bestäms i stadgarna. I beslutet skall orsaken till uteslutningen nämnas. En medlem är inte jävig att vid föreningsmötet rösta i ett uteslutningsärende som gäller honom själv.

Innan beslut fattas skall medlemmen ges möjlighet att ge förklaring i saken utom då orsaken till uteslutningen är underlåtelse att betala medlemsavgift.

Om det enligt stadgarna är styrelsen som fattar beslut om uteslutning, kan i stadgarna bestämmas att medlemmen har rätt att inom en i dem fastställd tid låta föreningsmötet avgöra frågan om uteslutning.

I stadgarna kan bestämmas att föreningen kan anse att en medlem har utträtt ur föreningen, om han under en tid som anges i stadgarna har underlåtit att betala sin medlemsavgift.

4 kap

Beslutanderätt

16 §
Utövande av beslutanderätten

Beslutanderätten i en förening tillkommer medlemmarna. I stadgarna kan dock på det sätt som anges nedan bestämmas att beslutanderätten utövas

1) av föreningens fullmäktige och

2) vid förbundsomröstning av enskilda personer som är medlemmar antingen i föreningen eller i föreningar som direkt eller indirekt hör till föreningen.

17 § (16.7.2010/678)
Medlemmarnas beslutanderätt

Medlemmarna utövar sin beslutanderätt vid föreningsmötet.

I föreningens stadgar kan det bestämmas att medlemmarna under de förutsättningar som anges i stadgarna får delta i föreningsmötet per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel under pågående möte eller före mötet. Sådant deltagande förutsätter att deltaganderätten och riktigheten av rösträkningen kan kontrolleras på ett sätt som kan jämställas med de förfaranden som iakttas vid vanliga föreningsmöten. Om föreningens egentliga syfte är att påverka politiska angelägenheter, gäller sådan deltaganderätt endast under själva mötet.

I stadgarna kan det bestämmas att medlemmarna i frågor som särskilt nämns i stadgarna utövar sin beslutanderätt vid särskilda omröstningstillfällen, per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel utan att komma samman till möte. Bestämmelsen får dock inte gälla frågor som nämns i 23 § 1 mom.

Om medlemmarna är enhälliga, får de fatta beslut i frågor som ska avgöras vid föreningsmöte utan att komma samman till möte. Beslutet ska fattas skriftligen, dateras och undertecknas av samtliga föreningsmedlemmar. På ett skriftligt beslut tillämpas i övrigt vad som gäller för protokoll från föreningsmöte.

18 §
Fullmäktiges beslutanderätt

Om fullmäktige ges beslutanderätt, skall antalet fullmäktige eller hur antalet bestäms, samt mandattiden, valsättet och uppgifterna nämnas i stadgarna.

I stadgarna kan också bestämmas att platserna i fullmäktige eller en del av dem skall fördelas mellan föreningens medlemmar eller mellan grupper som dessa bildar, enligt de grunder som nämns i stadgarna. Härvid kan också bestämmas att fullmäktige skall väljas bland kandidater som dessa medlemmar eller grupper ställer upp. Om någon har försummat att ställa upp kandidater, kan fullmäktige väljas bland de kandidater som de andra har ställt upp.

Fullmäktige utövar sin beslutanderätt vid möten.

19 § (16.7.2010/678)
Förbundsomröstning

I stadgarna kan det bestämmas att beslutanderätten i en förening som enligt stadgarna endast har föreningar eller enskilda personer och föreningar som medlemmar ska utövas genom förbundsomröstning. I stadgarna ska nämnas i vilka frågor eller under vilka förutsättningar förbundsomröstning tillämpas. Förbundsomröstning får inte gälla frågor som nämns i 23 § 1 mom.

Förbundsomröstning förrättas vid särskilda omröstningstillfällen, per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel.

5 kap

Beslutsfattande

20 § (22.12.2009/1398)
Föreningsmöte

Föreningsmöte ska hållas på de tider som bestäms i stadgarna. Om föreningsmöte inte har sammankallats, har varje föreningsmedlem rätt att kräva att möte ska hållas.

Extra föreningsmöte ska hållas då föreningsmötet så beslutar eller styrelsen anser att det finns skäl därtill eller då minst en tiondedel av föreningens röstberättigade medlemmar kräver det för behandling av ett angivet ärende. Om endast föreningar eller enskilda personer och föreningar enligt stadgarna kan vara medlemmar av föreningen, kan i dem bestämmas att den minoritet som kan kräva att extra möte ska hållas är mindre eller större än en tiondedel. I andra föreningars stadgar kan endast tas in bestämmelser om en mindre minoritet.

Krav på att möte ska hållas ska framställas skriftligen till föreningens styrelse. När styrelsen har tagit emot framställningen ska den utan dröjsmål sammankalla mötet. Om mötet inte har sammankallats eller kravet inte har kunnat framställas till styrelsen, ska regionförvaltningsverket på ansökan av en medlem som krävt att möte ska hållas berättiga medlemmen att sammankalla mötet på föreningens bekostnad eller vid vite ålägga styrelsen att göra det.

21 §
Fullmäktigmöte

Vad denna lag stadgar om föreningsmöte gäller i tillämpliga delar också fullmäktigmöte. Extra fullmäktigmöte skall dock hållas endast då fullmäktige så beslutar eller då styrelsen anser att det finns skäl därtill eller då ett i 20 § 2 mom. nämnt antal fullmäktige kräver detta för behandling av ett angivet ärende.

22 § (16.7.2010/678)
Andra sätt att fatta beslut

Om en i stadgarna nämnd fråga ska avgöras i föreningen vid en viss tidpunkt genom särskilda omröstningstillfällen, per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel utan att medlemmarna kommer samman till möte, och detta inte har skett, har en föreningsmedlem rätt att skriftligen kräva att styrelsen ska sköta om att beslutsfattandet ordnas. Har styrelsen trots kravet inte ordnat beslutsfattandet eller har kravet inte kunnat framställas till styrelsen, ska regionförvaltningsverket på ansökan av den medlem som krävt att beslutsfattande ska ordnas berättiga medlemmen att ordna omröstningen, poströstningen eller omröstningen med något tekniskt hjälpmedel på föreningens bekostnad eller vid vite ålägga styrelsen att göra det.

23 §
Frågor som skall avgöras vid möte

Vid föreningsmötet eller, om så bestäms i stadgarna, vid fullmäktigmötet ska beslutas om (16.7.2010/678)

1) ändring av föreningens stadgar,

2) överlåtelse eller inteckning av fastighet eller överlåtelse av annan egendom som är betydande med hänsyn till föreningens verksamhet,

3) omröstnings- och valordning som avses i 30 §,

4) val eller avsättning av styrelsen, styrelsemedlemmar, revisorer eller verksamhetsgranskare, (16.7.2010/678)

5) fastställande av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet samt om

6) upplösning av föreningen.

I stadgarna kan bestämmas att styrelsen kan besluta om försäljning, byte och inteckning av föreningens egendom.

24 § (16.7.2010/678)
Möteskallelse

Föreningsmötet ska sammankallas så som stadgarna föreskriver. I kallelsen ska nämnas när och var mötet hålls.

Om medlemmarna har rätt att delta i mötet per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel, ska detta nämnas i möteskallelsen. Om yttranderätten är begränsad för medlemmar som deltar i mötet per post eller med något tekniskt hjälpmedel, ska också detta nämnas i möteskallelsen.

Vid mötet får beslut inte fattas i frågor som nämns i 23 § eller i liknande frågor, om inte de har nämnts i möteskallelsen.

25 §
Medlemmarnas rösträtt

Om inte något annat bestäms i stadgarna, har varje medlem som har fyllt 15 år rösträtt och varje röstberättigad en röst. En enskild person kan inte utöva rösträtt genom ombud, om inte något annat bestäms i stadgarna.

I stadgarna får bestämmas att den som under en viss tid försummar att betala sin medlemsavgift inte har rätt att utöva sin rösträtt. I stadgarna kan även bestämmas att en medlem för att kunna utöva rösträtt vid mötet på förhand till föreningen skall anmäla sitt deltagande i mötet senast den dag som nämns i möteskallelsen.

26 §
Jäv vid föreningsmöte

En medlem har inte rätt att rösta eller framställa förslag till beslut vid föreningsmötet när beslut fattas om avtal mellan medlemmen och föreningen eller om andra frågor i vilka medlemmens enskilda intressen strider mot föreningens.

En styrelsemedlem eller någon annan som har anförtrotts en uppgift som hör till föreningens förvaltning får inte rösta när beslut fattas om val eller avsättning av revisorer eller verksamhetsgranskare, fastställande av bokslut eller beviljande av ansvarsfrihet, om frågan gäller den förvaltning som han eller hon svarar för. (16.7.2010/678)

Vad som sägs om jäv för dem som nämns i 1 och 2 mom. gäller också deras ombud och andra representanter.

27 §
Beslutsförfarande

Som föreningens beslut gäller, om inte något annat följer av stadgarna,

1) den mening som vid omröstning fått mer än hälften av rösterna,

2) vid lika röstetal, den mening som mötets ordförande meddelar att han eller hon omfattar eller, om omröstningen sker vid särskilda omröstningstillfällen, per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel utan att medlemmarna kommer samman till möte, den mening som vinner vid lottdragning, samt (16.7.2010/678)

3) vid ändring av stadgarna, upplösning av föreningen och överlåtelse av huvuddelen av föreningens egendom, den mening som vid omröstning biträtts av minst tre fjärdedelar av rösterna.

Ett beslut om ändring av stadgarna på det sätt som avses i 17 § 2 mom. eller 19 § 1 mom. eller så att majoritetsval ersätts med proportionella val är dock giltigt, om beslutet vid omröstning har biträtts av mer än hälften av rösterna och det i övrigt har fattats i enlighet med vad som stadgas eller bestäms om ändring av stadgarna.

Utan hinder av vad som nedan sägs om ogiltighet är ett sådant beslut om ändring av stadgarna giltigt som gäller ändring av sättet att förrätta val, antalet röster som en medlem har, sammansättningen av förvaltningsorganen eller medlemmarnas betalningsskyldighet, även om ändringen skulle kränka förmåner som medlemmarna garanteras i stadgarna eller likställdheten mellan medlemmarna, såvida beslutet har fattats i enlighet med 1 mom. 3 punkten eller i de fall som avses i 2 mom. på det sätt som anges i momentet.

Om föreningen enligt stadgarna är medlem i en annan förening, kan i stadgarna bestämmas att en ändring av föreningens stadgar också kräver samtycke av den förening till vilken föreningen direkt eller indirekt hör.

28 § (16.7.2010/678)
Val

Val som förrättas vid ett möte sker som majoritetsval, om inte någon väljs enhälligt eller något annat har bestämts i stadgarna. Val som förrättas vid särskilda omröstningstillfällen, per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel utan att medlemmarna kommer samman till möte, sker som proportionella val, om inte något annat bestäms i stadgarna. Alla som har rätt att utöva beslutanderätt ska garanteras rätt att delta i kandidatnomineringen för valet.

29 §
Förrättande av val

När majoritetsval tillämpas blir de som har fått flest röster valda, om inte stadgarna föreskriver något annat om den majoritet som krävs.

Om val enligt lag eller stadgarna skall förrättas som proportionella val, skall det bestämmas i stadgarna hur valet härvid förrättas.

I stadgarna kan bestämmas att proportionella val verkställs

1) med kandidatlistor så att varje röst tillfaller listan i dess helhet, varvid den som står först på respektive kandidatlista som jämförelsetal får hela det röstetal som listan har fått, den andre hälften av detta röstetal, den tredje en tredjedel av röstetalet och så vidare, och kandidaterna blir valda i den ordning som deras jämförelsetal anger,

2) med kandidatlistor men så att varje röst ges någon kandidat på kandidatlistan, varvid den som får det största röstetalet på varje kandidatlista som jämförelsetal får hela det röstetal som kandidatlistan fått, den andre hälften av detta röstetal, den tredje en tredjedel av röstetalet och så vidare, och kandidaterna blir valda i den ordning som deras jämförelsetal anger,

3) utan kandidatlistor så att vid valet varje avgiven röst delas mellan de kandidater som har antecknats på valsedeln, på det sätt att den kandidat som antecknats först får en röst, den andre en halv röst, den tredje en tredjedels röst och så vidare, och kandidaterna blir valda i den ordning som deras röstetal anger, samt

4) på något annat sätt som bestäms i stadgarna.

Proportionella val förrättas med slutna sedlar, eller med motsvarande teknisk metod om datakommunikation eller något annat tekniskt hjälpmedel används. Vid lika röstetal avgör lotten. (16.7.2010/678)

30 § (16.7.2010/678)
Omröstnings- och valordning

Om en förenings beslutanderätt utövas vid särskilda omröstningstillfällen, per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel, ska föreningen för detta ändamål godkänna en omröstnings- och valordning. I denna ska sådana bestämmelser om röstning och val tas in som behövs för att komplettera denna lag och föreningens stadgar.

31 §
Uppsättande av protokoll

Mötesordföranden skall se till att ett protokoll sätts upp över mötets beslut. Protokollet skall undertecknas av mötesordföranden och justeras av minst två personer som mötet har valt för detta ändamål eller godkännas av föreningen.

Om beslutanderätt utövas vid särskilda omröstningstillfällen, per post, genom datakommunikation eller med anlitande av något annat tekniskt hjälpmedel utan att medlemmarna kommer samman till möte, ska föreningens styrelse se till att ett daterat och av styrelsens ordförande undertecknat protokoll sätts upp över beslutsförfarandet, rösträkningen och dess resultat samt beslutet. (16.7.2010/678)

Föreningens medlemmar har rätt att på begäran få del av de protokoll som nämns i 1 och 2 mom.

32 §
Klanderbara beslut

En föreningsmedlem, styrelsen och en styrelsemedlem får genom en talan mot föreningen klandra ett föreningsbeslut om beslutet inte har tillkommit i behörig ordning och felet har kunnat inverka på beslutets innehåll eller i övrigt på föreningsmedlemmarnas rätt eller om beslutet annars strider mot denna lag eller föreningens stadgar. Rätt till klandertalan har inte den som vid mötet har medverkat till beslutet. (29.6.2016/497)

Talan ska väckas inom tre månader efter det att beslutet fattades eller, om beslutet har fattats vid särskilda omröstningstillfällen, per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel utan att medlemmarna kommit samman till möte, inom tre månader från den dag då beslutsprotokollet är daterat. Om inte talan väcks inom föreskriven tid, ska beslutet anses som giltigt. (16.7.2010/678)

Har föreningens styrelse väckt talan, skall ett föreningsmöte utan dröjsmål sammankallas för att utse en representant för att svara på föreningens vägnar.

33 §
Ogiltiga beslut

Oberoende av klandertalan är ett beslut som kränker en utomståendes rätt ogiltigt.

Ogiltiga är också beslut som minskar en särskild förmån som enligt stadgarna tillkommer en medlem i föreningen, eller som till sitt innehåll eller med hänsyn till det sätt på vilket beslutet har fattats väsentligt kränker medlemmarnas likställdhet, om inte något annat följer av 27 § 3 mom.

En föreningsmedlem, styrelsen eller en styrelsemedlem samt den som anser att ett föreningsbeslut kränker hans rätt får väcka talan mot föreningen för att få fastställt att beslutet är ogiltigt.

34 §
Verkställighetsförbud

När talan har väckts mot en förening kan domstolen förbjuda att föreningens beslut verkställs eller förordna att verkställigheten skall avbrytas. Förbudet eller förordnandet kan också återkallas.

I domstolsbeslut som nämns i 1 mom. får ändring inte sökas särskilt.

6 kap

Förvaltning

35 § (16.7.2010/678)
Styrelsen

En förening ska ha en styrelse med minst tre medlemmar. Styrelsen ska omsorgsfullt sköta föreningens angelägenheter i enlighet med lag samt föreningens stadgar och beslut. Styrelsen ska se till att bokföringen är lagenlig och att medelsförvaltningen är ordnad på ett tillförlitligt sätt. Styrelsen företräder föreningen.

Styrelsen ska ha en ordförande. Ordföranden får inte vara omyndig. De övriga styrelsemedlemmarna ska ha fyllt 15 år. Den som är försatt i konkurs får inte vara medlem av styrelsen.

Styrelseordföranden ska vara bosatt i Finland, om inte Patent- och registerstyrelsen beviljar dispens.

36 §
De som får teckna föreningens namn

Styrelsens ordförande har rätt att teckna föreningens namn, om inte denna rätt har begränsats så som nämns i 3 mom.

I föreningens stadgar kan bestämmas att föreningens namn dessutom får tecknas av

1) en eller flera styrelsemedlemmar,

2) någon annan person på grund av hans ställning, eller av

3) den som av styrelsen har fått en särskilt beviljad personlig rätt att teckna namnet.

Den som är omyndig eller försatt i konkurs kan inte företräda föreningen eller teckna dess namn. Rätten att teckna föreningens namn kan i stadgarna begränsas så att två eller flera endast tillsammans har rätt att teckna namnet. Andra begränsningar får inte införas i föreningsregistret.

En förenings namnteckning skall innehålla föreningens namn och namntecknarens eller namntecknarnas egenhändiga underskrift.

Stämning eller annan delgivning anses ha tillställts föreningen, när den har delgivits någon som har rätt att teckna föreningens namn ensam eller tillsammans med en annan.

37 §
Jäv

En styrelsemedlem eller funktionär i en förening får inte delta i behandlingen eller avgörandet av frågan om avtal mellan honom och föreningen eller något annat ärende där hans enskilda intressen kan stå i strid med föreningens.

38 § (18.9.2015/1210)
Revision

I fråga om revision av en förening gäller vad som föreskrivs i denna lag och i revisionslagen (1141/2015).

38 a § (16.7.2010/678)
Verksamhetsgranskning

En förening ska ha verksamhetsgranskare, om den inte har revisorer. Om det endast väljs en verksamhetsgranskare, ska det dessutom utses en suppleant och på denne ska bestämmelserna om verksamhetsgranskare tillämpas.

Verksamhetsgranskaren ska vara en fysisk person. Han eller hon ska ha den ekonomiska och juridiska sakkunskap som med hänsyn till föreningens verksamhet behövs för uppgiften. Verksamhetsgranskaren får inte vara omyndig, försatt i konkurs eller ha begränsad handlingsbehörighet. Verksamhetsgranskaren ska vara oberoende vid utförandet av verksamhetsgranskning.

Om det inte har valts någon verksamhetsgranskare i enlighet med denna lag eller föreningens stadgar, ska regionförvaltningsverket på anmälan förordna en verksamhetsgranskare med iakttagande på motsvarande sätt av det som i 2 kap. 8 § 3 och 4 mom. i revisionslagen föreskrivs om förordnande av revisor. (18.9.2015/1210)

Verksamhetsgranskaren ska granska föreningens ekonomi och förvaltning i den omfattning som föreningens verksamhet förutsätter och lämna en skriftlig verksamhetsgranskningsberättelse till det föreningsmöte eller fullmäktigemöte som beslutar om bokslutet. Om det vid granskningen framkommer att föreningen har orsakats skada eller att det har brutits mot denna lag eller föreningens stadgar, ska det nämnas i granskningsberättelsen.

I fråga om föreningsstyrelsens skyldigheter att bistå verksamhetsgranskarna och i fråga om verksamhetsgranskarnas tystnadsplikt och närvaro vid möten tillämpas bestämmelserna om revisor i 3 kap. 9 och 10 § samt 4 kap. 8 § i revisionslagen. (18.9.2015/1210)

39 §
Skadeståndsskyldighet

Styrelsemedlemmarna, föreningens funktionärer och verksamhetsgranskare är skyldiga att ersätta skada som de i sitt uppdrag har orsakat föreningen uppsåtligen eller av oaktsamhet. Detsamma gäller skada som har vållats en föreningsmedlem eller någon annan genom överträdelse av denna lag eller föreningens stadgar. I fråga om skadeståndsskyldighet för den som har ställning som arbetstagare föreskrivs särskilt. Bestämmelser om skadeståndsskyldighet för revisorer finns i 10 kap. 9 § i revisionslagen. (12.8.2016/628)

Om jämkning av skadestånd samt om fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera skadeståndsskyldiga gäller 2 och 6 kap. skadeståndslagen (412/74).

Talan om ersättning för skada som har vållats föreningen kan även väckas vid domstolen på föreningens hemort.

7 kap

Upplösning

40 § (29.6.2016/497)
Likvidationsförfarande som grundar sig på ett föreningsbeslut

När föreningsmötet har beslutat upplösa föreningen, ska styrelsen vidta de likvidationsåtgärder enligt 2 mom. som följer av upplösningen, om inte föreningsmötet i styrelsens ställe har utsett en eller flera andra likvidatorer för uppdraget. Det är dock inte behövligt att företa likvidationsåtgärder, om föreningsmötet när den fattar beslut om upplösning samtidigt godkänner en av styrelsen uppgjord slutredovisning enligt vilken föreningen inte har skulder.

Syftet med likvidationsförfarandet är att utreda föreningens ekonomiska ställning, realisera en behövlig mängd egendom och betala föreningens skulder samt att använda de återstående medlen enligt vad som bestäms i föreningens stadgar och föreskrivs i denna lag.

En förening som har fattat beslut om att upplösa sig får fortsätta med sin ekonomisk verksamhet endast i den utsträckning som en ändamålsenlig likvidation kräver. Likvidatorerna har rätt att söka offentlig stämning på föreningens borgenärer. Om föreningens tillgångar inte förslår till betalning av dess skulder, ska likvidatorerna ansöka om att föreningen försätts i konkurs. Om de tillgångar som återstår efter det skulderna har betalats inte kan användas på det sätt som bestäms i föreningens stadgar, ska likvidatorerna överlåta dem för att användas för att främja något ändamål som står föreningens verksamhet nära. Likvidatorerna ska utan ogrundat dröjsmål göra upp en slutredovisning för upplösningen. Slutredovisningen ska innehålla en redogörelse för betalningen av skulder och användningen av återstående tillgångar samt boksluten, verksamhetsberättelserna och eventuella revisionsberättelser och verksamhetsgranskningsberättelser för hela likvidationstiden. Likvidatorerna ska kalla föreningsmedlemmarna till föreningsmöte för granskning av slutredovisningen, om det inte är obehövligt med beaktande av att föreningens tillgångar är obetydliga och av andra omständigheter. Likvidatorerna ska se till att slutredovisningen förvaras med iakttagande av bokföringslagens (1336/1997) bestämmelser om förvaring av balansboken. Om föreningen enligt lag eller stadgarna är skyldig att välja en revisor eller en verksamhetsgranskare, ska slutredovisningen på motsvarande sätt genomgå revision eller verksamhetsgranskning. På likvidatorerna tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om styrelsen och dess medlemmar, om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel. Likvidatorernas mandattid fortsätter tills vidare.

Om skulderna i en förening som upplöses inte har betalats innan tillgångarna har använts i enlighet med 2 mom., svarar de som fått en andel av tillgångarna med beloppet av de mottagna tillgångarna för betalningen av föreningens skulder.

Föreningen anses upplöst när upplösningen har antecknats i föreningsregistret.

41 § (29.6.2016/497)
Förordnande av upplösning av en förening som upphört med verksamheten

Om en förenings verksamhet har upphört, men föreningen inte har upplösts, kan en medlem eller någon annan som saken gäller ansöka hos registermyndigheten om förordnande om upplösning av föreningen. Föreningen ska ges tillfälle att bli hörd med anledning av ansökan. Ansökan ska bifallas om det visas att föreningens verksamhet har upphört. Om inte något annat visas, ska föreningens verksamhet anses ha upphört då minst tio år har förflutit efter föreningens senaste anmälan till föreningsregistret. Om föreningen uppges vara verksam eller om någon motsätter sig att föreningen upplöses genom beslut av registermyndigheten, ska registermyndigheten dock skjuta upp behandlingen av ärendet, om sökanden inom sex månader från registermyndighetens meddelande visar att sökanden väckt talan vid domstolen på föreningens hemort för fastställande av förutsättningarna för upplösning av föreningen.

Efter att registermyndigheten har fått ansökan ska myndigheten på lämpligt sätt uppmana föreningen att anmäla att verksamheten fortgår. Om föreningen inte lämnar någon verksamhetsanmälan, ska uppmaningen sändas till föreningen skriftligen. Av uppmaningen ska framgå att ett förordnande om upplösning av föreningen kan utfärdas om ingen anmälan om verksamheten lämnas senast den utsatta dagen. Samtidigt ska de medlemmar och borgenärer som vill framföra anmärkningar mot förordnandet om upplösning uppmanas att göra detta skriftligen senast den utsatta dagen. Uppmaningen ska publiceras i den officiella tidningen senast fem månader före den utsatta dagen. Ärendet kan avgöras trots att det inte kan visas att föreningen har tagit emot uppmaningen. Registermyndigheten ska på tjänstens vägnar anteckna uppmaningen i registret. Ett förordnande om upplösning av föreningen kan utfärdas, om det inte förrän ärendet avgörs visas att det inte finns någon grund för detta.

När registermyndigheten och domstolen bifaller ansökan ska den samtidigt vid behov förordna sökanden eller någon annan att som likvidator vidta likvidationåtgärder. Då tillämpas 40 § 2–5 mom. på likvidationsåtgärderna. Likvidatorn ska dessutom se till att slutredovisningen finns tillgänglig för föreningen och andra vars rätt berörs av att föreningen upplöses. En förening som har upphört med sin verksamhet ska avregistreras, om föreningens tillgångar inte räcker till betalning av kostnaderna för likvidationsåtgärderna eller om uppgifter om tillgångarnas storlek inte kan fås och ingen medlem, borgenär eller annan person tar på sig ansvaret för kostnaderna för likvidationsåtgärderna.

41 a § (29.6.2016/497)
Upplösning och avregistrering av en förening på myndighetens initiativ

Registermyndigheten kan förordna om avregistrering av en förening om det förflutit minst tjugo år sedan föreningen senast gjort en anmälan till föreningsregistret och det inte annars finns skäl att anta att föreningens verksamhet fortgår.

Innan ett beslut enligt 1 mom. om att avregistrera en förening fattas ska Patent- och registerstyrelsen i den officiella tidningen publicera en kungörelse i vilken alla de föreningar som avses i 1 mom. nämns vid namn och uppmanas att inom fem månader till Patent- och registerstyrelsen skriftligen anmäla att deras verksamhet fortgår. Patent- och registerstyrelsen ska dessutom på sin webbplats hålla uppgifter om namn på och registernummer för de föreningar som är föremål för förfarandet tillgängliga för allmänheten i maskinellt bearbetbar form.

Om någon anmälan om att en förening fortsätter sin verksamhet inte har gjorts och det inte heller annars finns skäl att anta att verksamheten fortgår, ska föreningen efter tidsfristens utgång avregistreras. Patent- och registerstyrelsen ska i fem år efter beslutet om avregistrering på sin webbplats hålla uppgifter om namn på och registernummer för avregistrerade föreningar tillgängliga för allmänheten i maskinellt bearbetbar form.

Registermyndigheten kan på eget initiativ eller på ansökan förordna att en förening ska upplösas, om föreningen inte har någon i registret antecknad behörig styrelseordförande. Ett sådant förordnande ska meddelas, om det inte innan ärendet avgörs visas att det inte längre finns någon grund för detta. Innan förordnandet meddelas ska föreningen höras. På den som har rätt att göra ansökan, hörande av föreningen, förordnande av likvidator, likvidationsförfarandet och likvidatorer tillämpas 41 §.

41 b § (29.6.2016/497)
Avregistreringens rättsverkningar

En förening är avregistrerad när beslutet om avregistrering har antecknats i registret.

En avregistrerad förenings tillgångar får inte användas utan likvidationsåtgärder enligt 40 och 41 §. Föreningens företrädare får dock fem år efter avregistreringen använda tillgångarna i enlighet med 40 § 2 och 3 mom., om tillgångarna inte överstiger 8 000 euro och föreningen inte har kända skulder. De som fått en andel av tillgångarna svarar med beloppet av de mottagna tillgångarna för betalningen av föreningens skulder.

Om likvidationsåtgärder behövs efter det att föreningen har avregistrerats, ska registermyndigheten på ansökan av den vars rätt saken gäller förordna om likvidation av föreningen i enlighet med 40 § 2–4 mom. Registermyndigheten kan då också på eget initiativ förordna om likvidation av föreningen.

Ett förordnande enligt 3 mom. ska dock inte utfärdas, om föreningens tillgångar inte räcker till betalning av kostnaderna för likvidationsåtgärderna och ingen tar på sig ansvaret för dem. De tillgångar som återstår efter det att de kända skulderna har betalats ska då tillfalla staten. Statskontoret kan besluta att tillgångar som tillfallit staten överlåts för att främja något ändamål som står föreningens verksamhet nära.

42 §
Klander av likvidation

Om en medlem av föreningen eller någon annan vars rätt berörs av att föreningen upplöses vill klandra likvidatorernas åtgärder, skall han väcka talan mot dem inom sex månader efter det anteckning om upplösningen infördes i föreningsregistret. Talan skall väckas vid domstolen på föreningens hemort.

8 kap

Upplösning av en förening genom domstolsbeslut

43 §
Upplösning och varning

Underrätten på en förenings hemort kan på talan av åklagaren, Polisstyrelsen eller en föreningsmedlem förklara föreningen upplöst, om den utövar verksamhet

1) som väsentligt strider mot lag eller god sed,

2) som väsentligt strider mot dess syfte enligt stadgarna, eller

3) som strider mot tillstånd som avses i 4 § eller mot 35 § 3 mom.

(28.6.2013/508)

Om inte ett allmänt intresse kräver att föreningen upplöses, kan den i stället tilldelas varning.

När en förening förklaras upplöst eller tilldelas varning kan också en förening som direkt eller indirekt hör till föreningen och som har instämts som svarande i rättegången förklaras upplöst eller tilldelas varning, om den har medverkat till ett sådant förfarande av den förstnämnda föreningen som nämns i 1 mom.

Kan den upplösta föreningens medel inte användas så som stadgarna föreskriver eller skulle en sådan användning strida mot lag eller god sed, skall föreningens medel förklaras förverkade till staten.

44 §
Tillfälligt verksamhetsförbud

När talan om upplösning av en förening har väckts, kan domstolen på yrkande av en part besluta att föreningens verksamhet tillfälligt skall avbrytas, om det är sannolikt att föreningen utövar verksamhet i strid med 43 § 1 mom.

På yrkande av åklagaren eller Polisstyrelsen kan ett i 1 mom. nämnt förbud meddelas redan innan talan om upplösning av föreningen har väckts, om det är sannolikt att föreningen utövar verksamhet som väsentligt strider mot lag eller god sed eller att föreningen i strid med lag fortsätter en upplöst förenings verksamhet. Förbudet förfaller, om stämning som avser upplösning av föreningen inte har begärts inom 14 dagar från det förbudet meddelades, och gäller tills målet behandlas vid domstolens sammanträde. (28.6.2013/508)

Har domstolen meddelat ett tillfälligt verksamhetsförbud, skall den varje gång den behandlar målet fatta nytt beslut om förbudet. I beslut om verksamhetsförbud får ändring inte sökas genom särskilda besvär.

Om tillfälligt verksamhetsförbud har meddelats med stöd av 43 § 1 mom. 1 punkten, får en ny förening inte bildas för att fortsätta föreningens verksamhet så länge förbudet gäller.

45 §
Avslutande av verksamheten. Likvidatorer

När en förening har förklarats upplöst eller det har meddelats tillfälligt verksamhetsförbud, skall föreningens verksamhet omedelbart upphöra. Föreningens styrelse får dock fortsätta med näring eller förvärvsverksamhet som föreningen bedriver och sköta föreningens egendom tills beslutet om upplösning vinner laga kraft, om inte domstolen bestämmer något annat.

Om domstolen inte tillåter att styrelsen sköter föreningens egendom under den tid som nämns i 1 mom., skall domstolen förordna minst en person att som god man sköta föreningens egendom.

Samtidigt som domstolen förklarar föreningen upplöst skall den vid behov förordna en eller flera likvidatorer. Härvid skall i tillämpliga delar iakttas vad denna lag stadgar om likvidatorer och klander av likvidation när en förening upplöser sig.

46 §
Laga forum

Talan om upplösning av en förening prövas av domstolen på föreningens hemort. Domstolen kan också på samma gång behandla frågan om att en i 43 § 3 mom. nämnd förening skall upplösas.

9 kap

Anteckning i föreningsregistret

47 §
Myndigheter

Föreningsregistret förs av Patent- och registerstyrelsen. (12.12.2014/1098)

Föreningsregistret jämte därtill hörande handlingar är offentligt. Var och en har rätt att få utdrag och intyg från föreningsregistret och de därtill hörande handlingarna i enlighet med lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). (21.5.1999/685)

48 §
Grundanmälan

Anmälan om registrering av en förening (grundanmälan) ska göras skriftligen till Patent- och registerstyrelsen. (12.12.2014/1098)

I grundanmälan, till vilken stiftelseurkunden och föreningens stadgar ska fogas, ska anges fullständigt namn, adress, hemkommun och personbeteckning i fråga om föreningens styrelseordförande och namntecknare samt sådana eventuella begränsningar av namnteckningsrätten som avses i 36 § 3 mom. Om en person saknar finländsk personbeteckning anges födelsetiden. Också alla andra styrelsemedlemmar får uppges i grundanmälan. (29.6.2016/497)

2 mom. har ändrats genom L 497/2016 och träder i kraft genom förordning. Den tidigare formen lyder:

I grundanmälan, till vilken stiftelseurkunden och föreningens stadgar skall fogas, skall anges fullständigt namn, adress, hemkommun och personbeteckning i fråga om ordföranden i föreningens styrelse och namntecknarna samt sådana eventuella begränsningar av namnteckningsrätten som avses i 36 §. Om en person saknar finländsk personbeteckning anges födelsetiden. (13.12.1994/1177)

Styrelseordföranden eller någon annan myndig styrelsemedlem som anmälts till registret ska underteckna anmälan och försäkra att föreningen har bildats med iakttagande av bestämmelserna i denna lag. (29.6.2016/497)

3 mom. har ändrats genom L 497/2016 och träder i kraft genom förordning. Den tidigare formen lyder:

Styrelseordföranden skall underteckna anmälan och försäkra att uppgifterna i den är riktiga och att namntecknarna är myndiga.

49 §
Behandling av grundanmälan och registrering av föreningen

När det gäller grundanmälan granskar patent- och registerstyrelsen om

1) den har gjorts enligt 48 §,

2) föreningens namn klart skiljer sig från tidigare registrerade föreningars namn och inte är vilseledande,

3) hinder enligt 1 kap. finns för registrering av föreningen samt om

4) det föreligger några andra hinder enligt lag för registreringen.

(13.12.1994/1177)

Finns det enligt 1 mom. något hinder för registrering, men lämnas anmälan ändå inte utan prövning eller vägras registrering inte genast, skall den som gjort anmälan ges tillfälle att komplettera eller rätta den eller att avge förklaring. Detta skall ske inom en tid som patent- och registerstyrelsen fastställer. Annars förfaller saken, om inte något annat följer av särskilda skäl. Finns det hinder för registrering ännu efter att anmälan har kompletterats eller rättats eller förklaring har avgivits, skall registrering vägras. Den som har gjort anmälan kan dock ges en ny tidsfrist, om detta är motiverat. (13.12.1994/1177)

Om det inte finns hinder för registrering, skall föreningen registreras utan dröjsmål. (8.12.1995/1380)

50 §
Angivande av registrering

När en förening har införts i registret, skall till dess namn fogas orden "rekisteröity yhdistys" eller "ry" som en förkortning av dessa ord eller, om föreningens stadgar är skrivna på svenska, orden "registrerad förening" eller förkortningen "rf".

Om föreningen i enlighet med 9 § har både ett finskt och ett svenskt namn, skall orden eller förkortningen fogas till det finska namnet på finska och till det svenska namnet på svenska. Om föreningen också har ett samiskt namn, fogas till namnet orden "registrerejuvvon searvi" eller förkortningen "rs".

51 §
Registrering av tvåspråkiga föreningar

En förening antecknas i registret på såväl finska som svenska, om föreningens stadgar har gjorts upp och anmälan till registret görs på bägge språken. I samband med grundanmälan eller anmälan om ändring av stadgarna eller inom en tid som anges genom förordning skall dessutom sändas in ett intyg av en auktoriserad translator om att stadgarna stämmer överens med varandra.

52 §
Ändringsanmälningar

En anmälan ska göras till registret (ändringsanmälan) när en förenings stadgar har ändrats samt när styrelseordföranden, någon annan i registret antecknad styrelsemedlem eller en namntecknare har bytts ut. Vid stadgeändring ska de ändrade stadgarna fogas till anmälan. På uppgörande och undertecknande av anmälan tillämpas vad som i 48 § föreskrivs om uppgörande och undertecknande av grundanmälan. En ändringsanmälan får undertecknas också av en person som är bemyndigad av den som är ansvarig för att anmälningarna görs. Dessutom får den som har avgått från sin i föreningsregistret antecknade post eller vars i registret antecknade uppdrag har upphört själv göra anmälan om detta. (29.6.2016/497)

En stadgeändring träder i kraft när den antecknas i registret.

När en ändring som gäller styrelseordföranden eller namnteckningsrätten har införts i registret ska ändringen anses ha kommit till en utomståendes kännedom, om det inte framgår att denne varken har eller borde ha haft kännedom om ändringen. Innan ändringen antecknas i registret kan den inte åberopas gentemot andra än dem som bevisligen hade kännedom om den. (16.7.2010/678)

53 §
Anmälan om upplösning

När en förening upplöses skall styrelsens ordförande eller en likvidator anmäla detta till registret (anmälan om upplösning). Av anmälan skall framgå vilka som har varit likvidatorer och att likvidationen har slutförts.

54 §
Behandling av ändringsanmälningar och anmälningar om upplösning

Angående granskning av ändringsanmälningar och anmälningar om upplösning samt anteckning av dem i registret gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om granskning av grundanmälan och anteckning av den i registret.

55 §
Förhandsgranskning

Patent- och registerstyrelsen kan på ansökan av en förening eller dess stiftare på förhand granska stadgarna eller en ändring av dem (förhandsgranskning), om det finns skäl därtill med hänsyn till föreningens storlek, stadgeändringens betydelse eller någon annan sådan omständighet. Ansökan om förhandsgranskning kan också omfatta granskning av en sådan förenings stadgar som direkt eller indirekt hör eller avses höra till föreningen. (13.12.1994/1177)

På förhandsgranskningen skall tillämpas vad som ovan sägs om granskning av grund- och ändringsanmälan. Beslut som har meddelats vid förhandsgranskningen är bindande, utom när föreningen har ändrat de förhandsgranskade stadgarna eller stadgeändringarna så att ny granskning behövs. Beslutet gäller två år från meddelandet.

Oberoende av förhandsgranskning skall grund- och ändringsanmälningar göras så som ovan sägs. I anmälan skall också nämnas förhandgranskningsbeslutet och till vilka delar ändringar har gjorts i stadgarna efter förhandsgranskningen.

Har föreningen godkänt en förhandsgranskad stadgeändring oförändrad, kan den besluta att de förhandsgranskade stadgarna skall tillämpas på föreningens interna verksamhet under den tid förhandsgranskningsbeslutet gäller, även om stadgeändringen inte ännu har registrerats.

56 §
Ändringssökande och upphävande av registeranteckning

Om sökande av ändring i patent- och registerstyrelsens beslut som har fattats med stöd av denna lag stadgas särskilt. Ändring får dock inte sökas genom besvär i beslut som innebär att förhandsgranskning enligt 55 § inte företas. (13.12.1994/1177)

Den som anser att en förenings namn eller någon annan anteckning i registret kränker hans rätt, kan vid domstolen på föreningens hemort väcka talan mot föreningen för att få anteckningen upphävd.

57 §
Närmare stadganden

Närmare stadganden om föreningsregistret, anteckningar i registret och behandling av anmälningar samt om förhandsgranskning utfärdas vid behov genom förordning.

10 kap

Oregistrerade föreningar

58 §
Ansvar för förpliktelser

En förening som inte har antecknats i registret kan inte i sitt namn förvärva rättigheter eller ingå förbindelser. Den kan inte heller kära eller svara.

För förpliktelser som följer av åtgärder som vidtagits på en oregistrerad förenings vägnar svarar personligen och solidariskt de som har deltagit i åtgärden eller beslutet. Föreningens övriga medlemmar svarar inte personligen för förpliktelsen.

59 §
Rätt att företräda föreningen

I ett ärende som gäller en oregistrerad förening kan föreningen vid domstol eller annan myndighet företrädas av ordföranden eller styrelseordföranden eller av någon annan som sköter dess angelägenheter. En sådan person kan också lämnas meddelanden som är avsedda för föreningen.

Talan om upplösning av en oregistrerad förening kan föras mot en eller flera medlemmar i föreningen eller dess styrelse. Talan skall väckas vid domstolen på den ort där svaranden eller någon av svarandena har sin hemort.

I fråga om oregistrerade föreningar gäller i övrigt i tillämpliga delar 1–5, 10, 11, 43, 44, 60 och 62 §§.

11 kap

Särskilda stadganden

60 § (13.12.1994/1177)
Anmälningsplikt för domstolarna

Domstolen skall till patent- och registerstyrelsen sända meddelande om att en förenings tillgångar överlämnas till konkurs och om att konkursförfarandet i domstolen har avslutats samt om sina beslut med stöd av 41, 43, 44 eller 45 §. Domstolen skall också till patent- och registerstyrelsen sända meddelande om sådana laga kraft vunna beslut som upphäver anteckningar i registret eller i vilka det har konstaterats att ett föreningsbeslut som skall anmälas till registret är ogiltigt eller att ett sådant beslut inte får verkställas eller att verkställighetsförbudet återkallas.

Genom förordning av justitieministeriet föreskrivs vid behov om domstolens skyldighet att göra anmälan om sina avgöranden till patent- och registerstyrelsen genom att registrera uppgifter om avgörandena i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem eller genom att överföra uppgifterna till Rättsregistercentralen för förmedling till patent- och registerstyrelsen. På registreringen och överföringen tillämpas lagen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem (372/2010) och vad som föreskrivs med stöd av den. (14.5.2010/389)

61 §
Överlämnande av egendom till konkurs

Om överlämnande av en förenings egendom till konkurs beslutar föreningens styrelse.

62 §
Straffstadgande

Den som i strid med denna lag fortsätter verksamheten i en förening som har förklarats upplöst eller har fått tillfälligt verksamhetsförbud, genom att företräda föreningen eller handla på dess vägnar eller ta in nya föreningsmedlemmar eller ordna föreningsmöte eller på något annat sådant sätt fortsätter verksamheten skall, om inte strängare straff stadgas i någon annan lag, för bedrivande av illegal föreningsverksamhet dömas till böter.

Den som till Patent- och registerstyrelsen lämnar en i denna lag avsedd anmälan eller försäkran som är falsk, ska dömas till straff enligt strafflagen (39/1889). (12.12.2014/1098)

12 kap

Ikraftträdelse- och övergångsstadganden

63 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990. Genom denna lag upphävs lagen den 4 januari 1919 om föreningar jämte senare ändringar.

64 §
Bestämmelser som strider mot denna lag

Innehåller stadgarna för en förening som har registrerats innan denna lag träder i kraft bestämmelser som står i strid med denna lag, skall i stället lagen iakttas, om inte något annat sägs nedan.

65 §
Behandling av registeranmälningar

Har en förening anmälts för registrering eller en anmälan om ändring av uppgifter i registret gjorts innan denna lag träder i kraft, skall anmälan handläggas och avgöras enligt den tidigare lagen. Även om anmälan om ändring av föreningens stadgar har gjorts efter att denna lag har trätt i kraft, skall föreningen registreras enligt den tidigare lagen, om föreningen har fattat beslutet om ändring av stadgarna innan den nya lagen trätt i kraft och föreningens ordförande har meddelat detta i anmälan.

Utan hinder av 1 mom. kan en förening efter det lagen har blivit stadfäst ändra sina stadgar med iakttagande av denna lag och göra en ändringsanmälan om detta till registret innan lagen har trätt i kraft. En sådan ändring av stadgarna antecknas i registret efter ikraftträdandet.

66 § (13.12.1994/1177)

66 § har upphävts genom L 13.12.1994/1177.

67 §
Minoritetsbestämmelse

Vad som sägs i 20 § 2 mom. om viss minoritet tillämpas inte på en förening, om i dess stadgar innan denna lag träder i kraft har intagits en bestämmelse om något annat minoritetstal.

68 §
Valsätt

Om det då denna lag träder i kraft i en förenings stadgar ingår bestämmelser om förbundsomröstning eller om att proportionellt valsätt skall tillämpas vid val, men inte om det valsätt som skall tillämpas vid förbundsomröstning eller om hur proportionella val skall förrättas, skall vid förbundsomröstningen samt vid proportionella val iakttas det förfarande som föreningen beslutar om, tills saken har slagits fast i stadgarna.

69 §
Styrelsens sammansättning

Sammansättningen av en styrelse som har valts innan denna lag träder i kraft skall inom två år efter ikraftträdandet ändras så att den stämmer överens med 35 §.

70 §
Begränsningar av namnteckningsrätten

Utan hinder av vad 36 § 3 mom. stadgar om begränsning av rätten att teckna föreningens namn är också en annan begränsning, som ingår i stadgarna för en förening som har registrerats innan lagen träder i kraft och som har antecknats i föreningsregistret, gällande tills begränsningen ändras.

Regeringens proposition 64/88, Lagutsk. bet. 15/88, Stora utsk. bet. 1/89

Ikraftträdelsestadganden:

29.12.1989/1331:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

Regeringens proposition 195/89, Lagutsk. bet. 14/89, Stora utsk. bet. 210/89

18.12.1992/1426:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1993.

Magistraten överför de handlingar som avses i 8 § föreningsregisterförordningen (506/89) till behörig registerbyrå.

RP 131/92, LaUB 10/92

30.12.1992/1614:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

RP 120/92, LaUB 16/92

28.10.1994/941:

Denna lag träder i kraft den 1 januari1995.

RP 295/93, EkUB 27/94, Bilaga XXII till EES-avtalet: rådets direktiv (84/253/EEG, 78/660/EEG, 83/349/EEG)

13.12.1994/1177:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

När denna lag träder i kraft överförs de ärenden som är anhängiga vid justitieministeriet till patent- och registerstyrelsen, dock inte undantagstillståndsärenden som avses i 35 § föreningslagen och som överförs till handels- och industriministeriet.

En anmälan eller ansökan som enligt de stadganden som gällde då denna lag träder i kraft skulle tillställas justitieministeriet och för vilken den föreskrivna tiden har börjat löpa innan denna lag träder i kraft anses ha inkommit inom utsatt tid, om anmälan eller ansökan inom utsatt tid tillställs endera justitieministeriet eller patent- och registerstyrelsen. De avgifter som uppbärs i föreningsregisterärenden bestäms enligt tidpunkten för anhängiggörandet.

Adressen och personbeteckningen eller födelsetiden skall meddelas föreningsregistret senast då en förening i övrigt är skyldig att göra ändringsanmälan om ny styrelseordförande eller namntecknare.

RP 217/94, EkUB 30/94

8.12.1995/1380:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

Har en anmälan enligt 48, 52 eller 53 § föreningslagen eller en ansökan enligt 55 § föreningslagen gjorts innan denna lag träder i kraft, tillämpas de stadganden som gäller när denna lag träder i kraft.

RP 149/95, StaUB 25/95, RSv 94/95

21.5.1999/685:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999.

RP 30/1998, FvUB 31/1998, RSv 303/1998

1.11.2002/894:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

En tillståndsansökan som inte har avgjorts när denna lag träder i kraft skall överföras till Patent- och registerstyrelsen.

RP 58/2002, EkUB 16/2002, RSv 115/2002

22.12.2009/1398:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 161/2009, FvUB 18/2009, RSv 205/2009

14.5.2010/389:

Denna lag träder i kraft den 1 december 2010.

RP 102/2009, LaUB 2/2010, RSv 21/2010

16.7.2010/678:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2010.

Bestämmelserna i denna lag om revision tillämpas på revision avseende räkenskapsperioder som börjar när denna lag träder i kraft eller därefter.

Bestämmelserna i denna lag om verksamhetsgranskning tillämpas på granskning avseende räkenskapsperioder som börjar när denna lag träder i kraft eller därefter.

Om en förening inte enligt lag är skyldig att välja en revisor som avses i revisionslagen, ska föreningen välja en verksamhetsgranskare eller en i revisionslagen avsedd revisor i enlighet med de bestämmelser om revisorer och revision som införts i stadgarna före denna lags ikraftträdande och stadgarnas bestämmelser om revision ska anses gälla revision och verksamhetsgranskning. På motsvarande sätt kan en förening som är skyldig att välja en revisor och i vars stadgar en bestämmelse om flera revisorer har införts före denna lags ikraftträdande välja en verksamhetsgranskare till andra revisor.

RP 267/2009, LaUB 8/2010, RSv 73/2010

28.6.2013/508:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 15/2013, FvUB 7/2013, RsV 77/2013

12.12.2014/1098:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2015.

RP 149/2014, RSv 153/2014, EkUB 19/2014

18.9.2015/1210:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 254/2014, EkUB 34/2014, RSv 371/2014

29.6.2016/497:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Bestämmelsen i 48 § 2 mom. om att andra styrelsemedlemmar än ordföranden och namntecknaren kan anmälas för registrering och bestämmelsen i 48 § 3 mom. om skyldigheten för andra styrelsemedlemmar som anmäls till registret att underteckna registeranmälan träder dock i kraft först vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet.

På avgörande av en klandertalan som gäller ogiltigheten av ett beslut som har fattats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

På revision, verksamhetsgranskning, förvaring och tillgänglighet av en slutredovisning samt på behandlingen av slutredovisningen vid föreningsmötet tillämpas denna lag, om slutredovisningen görs upp efter ikraftträdandet.

På skadestånd som baserar sig på en gärning eller underlåtelse som har skett före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Bestämmelserna i denna lag om ansvaret för den som har erhållit tillgångar från en förening som upplöses ska tillämpas på den som har erhållit tillgångar efter ikraftträdandet.

RP 33/2016, LaUB 6/2016, RSv 70/2016

12.8.2016/628:

Denna lag träder i kraft den 19 augusti 2016.

RP 70/2016, EkUB 16/2016, RSv 85/2016, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU, (32014L0056); EUT nr L 158, 27.5.2014, s. 196, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 (32014R0537); EUT nr L 158, 27.5.2014, s. 77

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.