Finlex

Kärnenergilag 11.12.1987/990

I enlighet med riksdagens beslut, tillkommet på det sätt som föreskrivs i 67 § riksdagsordningen, stadgas:

1 kap

Lagens syfte och tillämpningsområde

1 §

Lagens syfte

För att användningen av kärnenergi skall vara förenlig med samhällets helhetsintresse och i synnerhet för att trygga att kärnenergin används på ett för människan och miljön säkert sätt och så att den inte främjar spridningen av kärnvapen, stadgas i denna lag om de allmänna principerna för användningen av kärnenergi, om kärnavfallshanteringen, om tillstånden för användning av kärnenergi och om övervakningen av den samt om behöriga myndigheter.

2 §

Lagens tillämpningsområde

Denna lag skall tillämpas

1) på uppförande och drift av kärnanläggning;

2) på gruvdrift och malmanrikningsverksamhet vars syfte är att producera uran eller torium; (25.3.2011/269)

3) på innehav, tillverkning, produktion, överlåtelse, hantering, användning, lagring och transport samt införsel av kärnämnen; (23.5.2008/342)

4) på innehav, tillverkning, produktion, överlåtelse, hantering, användning, lagring och transport samt utförsel och införsel av kärnavfall; (23.5.2008/342)

5) i enlighet med vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet på innehav, tillverkning, sammanställning, överlåtelse och införsel av följande ämnen, anordningar, aggregat eller informationsmaterial när de är av betydelse med avseende på spridningen av kärnvapen eller omfattas av förpliktelserna i de internationella avtal på kärnenergiområdet som Finland har ingått:

a) andra ämnen än kärnämnen, om de på grund av sina egenskaper särskilt lämpar sig för utvinning av kärnenergi,

b) anordningar och aggregat som är avsedda för eller annars särskilt lämpar sig för användning i kärnanläggningar,

c) anordningar och aggregat som är avsedda för eller annars särskilt lämpar sig för framställning av kärnämnen eller ämnen som avses i underpunkt a,

d) sådana anordningar som är nödvändiga för tillverkning av anordningar eller aggregat som avses i underpunkterna a och b, samt

e) sådant informationsmaterial på kärnenergiområdet som föreligger i skriftlig eller annan materiell form och som inte är allmänt tillgängligt, samt

(23.5.2008/342)

6) på införsel och utförsel av malmer som innehåller uran eller torium och som specificeras närmare genom förordning av statsrådet. (23.5.2008/342)

Genom förordning av statsrådet bestäms om tillämpningen av denna lag

1) på ingående och fullgörande av ett sådant privaträttsligt avtal med en främmande stat, en utlänning eller ett utländskt samfund som gäller i denna paragraf nämnd verksamhet utanför Finlands gränser, om avtalet är av betydelse med avseende på spridningen av kärnvapen eller omfattas av förpliktelserna i de internationella avtal på kärnenergiområdet som Finland har ingått, samt

2) på forsknings- och utvecklingsverksamhet relaterad till kärnbränslecykeln enligt artikel 18 punkt a i tilläggsprotokollet (FördrS 53/2004) till avtalet mellan Belgien, Danmark, Finland, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland, Österrike, Europeiska atomenergigemenskapen och IAEA rörande tillämpningen av artiklarna III.1 och III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen.

(23.5.2008/342)

Statsrådet kan genom förordning föreskriva att bestämmelserna i denna lag till vissa delar inte ska tillämpas på sådan i 1 mom. 1–4 och 6 punkten eller 2 mom. 1 punkten nämnd verksamhet som har ringa betydelse med tanke på syftet med denna lag. (23.5.2008/342)

Bestämmelser om utförsel av kärnämnen samt av sådana ämnen, anordningar, aggregat och informationsmaterial som avses i 1 mom. 5 punkten finns i rådets förordning (EG) nr 1334/2000 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export av produkter och teknik med dubbla användningsområden samt i lagen om kontroll av export av produkter med dubbel användning (562/1996). Om ett kärnämne eller annat ämne som avses ovan samtidigt utgör kärnavfall enligt 3 § i denna lag, tillämpas bestämmelserna i denna lag på utförseln av ämnet. (23.5.2008/342)

3 §

Definitioner

I denna lag avses med

1) användning av kärnenergi sådan verksamhet som avses i 2 § 1 och 2 mom.; (23.5.2008/342)

2) kärnämne för utvinning av kärnenergi ägnade särskilda klyvbara material och atområbränslen, såsom uran, torium och plutonium;

3) kärnavfall

a) radioaktivt avfall i form av använt kärnbränsle eller i annan form som uppkommit i samband med användning av kärnenergi eller såsom en följd därav, samt

b) sådana ämnen, föremål och konstruktioner som blivit radioaktiva i samband med användning av kärnenergi eller till följd därav och som tagits ur bruk och på grund av den fara deras radioaktivitet innebär föranleder speciella åtgärder,

(29.12.1994/1420)

4) kärnavfallshantering samtliga åtgärder som behövs för att omhänderta, förvara och behandla kärnavfall samt för att förvara avfallet på ett sätt som avses bli bestående (slutförvaring), inklusive åtgärder i anslutning till nedläggning av en kärnanläggning; (23.5.2008/342)

5) kärnanläggning anläggningar för utvinning av kärnenergi, forskningsreaktorer medräknade, anläggningar för slutförvaring av kärnavfall i stor skala samt anläggningar som brukas för tillverkning, produktion, användning, behandling eller lagring av kärnämne eller kärnavfall i stor skala; med kärnanläggning avses dock inte

a) gruvor eller malmanrikningsverk avsedda för produktion av uran eller torium och inte heller utrymmen eller platser jämte områden där kärnavfall från här nämnda anläggningar lagras eller förvaras med tanke på slutförvaring, inte heller

b) sådana slutgiltigt stängda utrymmen där kärnavfall förvaras på ett sätt som Strålsäkerhetscentralen godkänt såsom bestående;

(25.3.2011/269)

5 a) kärnkraftverk en kärnanläggning som är avsedd för produktion av el eller värme och är försedd med en kärnreaktor eller en anläggningshelhet som utgörs av flera kärnkraftverksenheter och i anslutning till dem andra kärnanläggningar vilka är förlagda till samma anläggningsplats; (23.5.2008/342)

5 b) nedläggning nedmontering av en slutgiltigt stängd kärnanläggning så att de radioaktiva ämnen som härstammar från den nedmonterade anläggningen inte kräver några särskilda åtgärder på anläggningsplatsen; (23.5.2008/342)

6) skyddsarrangemang åtgärder som behövs för att skydda användningen av kärnenergi mot lagstridig verksamhet och som vidtas inom kärnanläggningen, på dess område, på någon annan plats eller i transportmedel där kärnenergi används, (29.12.1994/1420)

7) beredskapsarrangemang förhandsberedskap inför eventuella olyckor eller händelser som försämrar säkerheten i kärnanläggningen eller på dess område, på någon annan plats eller i transportmedel där kärnenergi används; (23.5.2008/342)

8) Euratomfördraget det fördrag om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen som ingicks i Rom den 25 mars 1957, sådant som det med stöd av fördraget om Finlands anslutning till Europeiska unionen binder Finland; (23.5.2008/342)

9) utförsel export till en annan stat från Finland eller via finskt territorium; samt (23.5.2008/342)

10) införsel import till Finland från en annan stat. (23.5.2008/342)

Närmare bestämmelser om vad som avses med kärnämne enligt 1 mom. 2 punkten och kärnavfall enligt 1 mom. 3 punkten samt om de situationer i vilka verksamheten vid en kärnanläggning bedrivs i stor skala så som avses i 1 mom. 5 punkten utfärdas genom förordning av statsrådet. (23.5.2008/342)

2 kap

Allmänna principer

4 §

Kärnladdningar

Det är förbjudet att till Finland införa kärnladdningar samt att här framställa, inneha och spränga sådana.

5 §

Samhällets helhetsintresse

Användning av kärnenergi skall, med beaktande av dess olika verkningar, vara förenlig med samhällets helhetsintresse.

6 §

Säkerhet

Användningen av kärnenergi skall vara säker och får ej orsaka skada på människor, miljö eller egendom.

6 a § (29.12.1994/1420)

Ombesörjande av kärnavfall som uppkommit i Finland

Kärnavfall, som uppkommit i Finland i samband med användningen av kärnenergi eller som en följd av användningen av kärnenergi, skall hanteras, lagras och slutförvaras på ett sätt som är avsett att bli bestående i Finland.

I sådana fall som anges i förordning av statsrådet gäller vad som föreskrivs ovan inte (23.5.2008/342)

1) små mängder kärnavfall som levereras eller som har levererats till ett annat land för forskningsändamål, (23.5.2008/342)

1 a) kärnavfall i vilket mängderna av radioaktiva ämnen är små och vilket transporteras till ett annat land för ändamålsenlig behandling, inte heller, (23.5.2008/342)

2) kärnavfall, som uppkommit i Finland i samband med driften av en forskningsreaktor eller som en följd därav.

6 b § (29.12.1994/1420)

Bestämmelser angående kärnavfall som uppkommit utanför Finland

Kärnavfall, som uppkommit utanför Finland i samband med användningen av kärnenergi eller som en följd därav, får inte hanteras, lagras eller slutförvaras på ett sätt som är avsett att bli bestående i Finland.

I sådana fall som anges i förordning av statsrådet gäller vad som föreskrivs ovan inte (23.5.2008/342)

1) små mängder kärnavfall, som levereras eller som har levererats till Finland för forskningsändamål, inte heller,

2) till sitt ursprung okänt kärnavfall, som avses i 80 § 1 mom.

7 §

Skydds- och beredskapsarrangemang samt andra därmed jämförbara arrangemang

En förutsättning för användning av kärnenergi är att skydds- och beredskapsarrangemangen samt övriga arrangemang för att begränsa kärnskador och skydda användningen av kärnenergi mot lagstridig verksamhet är tillräckliga.

2 a kap (23.5.2008/342)

Krav i fråga om säkerhet

7 a § (23.5.2008/342)

Ledande principer

Säkerheten vid användning av kärnenergi ska hållas på en så hög nivå som det praktiskt är möjligt. Främjandet av säkerheten ska ske genom åtgärder som med beaktande av erfarenheterna av anläggningens drift, resultaten av säkerhetsforskningen samt den vetenskapliga och tekniska utvecklingen kan anses motiverade.

7 b § (23.5.2008/342)

Principen om djupförsvar

Säkerheten i en kärnanläggning ska säkerställas genom flera på varandra följande skyddsmekanismer som är oberoende av varandra (principen om djupförsvar). Denna princip ska utsträckas till att omfatta både den funktionella och den strukturella säkerheten i anläggningen.

7 c § (23.5.2008/342)

Maximivärden för strålexponering

Utsläpp av radioaktiva ämnen som härrör från användningen av kärnenergi ska begränsas i enlighet med vad som föreskrivs i 2 § 2 punkten i strålskyddslagen (592/1991). Bestämmelser om maximivärdena för den strålexponering som härstammar från en kärnanläggning eller annan användning av kärnenergi och som en enskild individ i befolkningen utsätts för utfärdas genom förordning av statsrådet.

Gränsvärdena för utsläppen av radioaktiva ämnen från en kärnanläggning så att de maximivärden som anges i förordning av statsrådet inte överskrids, fastställs av Strålsäkerhetscentralen. Övervakningen av utsläppen av radioaktiva ämnen ska ordnas så att det på ett tillförlitligt sätt går att konstatera att de gränsvärden som avses i denna paragraf har iakttagits.

7 d § (23.5.2008/342)

Beredskap inför driftstörningar och olyckor

Vid planeringen av en kärnanläggning ska hänsyn tas till att det finns beredskap för eventuella driftstörningar och olyckor. Ju allvarligare följder en olycka skulle kunna ha för människor, miljön eller egendom, desto mindre ska sannolikheten vara för att en olycka inträffar.

Det primära målet är att förebygga olyckor. Nödvändiga åtgärder på det praktiska planet ska vidtas för olyckshantering och lindring av följderna av olyckor.

Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om maximivärdena för strålexponeringen vilka ska utgöra grunden för säkerhetsplaneringen med tanke på eventuella driftstörningar och olyckor.

7 e § (23.5.2008/342)

Verifiering och bedömning av säkerheten

Det ska visas på ett tillförlitligt sätt att de krav som gäller säkerheten i en kärnanläggning blir uppfyllda.

En anläggnings säkerhet ska bedömas som helhet med regelbundna intervall.

7 f § (23.5.2008/342)

Uppförande och drift

Säkerheten ska ha företräde när kärnanläggningar uppförs och drivs.

Innehavaren av ett sådant tillstånd att uppföra kärnanläggning som avses i 5 kap. svarar för att kärnanläggningen uppförs i enlighet med säkerhetskraven.

Innehavaren av ett sådant tillstånd att driva kärnanläggning som avses i 5 kap. svarar för att kärnanläggningen drivs i enlighet med säkerhetskraven.

En kärnanläggnings skick och erfarenheter av driften ska följas upp och utvärderas systematiskt.

7 g § (23.5.2008/342)

Nedläggning

När en kärnanläggning planeras ska beredskap skapas för nedläggning av anläggningen. En nedläggningsplan ska hållas uppdaterad i enlighet med vad som föreskrivs i 28 §.

När driften av en kärnanläggning har upphört, ska anläggningen läggas ner i enlighet med en plan som godkänts av Strålsäkerhetscentralen. Nedmonteringen av anläggningen och andra åtgärder som syftar till nedläggning av anläggningen får inte skjutas upp utan grund.

7 h § (23.5.2008/342)

Kärnämnen och kärnavfall

En kärnanläggning ska ha utrymmen, aggregat och andra arrangemang för en säker hantering och upplagring av de kärnämnen som behövs vid anläggningen och det kärnavfall som uppstår där.

Kärnavfallet ska hanteras på ett sådant sätt att ingen sådan exponering för strålning uppstår efter slutförvaringen som överskrider den nivå som godkänns vid tidpunkten för genomförande av slutförvaringen.

Placeringen av kärnavfall i slutförvar på ett sätt som är avsett att bli bestående ska planeras på ett sätt som främjar säkerheten och så att säkerställandet av långtidssäkerheten inte kräver övervakning av slutförvaret.

Planerna för kärnavfallshantering ska uppdateras så som föreskrivs i 28 §.

7 i § (23.5.2008/342)

Personal

Innehavaren av ett tillstånd att använda kärnenergi (tillståndshavaren) ska ha tillräckligt med yrkeskunnig personal som är lämpad för sina uppgifter.

Endast en person som Strålsäkerhetscentralen godkänt för uppgiften får arbeta som reaktoroperatör i en kärnanläggnings kontrollrum.

Tillståndshavaren ska utse de personer som ska ansvara för beredskapsarrangemangen, skyddsarrangemangen och kärnmaterialtillsynen vid anläggningen. Till nämnda uppgifter kan utses endast den som Strålsäkerhetscentralen särskilt godkänt för respektive uppgift.

Tillståndshavaren ska se till att de personer som avses ovan vid utförandet av sina uppgifter är i en sådan ställning att de har tillräckliga befogenheter och faktiska möjligheter att bära det ansvar som ålagts dem.

Tillståndshavaren ska ordna tillräcklig utbildning för den personal som sköter uppgifter som rör kärnsäkerheten för att personalens sakkunskaper och färdigheter i fråga om kärnsäkerhet bibehålls och utvecklas. (25.3.2011/269)

7 j § (23.5.2008/342)

Ledningssystem

I ledningssystemet för en kärnanläggning ska särskild hänsyn tas till vilken inverkan ledningens och personalens uppfattningar om och inställning till säkerhet har på upprätthållandet och utvecklandet av säkerheten samt till att förfarandena är systematiska och till att de regelbundet utvärderas och förbättras.

7 k § (23.5.2008/342)

Ansvarig föreståndare

Tillståndshavaren ska utse en ansvarig föreståndare och en ställföreträdare för honom eller henne

1) för uppförandet av kärnanläggningen,

2) för driften av kärnanläggningen,

3) för gruvdrift och malmanrikningsverksamhet som syftar till produktion av uran eller torium, samt (25.3.2011/269)

4) för innehav, tillverkning, produktion, hantering, användning, lagring och transport av kärnämnen och kärnavfall, om särskilt tillstånd ska sökas för dessa verksamheter.

Till ansvarig föreståndare kan utses en person som gett sitt samtycke till uppgiften och som Strålsäkerhetscentralen har godkänt för den. Den person som föreslagits som ansvarig föreståndare ska uppges för godkännande vid ansökan om tillstånd enligt 5 kap.

Den ansvarige föreståndaren har till uppgift att se till att bestämmelserna, tillståndsvillkoren och de föreskrifter som Strålsäkerhetscentralen meddelat i fråga om säkerheten vid användning av kärnenergi, skydds- och beredskapsarrangemang och tillsynen över kärnämnen iakttas.

Tillståndshavaren ska se till att den ansvarige föreståndaren vid utförandet av sina uppgifter är i en sådan ställning att han eller hon har tillräckliga befogenheter och faktiska möjligheter att bära det ansvar som ålagts honom eller henne.

Strålsäkerhetscentralen kan återkalla godkännandet av en ansvarig föreståndare, om föreståndaren försummar de uppgifter som avses i 3 mom. och tillståndshavaren inte lägger fram förslag om byte av ansvarig föreståndare. Innan ett beslut fattas ska Strålsäkerhetscentralen höra både den ansvarige föreståndaren och tillståndshavaren.

De bestämmelser som gäller en ansvarig föreståndare tillämpas även på dennes ställföreträdare.

7 l § (23.5.2008/342)

Skyddsarrangemang

Skyddsarrangemangen kring användningen av kärnenergi ska basera sig på hotbilder som riktar sig mot användningen av kärnenergi och på analyser av skyddsbehovet.

En kärnanläggning ska ha säkerhetspersonal som utbildats för planering och verkställande av skyddsarrangemang (säkerhetsorganisation). Det ska finnas säkerhetspersonal för att skydda transporter och lagring av kärnämnen och kärnavfall.

Uppgifterna och utbildningskraven för säkerhetsorganisationen och säkerhetspersonalen ska fastställas. Säkerhetsorganisationen och säkerhetspersonalen ska ha sådana redskap och anordningar för övervakning och kommunikation, sådan skyddsutrustning och sådana maktmedelsredskap som uppgifterna förutsätter.

Maktmedelredskapen ska ställas i relation till hotbilderna och skyddsbehoven så att de lämpar sig för sitt ändamål.

Den personal som arbetar i en kärnanläggning samt andra som har ärende till anläggningsområdet bör på tillbörligt sätt underrättas om åtgärder som hör till den regelbundna säkerhetskontrollen vid kärnanläggningen.

7 m § (23.5.2008/342)

Säkerhetskontroll

Den som hör till säkerhetsorganisationen för en kärnanläggning får utföra säkerhetskontroller av de personer som arbetar vid kärnanläggningen och andra personer som har ärende till anläggningsområdet genom att med hjälp av en metalldetektor eller annan liknande teknisk anordning kontrollera att personerna i fråga inte bär på sig ett föremål eller ämne genom vilket säkerheten eller ordningen kan äventyras eller som kan användas för att skada egendom. En person eller sakerna får vid behov granskas även på annat lämpligt sätt. De föremål eller ämnen som fråntagits någon i samband med kontrollen ska utan dröjsmål överlämnas till polisen eller, om inga hinder enligt lag finns, återlämnas till personen när han eller hon avlägsnar sig från området.

För att säkerställa säkerheten i en kärnanläggning är de som arbetar vid kärnanläggningen eller som har ärende till anläggningsområdet skyldiga att på begäran av en person som hör till säkerhetsorganisationen genomgå prov för att konstatera om de intagit alkohol eller något annat rusmedel. Provet utförs på det sätt som föreskrivs i 9 kap. 2 § i tvångsmedelslagen (806/2011). Bestämmelser om arbetstagares skyldighet att lämna intyg över narkotikatest finns i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004). (22.7.2011/861)

För att säkerställa säkerheten i en kärnanläggning är de som arbetar vid kärnanläggningen eller som har ärende till anläggningsområdet skyldiga att på begäran av en person som hör till säkerhetsorganisationen genomgå prov för att konstatera om de intagit alkohol eller något annat rusmedel. Provet utförs på det sätt som föreskrivs i 6 kap. 3 § i tvångsmedelslagen (450/1987). Bestämmelser om arbetstagares skyldighet att lämna intyg över narkotikatest finns i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004).

Den som vägrar genomgå kontroll enligt 1 mom. eller prov enligt 2 mom. för att konstatera eventuellt intag av alkohol eller annat rusmedel eller är rusmedelspåverkad kan avlägsnas från anläggningsområdet.

7 n § (23.5.2008/342)

Beredskap för bekämpning av lagstridig verksamhet

Närmare bestämmelser om säkerhetsorganisationens beredskap för bekämpning av eventuell lagstridig verksamhet finns i kärnanläggningens säkerhetsreglemente som fastställs av Strålsäkerhetscentralen efter det att centralen har hört inrikesministeriet och den delegation som avses i 56 § 3 mom.

I säkerhetsreglementet ska anges åtminstone

1) hur säkerhetsorganisationens ledning och organisationens verksamhet har ordnats,

2) vilket slag av utrusning och maktmedelsredskap säkerhetsorganisationen har, samt

3) när polis tillkallas och hur ansvaret överförs från säkerhetsorganisationen till polismyndigheten när denna anlänt till platsen.

Bestämmelser om de grundläggande krav som ställs på säkerhetspersonalens utbildning utfärdas genom förordning av statsrådet. I säkerhetsreglementet bestäms om specialutbildning med beaktande särskilt av den skicklighet som krävs i användningen av utrustning och maktmedelsredskap och hur denna skicklighet påvisas.

7 o § (23.5.2008/342)

Användning av maktmedel

I sin uppgift enligt 7 l och 7 m § att säkerställa säkerheten har säkerhetspersonalen rätt att använda maktmedel i den mån det behövs och kan anses försvarligt i syfte att avvärja ett överhängande brott eller någon annan farlig gärning, att vägra någon tillträde till eller avlägsna någon från platsen, att hindra någon från att fly, att gripa någon, att visitera en gripen person, att frånta någon ett föremål eller ämne samt att avlägsna ett hinder. Användningen av maktmedel enligt denna lag ska inskränkas till de av kärnanläggningens områden dit tillträdet är begränsat och övervakat och, vid skydd av transporter och lagring av kärnmaterial och kärnavfall, till direkta hot mot dessa funktioner. Den som gripits och de föremål och ämnen som eventuellt fråntagits honom eller henne ska utan dröjsmål överlämnas till polisen.

Frågan om huruvida maktmedlen är försvarliga ska bedömas med beaktande av hur viktigt och brådskande behovet av skydd är, hur farligt motståndet är, vilka resurser som står till förfogande samt övriga omständigheter som inverkar på helhetsbedömningen av situationen.

Säkerhetspersonalen ska ha fått utbildning i grunderna för legitimiteten i att använda maktmedel och iakttagandet av dessa grunder i praktiska situationer.

I 2 kap. 17 § 3 mom. i polislagen (872/2011) finns bestämmelser om rätten för en person som tillfälligt bistår en polisman att använda maktmedel. (22.7.2011/861)

I 27 § i polislagen (493/1995) finns bestämmelser om rätten för en person som tillfälligt bistår en polisman att använda maktmedel.

Bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i strafflagen (39/1889).

7 p § (23.5.2008/342)

Beredskapsarrangemang

Planeringen av beredskapsarrangemangen vid användning av kärnenergi ska basera sig på analyser av störnings- och olyckssituationer samt på eventuella följder av dessa analyser.

Vid planeringen av beredskapsarrangemangen vid en kärnanläggning ska skapas beredskap inför eventuella utsläpp av betydande mängder radioaktiva ämnen.

Kärnanläggningen ska ha personal som är utbildad för planeringen av beredskapsarrangemang och för beredskapssituationer (beredskapsorganisation). Beredskapsorganisationens uppgifter ska fastställas och de som ingår i beredskapsorganisationen ska ha sådana utrymmen, sådan utrustning och sådana kommunikationssystem som uppgifterna förutsätter.

Beredskapsarrangemangen ska anpassas till de räddnings- och beredskapsplaner som uppgjorts av myndigheter med beaktande av vad som föreskrivs i 9 § 2 mom. i räddningslagen (468/2003).

7 q § (23.5.2008/342)

Allmänna säkerhetsföreskrifter

Genom förordning av statsrådet utfärdas allmänna säkerhetsföreskrifter som är avsedda att precisera bestämmelserna i detta kapitel när det gäller

1) säkerheten vid ett kärnkraftverk,

2) skyddsarrangemangen vid användning av kärnenergi,

3) beredskapsarrangemangen för kärnkraftverk, samt

4) säkerheten vid slutförvaring av kärnavfall, (10.6.2011/622)

5) säkerheten vid gruvdrift och malmanrikningsverksamhet i syfte att producera uran eller torium. (10.6.2011/622)

De säkerhetsföreskrifter som gäller säkerheten och beredskapsarrangemangen vid kärnkraftverk kan i tillämpliga delar genom förordning av statsrådet utsträckas att omfatta även andra kärnanläggningar med kärnreaktor.

När det gäller skyddsarrangemang ska i föreskrifterna särskilt anges när ledningsansvaret vid bekämpningen av lagstridig verksamhet som riktar sig mot användningen av kärnenergi övergår från tillståndshavaren till polismyndigheten i fråga. När det gäller beredskapsarrangemang ska i föreskrifterna särskilt anges tidpunkten då ledningsansvaret i räddningssituationer inom anläggningsområdet övergår till räddningsmyndigheten i fråga.

Strålsäkerhetscentralen ska utarbeta förslag till allmänna säkerhetsföreskrifter enligt 1 mom. Genom förordning av statsrådet föreskrivs om vem Strålsäkerhetscentralen ska höra innan förslaget läggs fram.

7 r § (23.5.2008/342)

Detaljerade säkerhetskrav

Strålsäkerhetscentralen ska uppställa detaljerade säkerhetskrav för uppnående av den säkerhetsnivå som avses i denna lag.

Strålsäkerhetscentralen ska arrangera säkerhetskraven efter de olika delområdena i säkerheten vid användning av kärnenergi och publicera dem i Strålsäkerhetscentralens föreskriftssamling.

Strålsäkerhetscentralens säkerhetskrav är förpliktande för tillståndshavaren, dock så att tillståndshavaren har rätt att föreslå ett förfarande eller en lösning av annat slag för att kraven ska uppfyllas. Om tillståndshavaren på ett övertygande sätt påvisar att den säkerhetsnivå som avses i denna lag kan uppnås genom det föreslagna förfarandet eller den föreslagna lösningen, kan Strålsäkerhetscentralen godkänna förfarandet eller lösningen.

3 kap

Skyldigheter vid verksamhet för vilken krävs tillstånd

8 §

Skyldighet att ansöka om tillstånd

Användning av kärnenergi är förbjuden utan sådant tillstånd som avses i denna lag.

Tillstånd behövs dock inte för forsknings- och utvecklingsverksamhet enligt 2 § 2 mom. 2 punkten. I stället för ansökan om tillstånd ska verksamhetsidkaren årligen göra en anmälan till Strålsäkerhetscentralen. Närmare bestämmelser om anmälan utfärdas genom förordning av statsrådet. (23.5.2008/342)

Handels- och industriministeriet skall på anhållan ge ett bindande förhandsbesked om huruvida tillstånd skall sökas för planerad verksamhet.

9 §

Tillståndshavarens skyldigheter

Tillståndshavaren är skyldig att sörja för säkerheten vid användningen av kärnenergi. Denna skyldighet kan inte överföras på någon annan. (25.3.2011/269)

Tillståndshavaren skall sörja för sådana skydds- och beredskapsarrangemang samt andra sådana arrangemang för begränsning av kärnskador som inte ankommer på myndigheterna.

En tillståndshavare vars verksamhet leder till eller har lett till uppkomsten av kärnavfall (avfallshanteringsskyldig), skall sörja för att alla avfallshanteringsåtgärder som gäller detta avfall vidtas och göra vederbörliga förberedelser för åtgärderna samt svara för kostnaderna för dem (ombesörjningsskyldighet).

10 §

Skyldigheternas varaktighet

Även om tillstånd återkallas eller dess giltighetstid upphör, befriar detta inte tillståndshavaren eller den som innehaft tillstånd från att iaktta vad som stadgas i 9 § samt i 6 och 7 kap. eller stadgas eller bestäms med stöd av dem eller i tillståndsvillkoren.

4 kap

Statsrådets principbeslut

11 §

Principbeslut

För uppförande av en kärnanläggning med stor allmän betydelse krävs principbeslut av statsrådet om att uppförandet är förenligt med samhällets helhetsintresse.

Kärnanläggningar med stor allmän betydelse är följande i 3 § 5 punkten nämnda kärnanläggningar:

1) anläggningar för utvinning av kärnenergi vilkas värmeeffekt överstiger 50 megawatt;

2) anläggningar som används för slutlig förvaring av kärnavfall; samt

3) anläggningar som används för annat syfte än utvinning av kärnenergi, men som på grund av den mängd kärnämne eller kärnavfall som samtidigt finns i dem eller på grund av dess strålningsfarlighet kan jämställas med en i 1 punkten nämnd kärnanläggning enligt vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet. (23.5.2008/342)

12 §

Ansökan om principbeslut och behövlig utredning

Principbeslut söks med en till statsrådet riktad ansökan, om vilken handels- och industriministeriet skall inhämta strålsäkerhetscentralens preliminära säkerhetsuppskattning samt begära utlåtande av miljöministeriet, av kommunfullmäktige i den planerade kärnanläggningens förläggningskommun och av grannkommunerna.

13 §

Hörande av allmänheten och lokala myndigheter

Sökanden skall, innan principbeslut fattas, offentliggöra en allmänt hållen, av handels- och industriministeriet granskad och enligt ministeriets direktiv uppgjord utredning om den planerade anläggningen, dess beräknade inverkan på miljön och dess säkerhet. Utredningen skall vara allmänt tillgänglig.

Handels- och industriministeriet skall bereda möjlighet för invånarna och kommunerna i anläggningens närmaste omgivning samt lokala myndigheter att skriftligen framföra sina åsikter om den planerade anläggningen innan ett principbeslut fattas. Ministeriet skall dessutom, på det sätt som ministeriet närmare bestämmer, anordna ett offentligt möte på anläggningens tilltänkta förläggningsort, vid vilket muntliga eller skriftliga åsikter kan framföras. Dessa åsikter skall bringas till statsrådets kännedom.

14 §

Prövning av principbeslut i statsrådet

Innan statsrådet fattar ett i 11 § nämnt principbeslut skall statsrådet konstatera att den planerade kärnanläggningens förläggningskommun i sitt i 12 § nämnda utlåtande tillstyrkt uppförandet av kärnanläggningen och att sådana omständigheter inte har framkommit som visar att det inte finns tillräckliga förutsättningar för att uppföra anläggningen så som i 6 § förutsätts.

Har statsrådet konstaterat att i 1 mom. stadgade förutsättningar föreligger, skall statsrådet pröva principbeslutet utgående från samhällets helhetsintresse och beakta kärnanläggningens fördelar och nackdelar, varvid avseende skall fästas speciellt vid

1) om kärnanläggningen behövs med tanke på landets energiförsörjning;

2) hur lämplig kärnanläggningens tilltänkta förläggningsort är och anläggningens inverkan på miljön; samt vid

3) hur kärnbränsleförsörjningen och kärnavfallshanteringen är ordnade.

15 §

Meddelande till riksdagen och riksdagens beslut

Ett principbeslut, som statsrådet fattat med stöd av 11 § och i vilket uppförandet av en kärnanläggning ansetts vara förenligt med samhällets helhetsintresse, skall utan dröjsmål föreläggas riksdagen för granskning. Riksdagen kan upphäva beslutet helt och hållet eller besluta att det utan ändringar skall förbli i kraft.

Förrän riksdagen fattat beslut i ärendet får sökanden inte vidta sådana i förordning av statsrådet angivna åtgärder som på grund av sin ekonomiska betydelse kan försvåra riksdagens och statsrådets möjligheter att avgöra ärendet enligt fri prövning. (23.5.2008/342)

5 kap

Tillståndsförfarande

16 §

Tillståndsmyndigheter

Tillstånd att uppföra och driva en kärnanläggning samt att bedriva gruvdrift och malmanrikningsverksamhet som syftar till framställning av uran eller torium beviljas av statsrådet. (25.3.2011/269)

Tillstånd för sådan verksamhet som avses i 2 § 2 mom. 1 punkten och i 22 § 2 mom. beviljas av arbets- och näringsministeriet på ansökan. Tillstånd för sådan verksamhet som avses i 2 § 1 mom. 3–6 punkten beviljas av Strålsäkerhetscentralen på ansökan. (23.5.2008/342)

Närmare bestämmelser om ansökan om tillstånd enligt detta kapitel, om tillståndsförfaranden samt om anmälningar och andra åtgärder som eventuellt krävs efter ett tillståndsbeslut utfärdas genom förordning av statsrådet. (23.5.2008/342)

17 §

Tillståndshavare

Tillstånd till användning av kärnenergi kan beviljas endast fysisk person, samfund eller myndighet som lyder under jurisdiktionen i en medlemsstat i Europeiska unionen. (29.12.1994/1420)

Andra än i 1 mom. avsedda samfund eller myndigheter kan av särskilda skäl beviljas tillstånd att (29.12.1994/1420)

1) transportera kärnämne eller kärnavfall på finskt område;

2) i samband med transitering föra in eller föra ut kärnavfall eller malmer som innehåller uran eller torium; samt (23.5.2008/342)

3) tillfälligt driva i 22 § 1 mom. nämnd kärnanläggning på finskt område.

Tillstånd för innehav, användning, transport eller införsel av kärnämne eller kärnavfall samt till utförsel av kärnavfall kan i ett ärende som ansluter sig till en tillsynsuppgift även beviljas en sådan internationell organisation eller utländsk myndighet som har till uppgift att sörja för den tillsyn som förutsätts i internationella avtal på kärnenergiområdet som förpliktar Finland. (23.5.2008/342)

18 §

Uppförande av en kärnanläggning med stor allmän betydelse

Tillstånd att uppföra en kärnanläggning som avses i 11 § kan beviljas, om

1) uppförandet genom ett sådant principbeslut som åsyftas i 11 § har ansetts vara förenligt med samhällets helhetsintresse och riksdagen har beslutat att principbeslutet skall förbli gällande; samt

2) uppförandet också motsvarar de i 19 § stadgade förutsättningarna för beviljande av tillstånd till uppförande av kärnanläggning.

19 §

Uppförande av annan kärnanläggning

Tillstånd till uppförande av annan än i 18 § nämnd kärnanläggning kan beviljas, om

1) de planer som gäller kärnanläggningen uppfyller säkerhetskraven enligt denna lag och de anställdas och befolkningens säkerhet behörigen har beaktats vid planeringen av verksamheten; (23.5.2008/342)

2) kärnanläggningens förläggningsort är ändamålsenlig med avseende på den planerade verksamhetens säkerhet, och miljövården behörigen har beaktats vid planeringen av verksamheten;

3) skyddsarrangemangen behörigen har beaktats vid planeringen av verksamheten;

4) för uppförande av kärnanläggningen har reserverats ett område i en detaljplan som utarbetats i enlighet med markanvändnings- och bygglagen (132/1999), och sökanden har den besittningsrätt till området som verksamheten vid anläggningen förutsätter; (23.5.2008/342)

5) sökanden förfogar över tillräckliga och behöriga metoder för ordnandet av kärnavfallshanteringen, däri inbegripet den slutliga förvaringen av avfallet och nedläggningen av kärnanläggningen;

6) sökandens planer för kärnbränsleförsörjningen är tillräckliga och behöriga;

7) sökandens arrangemang för den tillsyn i Finland och utomlands som avses i 63 § 1 mom. 3 punkten och som ankommer på strålsäkerhetscentralen samt den tillsyn som avses i 63 § 1 mom. 4 punkten är tillräckliga;

8) sökanden förfogar över behövlig sakkunskap;

9) sökandens ekonomiska möjligheter att genomföra projektet och bedriva verksamheten är tillräckliga; samt om

10) sökanden även i övrigt bedöms ha förutsättningar att bedriva verksamheten på ett säkert sätt och i enlighet med Finlands internationella avtalsförpliktelser; och

den planerade kärnanläggningen även i övrigt motsvarar de i 5-7 §§ stadgade principerna.

20 §

Drift av kärnanläggning

Tillstånd att driva kärnanläggning kan beviljas efter det tillstånd att uppföra anläggningen har beviljats och om

1) kärnanläggningen och driften av den uppfyller säkerhetskraven enligt denna lag och de anställdas och befolkningens säkerhet samt miljöskyddet har beaktats på behörigt sätt; (23.5.2008/342)

2) sökanden förfogar över tillräckliga och behöriga metoder för ordnandet av kärnavfallshanteringen, däri inbegripet den slutliga förvaringen av avfallet och nedläggningen av anläggningen;

3) sökanden förfogar över behövlig sakkunskap, och i synnerhet driftspersonalen vid kärnanläggningen innehar vederbörlig kompetens och anläggningen har en behörig driftsorganisation;

4) sökanden bedöms ha ekonomiska och andra nödvändiga förutsättningar att bedriva verksamheten på ett säkert sätt och i enlighet med Finlands internationella avtalsförpliktelser; samt om

kärnanläggningen och dess drift även i övrigt motsvarar de i 5-7 §§ stadgade principerna.

Driften av en kärnanläggning får inte inledas på grundvalen av beviljat tillstånd innan

1) strålsäkerhetscentralen har konstaterat att kärnanläggningen uppfyller de säkerhetskrav som ställts upp samt att skydds- och beredskapsarrangemangen är tillräckliga, övervakningen i syfte att förhindra spridningen av kärnvapen har ordnats på vederbörligt sätt och det skadeståndsansvar för kärnskada som vilar på kärnanläggningens innehavare har ordnats på ett därom stadgat sätt; och

2) handels- och industriministeriet har konstaterat att beredskapen att betala kostnaderna för kärnavfallshanteringen har ordnats i enlighet med stadgandena i 7 kap.

21 §

Annan användning av kärnenergi

Tillstånd för verksamhet som avses i 2 § 1 mom. 2–6 punkten och i 2 § 2 mom. 1 punkten kan, när verksamheten förutsätter det, beviljas om (23.5.2008/342)

1) användningen av kärnenergi uppfyller säkerhetskraven enligt denna lag och de anställdas och befolkningens säkerhet samt miljöskyddet har beaktats på behörigt sätt; (23.5.2008/342)

2) sökanden har besittningsrätten till det område som behövs för användningen av kärnenergi;

3) kärnavfallshanteringen har ordnats på ett behörigt sätt och beredskapen att betala kostnaderna för kärnavfallshanteringen har ordnats i enlighet med stadgandena i 7 kap.;

4) sökandens arrangemang för den tillsyn i Finland och utomlands som avses i 63 § 1 mom. 3 punkten och som ankommer på strålsäkerhetscentralen, samt den tillsyn som avses i 63 § 1 mom. 4 punkten är tillräckliga;

5) sökanden förfogar över behövlig sakkunskap och den organisation som handhar verksamheten samt behörigheten för den personal som handhar verksamheten är sakenlig, (29.12.1994/1420)

6) sökanden bedöms ha ekonomiska och andra behövliga förutsättningar att bedriva verksamheten på ett säkert sätt och enligt Finlands internationella avtalsförpliktelser, (29.12.1994/1420)

7) det samtycke som enligt rådets direktiv 2006/117/Euratom om övervakning och kontroll av transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle förutsätts av främmande stater har erhållits och bestämmelserna i direktivet också i övrigt kan iakttas; och

användningen av kärnenergi även i övrigt motsvarar de i 5–7 §§ stadgade principerna och inte står i strid med förpliktelserna enligt Euratomfördraget.

(23.5.2008/342)

I 1 mom. nämnd användning av kärnenergi får inte inledas på grundvalen av beviljat tillstånd förrän strålsäkerhetscentralen, då verksamheten förutsätter det, har konstaterat att användningen av kärnenergi uppfyller de säkerhetskrav som ställts upp, skydds- och beredskapsarrangemangen är tillräckliga, övervakningen i syfte att förhindra spridningen av kärnvapen har ordnats på ett behörigt sätt och skadeståndsansvaret för kärnskada som kan uppkomma i samband med verksamheten har ordnats på stadgat sätt.

Då det prövas om tillstånd för verksamhet som avses i 2 § 1 mom. 2 punkten ska beviljas, tillämpas 1 mom. 1 och 3–5 punkten i denna paragraf så att villkoren för tillståndet anses vara uppfyllda till dessa delar, om de planer som sökanden framlägger är tillräckliga. Dessutom ska gruvplatsen eller malmanrikningsverkets förläggningsort vara ändamålsenlig med tanke på den planerade verksamhetens säkerhet. Utöver vad som bestäms i 2 mom. ska Strålsäkerhetscentralen konstatera att den i 2 § 1 mom. 2 punkten nämnda verksamheten uppfyller de villkor som anges i 1 mom. 1 och 3–5 punkten i denna paragraf. (25.3.2011/269)

Tillstånd för sådan verksamhet som avses i 2 § 1 mom. 2 punkten kräver att den kommun där det är planerat att en gruvplats eller ett malmanrikningsverk ska förläggas förordar att tillstånd beviljas. (10.6.2011/622)

21 a § (29.12.1994/1420)

Genomförande av en gemensam marknad

När tillstånd som avses i 21 § söks för utförsel eller införsel av ämnen eller anordningar som avses i bilaga IV till Euratomfördraget mellan stater som är medlemmar i Europeiska unionen skall tillstånd beviljas, om, då verksamheten detta förutsätter, de förutsättningar om vilka stadgas i 21 § 1-6 punkten uppfylls och den användning av kärnenergi som avses i ansökan också i övrigt uppfyller de principer som stadgas i 4, 6 och 7 §§.

22 §

Kärnanläggning i transportmedel

Då kärnanläggning uppförs för att användas eller kärnanläggning används i transportmedel eller såsom kraftkälla i ett sådant, tillämpas stadgandena i 19 § 1-10 punkten endast till den del verksamheten förutsätter detta.

Då en kärnanläggning som avses ovan endast tillfälligt används på finskt territorium är arbets- och näringsministeriet tillståndsbeviljande myndighet. Denna lag ska också annars tillämpas på samma sätt som på verksamhet som avses i 2 § 1 mom. 2–6 punkten och 2 § 2 mom. 1 punkten. (23.5.2008/342)

23 § (10.6.2011/622)

Handläggning av ansökan om tillstånd

Över ansökan om tillstånd ska utlåtande begäras av Strålsäkerhetscentralen och miljöministeriet, om inte detta på grund av verksamhetens natur är uppenbart onödigt. Om ansökan gäller sådan utförsel som avses i 2 § eller ingående av avtal som avses i 2 § 2 mom. 1 punkten eller tillfällig användning av en i 22 § nämnd kärnanläggning på finskt territorium, ska dessutom utrikesministeriets utlåtande över ansökan inhämtas, om detta inte är uppenbart onödigt.

Innan beslut kan fattas om en ansökan om tillstånd för sådan verksamhet som avses i 2 § 1 mom. 2 punkten, ska sökanden som bilaga till tillståndsansökan lämna in en utredning. På sammanställandet och offentliggörandet av utredningen tillämpas på motsvarande sätt bestämmelserna i 13 § 1 mom.

Statsrådet handlägger tillståndsansökningar enligt 2 mom. och ansökningar om gruvtillstånd enligt gruvlagen (621/2011) som gäller samma verksamhet samtidigt och avgör dem genom samma beslut med iakttagande på motsvarande sätt av vad som föreskrivs i denna lag och i 5 och 6 kap. i gruvlagen. På tillståndsbeslutet tillämpas på motsvarande sätt bestämmelserna i 56–58 § i gruvlagen. Om tillståndsansökan gäller ett gruvprojekt för vilket gruvtillstånd enligt gruvlagen har beviljats, tillämpas utöver denna lag även bestämmelserna om tillståndsförfarande i 38–40 och 42 § och om tillståndsbeslut i 56–58 § i gruvlagen. Om gruvlagen inte tillämpas på den verksamhet som avses i 2 mom., iakttas förfarandet i 13 § i denna lag i sin helhet.

24 §

Tillståndets giltighetstid

Tillstånd, frånsett tillstånd att uppföra anläggning, beviljas på viss tid. Då längden av denna tid prövas, skall särskilt beaktas tryggandet av säkerheten och den tid som verksamheten beräknas pågå. I tillståndet kan bestämmas att det upphör att vara i kraft, om verksamheten inte inleds inom en viss tid räknat från det tillståndet beviljades.

25 §

Tillståndsvillkor och ändring av dem

I ett tillstånd ska upptas de tillståndsvillkor som behövs för genomförandet av de allmänna principer som nämns i 2 kap. och för uppfyllandet av säkerhetskraven enligt denna lag. (23.5.2008/342)

För tillgodoseende av de i denna lag stadgade allmänna principerna för användning av kärnenergi och förutsättningarna för beviljande av tillstånd kan tillståndsvillkoren ändras, särskilt då detta är påkallat för att trygga säkerheten vid användningen av kärnenergi, för att säkerställa kärnavfallshanteringen, för att genomföra skydds- eller beredskapsarrangemangen och för att uppfylla Finlands internationella avtalsförpliktelser på kärnenergiområdet eller för att förhindra spridningen av kärnvapen.

När tillståndsvillkoren ändras, skall i tillämpliga delar iakttas samma förfarande som då tillstånd beviljas.

25 a § (13.8.2004/769)

Delgivning av och information om beslut om tillstånd att uppföra kärnanläggning

Beslut om tillstånd att uppföra kärnanläggning skall delges genom offentlig delgivning på det sätt som föreskrivs särskilt.

Beslutet skall tillställas dem som särskilt anhållit om detta.

26 §

Återkallande av tillstånd

Den myndighet som beviljat tillstånd skall återkalla tillståndet helt eller till vissa delar, om de i denna lag stadgade allmänna principerna för användningen av kärnenergi på ett väsentligt sätt äventyras till exempel på grund av att

1) tillståndshavaren bryter mot villkoren i tillståndet eller mot bestämmelser som någon myndighet utfärdat med stöd av denna lag;

2) tillståndshavaren försummar den i 7 kap. nämnda reserveringsskyldigheten eller bryter mot atomansvarighetslagen (484/1972) på det sätt som avses i dess 41 §; eller (23.5.2008/342)

3) tillståndshavaren avlider eller förlorar sin rättsförmåga eller samfund eller stiftelse som beviljats tillstånd upplöses, eljest upphör med sin verksamhet eller försätts i konkurs.

Återkallande av tillstånd förutsätter att tillståndshavaren beretts tillfälle att inom en utsatt, skälig tid avhjälpa bristen, när detta är möjligt genom tillståndshavarens åtgärder.

När tillstånd återkallas skall i tillämpliga delar iakttas samma förfarande som då tillstånd beviljas.

27 §

Ersättning

Återkallas tillstånd att uppföra eller driva kärnanläggning eller förvägras tillstånd att driva kärnanläggning, har innehavaren av det återkallade tillståndet eller den som förvägrats tillstånd att driva kärnanläggning rätt att av staten få en skälig ersättning för sådana direkta kostnader som uppförandet av kärnanläggningen medfört.

Ersättning utges likväl inte, om tillståndet återkallats på grund av att 6 eller 7 § inte längre kan iakttas vid driften av kärnanläggningen eller på grund av att tillståndshavaren förfarit i strid med denna lag eller med stöd av den utfärdade stadganden eller bestämmelser, eller av skäl som nämns i 26 § 1 mom. 2 eller 3 punkten. Ersättning utbetalas inte heller i det fall att tillstånd till drift av kärnanläggning har förvägrats på grund av att kärnanläggningen och driften av den inte motsvarar de principer som stadgas i 6 och 7 §§ eller de förutsättningar om vilka stadgas i 20 § 1 mom. 4 punkten.

Handels- och industriministeriet och den som är berättigad till ersättning bör försöka nå avtal om ersättningens belopp. Det i skriftlig form uppgjorda avtalet skall tillställas statsrådet för fastställelse.

Nås inte avtal om ersättning, skall sådan sökas på det sätt som stadgas i lagen om forum i vissa förvaltningstvistemål (446/54) inom två år från den tidpunkt då det beslut som ersättningsyrkandet grundar sig på har vunnit laga kraft. Söks ersättningen inte inom utsatt tid, är rätten därtill förverkad.

6 kap

Kärnavfallshantering

28 § (23.5.2008/342)

Beslut om fullgörande av ombesörjningsskyldigheten

Arbets- och näringsministeriet eller Strålsäkerhetscentralen, om denna beviljat tillstånd för verksamhet som medför kärnavfall, ska efter att vid behov ha hört miljöministeriet besluta om de principer enligt vilka den i 9 § 3 mom. nämnda ombesörjningsskyldigheten ska fullgöras. I detta syfte ska den avfallshanteringsskyldige förete en plan för kärnavfallshanteringen för den som beviljat tillstånd.

Planen för kärnavfallshanteringen ska läggas fram regelbundet med tre års intervall så länge den tillståndspliktiga verksamheten pågår, om inte något annat bestäms i tillståndsvillkoren. I planen ska det också ingå en generell plan för de följande sex åren. Om inte något annat bestäms i tillståndsvillkoren, ska dessutom en plan för nedläggning av kärnanläggningen regelbundet med sex års intervall läggas fram så länge den tillståndspliktiga verksamheten pågår.

Närmare bestämmelser om utredningar som ska ingå i planerna och om tillställandet av handlingar utfärdas genom förordning av statsrådet.

29 §

Obligatoriskt samarbete vid avfallshantering

Handels- och industriministeriet kan bestämma att enskilda avfallshanteringsskyldiga skall sköta avfallshanteringen gemensamt, om det därigenom är möjligt att öka säkerheten eller avsevärt minska kostnaderna eller om andra vägande skäl kräver det. Samtidigt skall vid behov bestämmas om fördelningen av kostnaderna för gemensamma åtgärder.

30 § (25.3.2011/269)

Överföring av ombesörjningsskyldighet

Överlåts en kärnanläggning, en gruva som är avsedd för produktion av uran eller torium eller ett härför avsett malmanrikningsverk eller kärnavfall till någon annan, kan arbets- och näringsministeriet på begäran helt eller delvis överföra överlåtarens ombesörjningsskyldighet på mottagaren, om överföringen inte äventyrar kärnavfallshanteringen.

31 §

Överlåtelse av kärnavfall till staten

Anser handels- och industriministeriet att en avfallshanteringsskyldig i väsentlig mån har underlåtit att iaktta de tidsscheman som fastställts för hanteringen av det uppkomna kärnavfallet eller eljest i väsentlig grad brutit mot en myndighets bestämmelser om kärnavfallshanteringen, skall ministeriet till statsrådets avgörande hänskjuta frågan om den avfallshanteringsskyldiges ovan nämnda förfarande som helhet bedömt ger motiverad anledning att konstatera att kärnavfallshanteringen eller en del av den inte kan genomföras genom den avfallshanteringsskyldiges försorg. Konstaterar statsrådet att kärnavfallshanteringen eller en del av den inte kan skötas genom den avfallshanteringsskyldiges försorg, skall statsrådet förordna att kärnavfallet skall överlåtas till staten eller till ett inhemskt samfund, som lyder under statens bestämmanderätt, för vidtagande av de åtgärder som kärnavfallshanteringen ytterligare förutsätter.

Statsrådet skall förordna om att uppkommet kärnavfall av den avfallshanteringsskyldige skall överlåtas till staten eller till ett i 1 mom. nämnt samfund för vidtagande av de åtgärder som kärnavfallshanteringen ytterligare förutsätter, även i det fall att statsrådet konstaterar att den avfallshanteringsskyldige, trots förordnande som avses i 65 § 2 mom., inte har fullgjort sin nedan i denna lag stadgade reserveringsskyldighet. Utan hinder av vad som stadgas i detta moment kan statsrådet avstå från att utfärda förordnande om överlåtelse av kärnavfall, till den del förordnandet för staten skulle medföra ett i ekonomiskt avseende ofördelaktigare resultat med tanke på syftet med reserveringsåtgärderna.

32 §

Ombesörjningsskyldighetens upphörande

Arbets- och näringsministeriet eller Strålsäkerhetscentralen, om denna beviljat tillstånd för verksamhet som medför kärnavfall, ska bestämma att ombesörjningsskyldigheten upphört, när (23.5.2008/342)

1) denna skyldighet i enlighet med 30 § har överförts på någon annan;

2) kärnavfallet på ett sätt som enligt 6 a § 2 mom. kan godkännas som slutligt har förts utanför Finlands jurisdiktionsområde, eller (29.12.1994/1420)

3) kärnavfallet har placerats i slutligt förvar och kärnanläggningen har lagts ner i enlighet med 33 § och den avfallshanteringsskyldige har erlagt en engångsavgift till staten för framtida kontroll och övervakning av kärnavfallet. (23.5.2008/342)

Utfärdar statsrådet ett sådant förordnande som avses i 31 §, skall staten därefter svara för vidtagandet av sådana åtgärder för kärnavfallshanteringen av det i förordnandet nämnda kärnavfallet, som ännu inte vidtagits, och den avfallshanteringsskyldige för de kostnader som dessa åtgärder medför.

33 §

Slutligt förvar och nedläggning (23.5.2008/342)

Kärnavfall har placerats i slutligt förvar när strålsäkerhetscentralen konstaterat att kärnavfallet deponerats på ett sätt som den godkänner såsom bestående.

En kärnanläggning har lagts ner när Strålsäkerhetscentralen har konstaterat att de resterande mängder av radioaktiva ämnen som finns kvar i byggnaderna och jordmånen inom anläggningsområdet överensstämmer med de krav som ställs med stöd av denna lag. (23.5.2008/342)

34 §

Ansvar för kärnavfall efter placering i slutligt förvar

Då en avfallshanteringsskyldigs ombesörjningsskyldighet upphört med stöd av 32 § 1 mom. 3 punkten, övergår äganderätten till kärnavfallet till staten, som därefter skall svara för kärnavfallet.

Är det efter placeringen i slutligt förvar nödvändigt, har staten rätt att på den plats där kärnavfallet slutligt förvaras vidta alla de åtgärder som kontrollen och övervakningen av kärnavfallet samt tryggandet av en säker slutlig förvaring av kärnavfallet förutsätter.

7 kap

Reservering av medel för kostnader för kärnavfallshantering

35 §

Reserveringsskyldighet

En avfallshanteringsskyldig skall, på det sätt som stadgas i detta kapitel, bereda sig på de kostnader som avses i 9 § 3 mom.

Vid tillämpningen av stadgandena i detta kapitel anses såsom kärnavfall även sådana i 3 § 3 punkten underpunkt b nämnda ämnen, föremål och konstruktioner som ännu inte tagits ur bruk.

Såsom i detta kapitel angivna kostnader för kärnavfallshantering kan även anses de avgifter för kärnavfallshantering som avses i 77 §.

36 §

Reserveringsåtgärder

Den avfallshanteringsskyldige uppfyller sin reserveringsskyldighet så, att han varje kalenderår betalar nedan nämnda avgifter till statens kärnavfallshanteringsfond och med tanke på sin eventuella betalningsoförmåga överlåter nedan stadgade säkerheter till staten.

37 §

Definitioner

I detta kapitel avses med

1) ansvarsbelopp det beräknade beloppet av de framtida utgifterna för hanteringen av det hos den avfallshanteringsskyldige uppkomna kärnavfallet;

2) fonderingsmål det belopp till vilket den avfallshanteringsskyldiges fondandel skall uppgå under respektive kalenderår;

3) fondandel det belopp som statens kärnavfallshanteringsfond fastställer att den avfallshanteringsskyldige skall ha i fonden vid respektive tidpunkt;

4) avgift för kärnavfallshantering den årligen fastställda avgift som den avfallshanteringsskyldige skall betala till statens kärnavfallshanteringsfond i syfte att höja fondandelen så att den överensstämmer med fonderingsmålet;

5) täckningsbehov det belopp som den avfallshanteringsskyldiges täckningsandel under respektive kalenderår skall uppgå till med tanke på betalningen av de framtida utgifterna för hanteringen av sådant kärnavfall som den avfallshanteringsskyldige med stöd av 31 § har ålagts att överlåta till staten;

6) täckningsandel det belopp som enligt vad statens kärnavfallshanteringsfond fastställer vid respektive tidpunkt skall hållas avskilt i fonden för att användas för hantering av kärnavfall som den avfallshanteringsskyldige ålagts att överlåta till staten; samt med

7) fondens vinst eller förlust det belopp, med vilket det sammanlagda beloppet av ränteinkomsterna för statens kärnavfallshanteringsfond och de ersättningar, som erhållits för medel som funnits hos statsverket, över- eller understiger det sammanlagda beloppet av de utgifter och kreditförluster som förvaltningen av fonden och skötseln av dess kapital medfört.

38 §

Statens kärnavfallshanteringsfond

För reserveringen för kärnavfallshanteringen finns utanför statsförslaget statens kärnavfallshanteringsfond som lyder under handels- och industriministeriet och förvaltas av ministeriet.

Utöver de uppgifter om vilka bestäms i 1 mom. har Statens kärnavfallshanteringsfond till uppgift att sörja för att de avgifter som fastställs enligt 7 a kap. tas ut och att de medel som samlats in på detta sätt delas ut. (19.12.2003/1131)

Fonden har en direktion som utses av statsrådet för tre kalenderår i sänder. Närmare bestämmelser om fondens uppgifter och förvaltning utfärdas genom förordning av statsrådet. (23.5.2008/342)

39 §

Beräkning av ansvarsbeloppet

Beräkningen av ansvarsbeloppet skall basera sig på sådana avgöranden för kärnavfallshanteringen som motsvarar de i 2 kap. angivna allmänna principerna och som med stöd av de vid beräkningstidpunkten tillgängliga uppgifterna kan anses vara sådana att kärnavfallshanteringen vid behov i sinom tid kan genomföras enligt dessa avgöranden.

Ansvarsbeloppet beräknas enligt pris- och kostnadsnivån vid den tidpunkt för vilken beloppet fastställs. Vid beräkningen skall användas sådana pris- och kostnadsuppgifter som skall anses vara tillförlitliga. Osäkerhet beträffande tillgängliga pris- och kostnadsuppgifter skall i skälig utsträckning beaktas som en omständighet som höjer ansvarsbeloppet.

Beräkningen av ansvarsbeloppet skall grunda sig på sådana av den avfallshanteringsskyldige framlagda lösningar, prisuppgifter och priskalkyler som uppfyller de i 1 och 2 mom. angivna kraven.

40 §

Fonderingsmålet

Fonderingsmålet för varje kalenderår skall vara lika stort som ansvarsbeloppet i slutet av det föregående kalenderåret. För en jämnare fördelning av kärnavfallshanteringens kostnadseffekter på flera av kärnanläggningens driftsår skall fonderingsmålet likväl, när de i 2 eller 3 mom. stadgade villkoren uppfylls, vara mindre än ansvarsbeloppet. (12.12.1996/1078)

Då verksamheten vid kärnanläggningen är av sådan natur att de av kärnavfallets mängd oberoende kostnadernas andel av kärnanläggningens kostnader för kärnavfallshantering är avsevärda, skall fonderingsmålet för denna kärnanläggning under dess olika driftsår utgöra en bestämd andel av det ansvarsbelopp som anläggningens drift medför för den avfallshanteringsskyldige. Fonderingsmålets förhållande till detta ansvarsbelopp skall härvid efter hand ökas så, att fonderingsmålet når ansvarsbeloppet i tillräckligt god tid före den tidpunkt då verksamheten vid kärnanläggningen beräknas upphöra.

Om ansvarsbeloppet vid slutet av ett kalenderår avviker betydligt från ansvarsbeloppet vid slutet av det föregående kalenderåret vilket har fastställts enligt 44 § 1 mom., kan en del av denna ändring av ansvarsbeloppet lämnas obeaktad när fonderingsmålet för de två år som följer på kalenderåret i fråga fastställs. (23.5.2008/342)

41 §

Den avfallshanteringsskyldiges fondandel

Till fondandelen skall hänföras

1) den avfallshanteringsskyldiges senast fastställda fondandel;

2) den avgift för kärnavfallshantering och den extra avgift för kärnavfallshantering som avses i 44 § 4 mom. och som fonden mottagit av den avfallshanteringsskyldige efter det den föregående fondandelen fastställts; samt

3) det belopp som handels- och industriministeriet med stöd av 43 § 3 mom. meddelat efter det den föregående fondandelen fastställts.

Fondandelen fås genom att från det i 1 mom. nämnda beloppet avdras

1) det överskott som den avfallshanteringsskyldige mottagit ur fonden efter fastställandet av den föregående fondandelen; samt

2) det belopp av den avfallshanteringsskyldiges senast fastställda fondandel som överförts till täckningsandelen och det belopp som handels- och industriministeriet med stöd av 43 § 3 mom. meddelat efter fastställandet av den föregående fondandelen.

Fondandelen för den 31 december erhålls genom att till den i 1 och 2 mom. nämnda fondandelen läggs den avfallshanteringsskyldiges andel av fondens vinst eller genom att från fondandelen dras av den avfallshanteringsskyldiges andel av fondens förlust.

42 §

Avgifterna för kärnavfallshantering samt överskottet

Den avfallshanteringsskyldige skall erlägga avgifter för kärnavfallshantering till statens kärnavfallshanteringsfond så, att fondandelen den 31 mars är lika stor som fonderingsmålet för samma kalenderår.

Är kalenderårets fonderingsmål mindre än fondandelen den sista december det föregäende året, skall detta överskott återbäras till den avfallshanteringsskyldige senast den första vardagen i april samma kalenderår. Den fordran som fonden har på den avfallshantrsingsskyldige får användas för att ett överskott som skall återbäras till honom skall kunna kvitteras som betalt enligt villkoren för det lån som den avfallshanteringsskyldige har fått. (12.12.1996/1078)

43 §

Fastställande av ansvarsbelopp och fonderingsmål

Statsrådet utfärdar allmänna bestämmelser om det sätt på vilket de i 35 § nämnda kostnaderna skall beaktas då ansvarsbeloppet beräknas, om det förfarande som skall iakttas vid beräkning av fonderingsmålet i de fall som avses i 40 § 2 och 3 mom. och om övriga grunder för reserveringen. (12.12.1996/1078)

Arbets- och näringsministeriet fastställer varje avfallshanteringsskyldigs ansvarsbelopp för det löpande kalenderåret i slutet av kalenderåret samt fattar beslut om ansvarsbeloppet för de två följande åren. Ministeriet fastställer samtidigt fonderingsmålet för de tre följande åren. Ministeriet kan avvika från tidtabellen ovan, om det finns grundad anledning till det. (23.5.2008/342)

Handels- och industriministeriet fastställer, med iakttagande i tillämpliga delar av vad som stadgas i 40 §, de ändringar i de avfallshanteringsskyldigas ansvarsbelopp och fonderingsmål, som förorsakas av den i 30 § nämnda överföringen av ombesörjningsskyldigheten, samt det belopp som av denna anledning skall överföras från den avfallshanteringsskyldiges fondandel till den i 30 § nämnda mottagarens fondandel.

44 §

Ställande av säkerhet

Den avfallshanteringsskyldige ska till staten överlämna säkerheter som uppfyller villkoren enligt 45 § innan verksamhet vid vilken uppkommer avfall inleds och annars alltid före utgången av juni månad så att det sammanlagda beloppet av de säkerheter som staten då innehar motsvarar skillnaden mellan ansvarsbeloppet i slutet av kalenderåret och fonderingsmålet. (23.5.2008/342)

Om de grunder enligt vilka ansvarsbeloppet beräknas väsentligt förändras, kan handels- och industriministeriet beräkna beloppet på nytt. Om det på nytt beräknade ansvarsbeloppet är större än det föregående, skall behövliga tilläggssäkerheter ställas inom tre månader från fastställandet av det nya ansvarsbeloppet.

Statsrådet skall med tanke på oförutsedda utgifter för kärnavfallshanteringen bestämma om höjning av beloppet av de säkerheter som skall överlämnas i enlighet med vad som stadgas i denna paragraf. Beloppet av säkerheterna får höjas högst med ett belopp som utgör 10 procent av den avfallshanteringsskyldiges enligt denna paragraf beräknade ansvarsbelopp.

Om den avfallshanteringsskyldige inte till staten överlämnar säkerheter till det i denna paragraf stadgade beloppet, skall han till statens kärnavfallshanteringsfond erlägga en mot det bristande beloppet svarande extra avgift för kärnavfallshantering före utgången av den i denna paragraf stadgade tiden.

45 §

Säkerheter

Som säkerhet kan handels- och industriministeriet godkänna endast

1) av ett i 1 § lagen om försäkringsbolag (1062/79) nämnt försäkringsbolag meddelad kreditförsäkring;

2) av finsk depositionsbank ställd proprieborgen; eller (20.4.2000/396)

3) sådan fastighetsinteckning eller av finskt samfund ställd proprieborgen som statsrådet godkänt och som vad tillförlitligheten beträffar kan jämföras med säkerhet enligt 1 eller 2 punkten.

Som dylik säkerhet kan inte godkännas en säkerhet som har en kortare giltighetstid än fem år.

46 §

Tillfällig sänkning av fonderingsmålet

Statsrådet kan av särskilda skäl tillåta att fonderingsmålet på en gång fastställs att under högst fem år vara lägre än vad som 40 § förutsätter.

47 §

Täckningsbehovet och statens fordran

Om statsrådet utfärdar ett i 31 § nämnt förordnande om överlåtelse av kärnavfall till staten, skall statsrådet fastställa ett ansvarsbelopp som motsvarar utgifterna för hanteringen av det kärnavfall som skall överlåtas samt ett ansvarsbelopp som motsvarar utgifterna för hanteringen av sådant hos den avfallshanteringsskyldige uppkommet kärnavfall som förordnandet inte gäller.

Statsrådet skall i detta sammanhang också fastställa det täckningsbehov som föranleds av det kärnavfall om vars överlåtelse har förordnats. Täckningsbehovet beräknas genom en höjning av det mot nämnda kärnavfall svarande ansvarsbeloppet med ett belopp som avses i 44 § 3 mom.

Sedan statsrådet fastställt täckningsbehovet uppkommer för staten hos den avfallshanteringsskyldige en fordran som till beloppet motsvarar täckningsbehovet och som skall betalas på uppmaning.

48 §

Täckning av statens fordran samt täckningsandelen

Då statens fordran fastställts, skall den i första hand täckas genom att från den avfallshanteringsskyldiges fondandel såsom täckningsandel i statens kärnavfallshanteringsfond avskiljs den relativa andel av fondandelen som motsvarar den relativa andel som det ansvarsbelopp, vilket motsvarar det överlåtna kärnavfallet, utgör av det sammanlagda beloppet av de i 47 § 1 mom. nämnda ansvarsbeloppen. Den avfallshanteringsskyldige skall betala statens återstående fordran till fonden såsom ett tillägg till täckningsandelen inom tre månader efter det statens fordran uppkom.

Till den del den avfallshanteringsskyldige inte inom föreskriven tid till fonden betalt den i 1 mom. nämnda återstående fordringen, ska ett motsvarande belopp av de säkerheter som den avfallshanteringsskyldige med stöd av 44 § överlåtit till staten förvandlas till pengar och medlen läggas till täckningsandelen. På yrkande av ett försäkringsbolag eller en bank som avses i 45 § 1 mom. 1 eller 2 punkten och som ställt sådan säkerhet ska fonden låna ut de medel som erhållits för säkerheten till försäkringsbolaget eller banken på viss tid mot en i 52 § 4 mom. nämnd ränta och mot skuldebrev som utfärdats av banken eller försäkringsbolaget samt annars på de villkor som bestäms av fonden, om arbets- och näringsministeriet anser att en sådan förbindelse säkerställer att medlen fås i bruk. (23.5.2008/342)

49 §

Komplettering av täckningsandelen

Sedan täckningsbehovet första gången fastställts på det sätt som stadgas i 47 §, skall handels- och industriministeriet årligen fastställa det på nytt, med iakttagande av vad som i 43 § 2 mom. och 47 § 2 mom. stadgas om ansvarsbeloppet och täckningsbehovet.

Den avfallshanteringsskyldige skall årligen till statens kärnavfallshanteringsfond erlägga avgifter som läggs till täckningsandelen, så att denna efter tre månader från det täckningsbehovet fastställts är lika stor som täckningsbehovet.

50 §

Användning av täckningsandelen

Är täckningsandelen större än det av handels- och industriministeriet för den 31 december under det löpande kalenderåret separat beräknade täckningsbehovet, kan skillnaden mellan täckningsandelen och täckningsbehovet användas för ersättningen till staten för kostnaderna i fråga om hanteringen av sådant kärnavfall som med stöd av 31 § överlåtits till staten, jämte årlig ränta som beräknas från det kostnaden uppkom och är av den storlek som stadgas i 52 § 3 mom.

Om den i 1 mom. angivna skillnaden inte räcker till för betalning av ersättningen och räntan, skall den avfallshanteringsskyldige betala det bristande beloppet till staten inom en månad från anfordran.

Är täckningsandelen, efter det förfarande som avses i 1 mom., mer än 20 procent större än det i 1 mom. nämnda separat beräknade täckningsbehovet, skall ett belopp som motsvarar överskridningen återbäras till den avfallshanteringsskyldige.

51 § (12.12.1996/1078)

Statens kärnavfallshanteringsfonds vinst och förlust

Med kalenderårets vinst av statens kärnavfallshanteringsfond krediteras och med fondens förlust debiteras fondandelarna och täckningsandelarna den sista december under kalenderåret i samma förhållande som det i vilket motsvarande fondandelar och täckningsandelar under kalenderåret utgjort tillgångar i fonden. När relationstalen beräknas dras från fondandelen eller täckningsandelen vid denna tidpunkt den ränta som har upplupit på den avfallshanteringsskyldiges lån från fonden under de föregående åren men som vid denna tidpunkt ännu inte har betalts.

52 §

Statens kärnavfallshanteringsfonds tillgångar

Varje avfallshanteringsskyldig är berättigad att mot betryggande säkerheter erhålla lån på viss tid ur statens kärnavfallshanteringsfond. Det belopp som är utlånat till en avfallshanteringsskyldig får likväl inte överstiga 75 procent av hans senast fastställda fondandel. Den avfallshanteringsskyldiges aktieägare har rätt att använda den avfallshanteringsskyldiges ovan nämnda rätt till det belopp som denne inte själv utnyttjar. Det belopp som vid respektive tidpunkt kan utges som lån från fonden till aktieägarna skall lånas ut till de aktieägare som kräver det, vid behov i förhållande till deras aktieinnehav, på det sätt som närmare bestäms av fonden.

När lån med stöd av 1 eller 3 mom. ges från fonden skall lånets ränta bindas vid en ränta som allmänt noteras på marknaden. Genom statsrådets beslut bestäms särskilt vid vilken marknadsränta lånen binds. Statsrådet kan besluta att den marknadsränta som skall tillämpas utökas med en särskild räntemarginal när detta krävs för att värdet på kapitalet i fonden skall kunna bibehållas och avkastningen tryggas. (18.12.1998/1077)

Staten har rätt att för en viss tid låna det belopp av fondens tillgångar som inte har lånats ut med stöd av 1 mom. eller 48 § 2 mom. eller som inte har överförts till statsverket med stöd av 2 mom. Staten skall avkorta sitt lån inom utgången av den kalendermånad som följer på begäran, alltid när fonden ber om detta för att kunna återbära ett fastställt överskott till en avfallshanteringsskyldig. (12.12.1996/1078)

Den ränta som med stöd av 1 eller 3 mom. skall uppbäras för lån från fonden skall vara minst lika stor som Finlands Banks grundränta, ökad med två procentenheter. Överstiger stegringen i konsumentpriserna, räknat från december till december, den genomsnittliga nivån på Finlands Banks grundränta under samma kalenderår, höjs räntan med det överstigande beloppet, avrundat till närmaste fulla fjärdedelsprocent. (12.12.1996/1078)

Förblir fondens medel oanvända så som anges i 1-3 mom., skall fonden mot betryggande säkerheter placera de oanvända medlen på något annat sätt, så att bästa möjliga avkastning erhålls. (12.12.1996/1078)

Angående de allmänna villkoren för de lån som ges en avfallshanteringsskyldig beslutar statsrådet på framställning av vederbörande ministerium. Samma villkor gäller i tillämpliga delar också de lån som getts med stöd av 3 mom. (12.12.1996/1078)

53 §

Begränsningar vid återbäring av säkerheter och överskott

Visar det sig då ansvarsbeloppet vid det föregående kalenderårets slut fastställs att de säkerheter som den avfallshanteringsskyldige överlämnat till staten motsvarar ett större belopp än nämnda ansvarsbelopp förutsätter, skall den överstigande delen återbäras till den avfallshanteringsskyldige före utgången av juni under det löpande kalenderåret, förutsatt att den avfallshanteringsskyldige fullgjort sina skyldigheter beträffande de avgifter som avses i detta kapitel.

2 mom. har upphävts genom L 1078/1996. (12.12.1996/1078)

7 a kap (19.12.2003/1131)

Säkerställande av sakkunskap

53 a § (19.12.2003/1131)

Avgift som skall samlas in hos innehavaren av en kärnanläggning

För att den allmänna princip om vilken föreskrivs i 5 § skall uppfyllas, är den

1) som har tillstånd att driva en sådan kärnanläggning med stor allmän betydelse som avses i 11 § 2 mom. 1 punkten,

2) som har tillstånd att uppföra en sådan kärnanläggning, men som ännu inte har tillstånd att driva anläggningen, eller

3) på vars ansökan statsrådet har fattat ett principbeslut som gäller en sådan kärnanläggning och som är i kraft, men där tillstånd att uppföra anläggningen som grundar sig på detta beslut inte har beviljats,

skyldig att delta i finansieringen av sådan forskning vars syfte är att säkerställa att om det uppkommer omständigheter som är nya med tanke på en trygg drift av kärnanläggningarna, vilka det inte har varit möjligt att beakta tidigare, myndigheterna till sitt förfogande har tillräcklig och täckande kärnteknisk sakkunskap och annan beredskap, med vilka man vid behov utan dröjsmål kan reda ut betydelsen av dylika omständigheter.

Skyldigheten enligt 1 mom. uppfylls genom att till Statens kärnavfallshanteringsfond årligen betalas en avgift, vars storlek är 240 euro för varje megawatt av den nominella termiska effekt som har anmälts i tillståndet eller för varje megawatt av den största termiska effekt som har anmälts i principbeslutet eller, om tillstånd att uppföra en anläggning har sökts med stöd av principbeslutet, för varje megawatt av den nominella termiska effekt som har anmälts i tillståndsansökan. Genom förordning av statsrådet kan detta eurobelopp också sänkas. (23.5.2008/342)

De avgifter som samlats in i enlighet med 2 mom. skall hållas åtskilda från Statens kärnavfallshanteringsfonds övriga medel.

53 b § (19.12.2003/1131)

Avgift som skall samlas in hos den avfallshanteringsskyldige

För att den allmänna princip om vilken föreskrivs i 5 § skall uppfyllas, är den för vilken i enlighet med 43 § 2 mom. har fastställts ett ansvarsbelopp, skyldig att delta i finansieringen av sådan forskning vars syfte är att säkerställa att myndigheterna till sitt förfogande har tillräcklig och täckande kärnteknisk sakkunskap och annan beredskap som behövs vid jämförelse av olika genomföringssätt och metoder för kärnavfallshanteringen.

Den skyldighet om vilken föreskrivs i 1 mom. uppfylls genom att till Statens kärnavfallshanteringsfond årligen betalas en avgift, vars storlek är 0,08 procent av det ansvarsbelopp som fastställts i enlighet med 43 § 2 mom. Genom förordning av statsrådet kan detta procenttal också sänkas.

De avgifter som samlats in i enlighet med 2 mom. skall hållas åtskilda från Statens kärnavfallshanteringsfonds övriga medel.

53 c § (19.12.2003/1131)

Särskilda förmögenheter

De två särskilda förmögenheter som bildats i enlighet med 53 a och 53 b § minskas av

1) de medel om vilkas utdelning från ifrågavarande särskilda förmögenhet har beslutats och vilka har betalts ut,

2) de medel som i enlighet med 53 e § 4 mom. har återbetalts till de betalningsskyldiga,

3) kostnaderna för deponeringen, skötseln och administreringen av ifrågavarande särskilda förmögenhet, samt

4) kostnaderna för beredningen av beslut som gäller finansiering av forskningsprojekt samt för styrningen och administreringen av projekten.

De två särskilda förmögenheter som bildats i enlighet med 53 a och 53 b § ökas utöver av avgifter också av

1) ifrågavarande särskilda förmögenhets extraordinära intäkter, samt

2) de medel som har delats ut för finansiering av forskningsprojekt och som fonden har beslutat återkräva.

Vardera av de särskilda förmögenheterna kan delas ut för finansiering av forskningsverksamhet till den del den inte har bundits genom sådana beslut om finansiering av forskningsprojekt som avses i 53 d § 1 mom. och när i den inte ingår fordringar som uppstått för fonden. Om medel som bundits genom beslut om finansiering blir oanvända till följd av ändrade projektkostnader eller av andra motsvarande skäl, kan medlen i fråga användas det följande året för finansiering av forskningsverksamhet. (23.5.2008/342)

53 d § (19.12.2003/1131)

Finansiering av forskningsprojekt

Statens kärnavfallshanteringsfond finansierar forskningsprojekt med de medel som är utdelbara under varje år på så sätt att

1) en projekthelhet som skall finansieras från en särskild förmögenhet som avses i 53 a § 3 mom. på ett ändamålsenligt sätt stöder syftet med forskningen enligt 53 a § 1 mom.,

2) en projekthelhet som skall finansieras från en särskild förmögenhet som avses i 53 b § 3 mom. på ett ändamålsenligt sätt stöder syftet med forskningen enligt 53 b § 1 mom.

De forskningsprojekt som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten ska vara vetenskapligt högtstående och resultaten av dem ska kunna publiceras. De projekt som finansieras får inte vara sådana forskningsprojekt som har en direkt anknytning till i denna lag avsedd tillsyn över användningen av kärnenergi, behandling av tillstånd eller beredning av material i anslutning till ansökan om tillstånd. (23.5.2008/342)

53 e § (19.12.2003/1131)

Ansökan om, beviljande och återkrav av forskningsfinansiering

Arbets- och näringsministeriet gör en framställning till fonden om utdelning av de medel som avses i 53 d § 1 mom. för finansiering av projekt. Ministeriet ska innan det gör sin framställning begära ett utlåtande om framställningen av Strålsäkerhetscentralen. (23.5.2008/342)

Forskningsfinansiering beviljas på ansökan. Ansökan ställs till handels- och industriministeriet. På det förfarande som gäller ansökan om och beviljande av forskningsfinansiering tillämpas dessutom statsunderstödslagen (688/2001).

På återkrav av finansiering som beviljats för forskningsprojekt tillämpas statsunderstödslagen. Framställning till fonden om att beviljad finansiering skall återkrävas görs av handels- och industriministeriet.

Om handels- och industriministeriet föreslår att det med tanke på syftet med den betalningsskyldighet om vilken föreskrivs i 53 a eller 53 b § inte är motiverat att använda alla medel som enligt 53 c § 3 mom. är utdelbara för finansiering av forskningsprojekt som avses i 53 d § 1 mom., skall fonden lämna en motsvarande del av medlen outdelade. De medel som inte delas ut skall återbetalas till betalarna i relation till de avgifter de betalt.

Angående de förfaranden som gäller utdelning och återbetalning av medel samt ansökan om och återkrav av forskningsfinansiering föreskrivs vid behov närmare genom förordning av handels- och industriministeriet.

8 kap

Myndigheter på kärnenergiområdet

54 § (25.3.2011/269)

Den högsta ledningen och tillsynen på kärnenergiområdet

Den högsta ledningen och tillsynen på kärnenergiområdet ankommer på arbets- och näringsministeriet.

Om det inte föreskrivs annat i någon annan lag eller förordning är arbets- och näringsministeriet den behöriga myndighet i Finland som avses i Euratomfördraget.

Arbets- och näringsministeriet ska sörja för att en självutvärdering av det nationella ramverket för kärntekniska anläggningars säkerhet och de behöriga tillsynsmyndigheterna görs vart tionde år och inbjuda till en internationell inbördes granskning av relevanta delar av det nationella ramverket och myndigheterna.

55 §

Tillsynsmyndighet

Övervakningen av säkerheten vid användning av kärnenergi ankommer på strålsäkerhetscentralen. Centralen har dessutom till uppgift att sörja för övervakningen av skydds- och beredskapsarrangemangen samt utöva sådan tillsyn över användningen av kärnenergi som behövs för att förhindra spridning av kärnvapen.

För de uppgifter som nämns i 1 mom. ska Strålsäkerhetscentralen särskilt (23.5.2008/342)

1) delta i behandlingen av de tillståndsansökningar som avses i denna lag;

2) utöva tillsyn över iakttagandet av tillståndsvillkoren samt uppställa detaljerade krav på den verksamhet som avses i tillståndet;

3) lägga fram förslag till de allmänna säkerhetsföreskrifter som avses i 7 q § samt uppställa detaljerade säkerhetskrav enligt 7 r §; (23.5.2008/342)

4) vid behov utfärda detaljerade föreskrifter och övervaka att dessa följs; (23.5.2008/342)

5) uppställa behörighetsvillkor för de personer som deltar i användningen av kärnenergi och kontrollera att villkoren uppfylls;

6) ge andra myndigheter sakkunnighjälp;

6 a) verka som den behöriga myndighet som förutsätts i det direktiv som nämns i 21 § 1 mom.7 punkten, (29.12.1994/1420)

7) bedriva sådan forskning och utvecklingsverksamhet som behövs med tanke på tillsynen och delta i det internationella samarbetet på området; samt

8) göra sådana framställningar och avge sådana utlåtanden som tillsynen ger anledning till.

Strålsäkerhetscentralen skall även avgöra de tillståndsansökningar som enligt denna lag skall behandlas av centralen samt se till att skadeståndsansvaret med tanke på kärnskada är ordnat på föreskrivet sätt.

Strålsäkerhetscentralen kan på begäran av den som planerar att använda kärnenergi granska de planer som denne uppgjort och ufärda preliminära anvisningar om vad som skall beaktas i planen i fråga om säkerheten samt skydds- och beredskapsarrangemangen.

56 §

Delegationer

1 mom. har upphävts genom L 23.5.2008/342. (23.5.2008/342)

För förberedande handläggning av ärenden som gäller säkerheten vid användning av kärnenergi finns i anslutning till strålsäkerhetscentralen en delegation som tillsätts av statsrådet.

För handläggning av ärenden som gäller skyddsarrangemangen vid användning av kärnenergi finns i anslutning till Strålsäkerhetscentralen en delegation som tillsätts av statsrådet. (23.5.2008/342)

Närmare bestämmelser om de delegationer som avses i denna paragraf utfärdas genom förordning av statsrådet. (23.5.2008/342)

9 kap

Annan lagstiftning och samarbetet mellan myndigheterna

57 §

Annan lagstiftning

Ett i denna lag nämnt tillstånd befriar inte tillståndshavaren från att uppfylla de krav och iaktta de bestämmelser som ingår i annan lagstiftning och som gäller verksamheten.

58 § (23.5.2008/342)

Byggande samt planering av markanvändningen

Angående planeringen av markanvändningen i fråga om ett område som är avsett att utgöra förläggningsplats för en kärnanläggning gäller vad som föreskrivs någon annanstans i lag. Innan detaljplan utarbetas för det område som är avsett att utgöra förläggningsplats och före godkännandet av en sådan plan där området har reserverats för uppförande av en kärnanläggning ska Strålsäkerhetscentralens utlåtande inhämtas.

I fråga om uppförande av en kärnanläggning gäller vad som föreskrivs någon annanstans i lag. Utan hinder av ovanstående har Strålsäkerhetscentralen rätt att i den omfattning dess tillsynsuppgift enligt 55 § 1 mom. kräver det, och efter att i förekommande fall ha hört andra myndigheter, utfärda sådana närmare föreskrifter om byggande som följer av särskilda krav i de allmänna principer som nämns i 6 och 7 § och av internationella konventionsförpliktelser mot spridningen av kärnvapen som är bindande för Finland.

59 §

Skydd i arbetet

Den som erhållit tillstånd att använda kärnenergi skall sörja för arbetstagarnas säkerhet i enlighet med bestämmelserna i denna lag. I fråga om arbetarstagarnas säkerhet gäller dessutom vad som bestäms särskilt. (23.8.2002/742)

Om skyddet av arbetet förutsätter att de särskilda kraven på säkerhet vid användning av kärnenergi beaktas, ankommer det på Strålsäkerhetscentralen att meddela behövliga föreskrifter och övervaka att de iakttas. (23.5.2008/342)

60 § (27.8.1999/870)

Tryckbärande anordningar

Med stöd av denna lag övervakas tryckbärande anordningar i kärnanläggningar:

1) tryckbärande anordningar som konstruerats speciellt för kärnanläggningar och i vilka en driftstörning kan orsaka ett radioaktivt utsläpp (kärnteknisk tryckbärande anordning),

2) andra tryckbärande anordningar i kärnanläggningar (vanlig tryckbärande anordning),

om inte något annat bestäms nedan.

Angående tekniska krav, påvisande av säkerhet och övriga förutsättningar för utsläppande på marknaden i fråga om vanliga tryckbärande anordningar i kärnanläggningar gäller vad som bestäms i lagen om tryckbärande anordningar (869/1999).

Angående tryckbärande anordningar som används vid transport av kärnämnen eller kärnavfall gäller vad som bestäms i 61 §.

60 a § (27.8.1999/870)

Tillsyn över tryckbärande anordningar

Strålsäkerhetscentralen godkänner tillverkare av kärntekniska tryckbärande anordningar för uppgiften samt ett besiktningsorgan eller provningsorgan för att utföra uppgifter inom tillsynen över tryckbärande anordningar i kärnanläggningar.

En förutsättning för att ett besiktnings- och provningsorgan skall kunna godkännas är att besiktnings- och provningsorganet i fråga om sin verksamhet och ekonomi är oberoende och att det har en ansvarsförsäkring. Dessutom skall tillverkaren, besiktningsorganet och provningsorganet ha ett utvecklat kvalitetssystem, yrkeskunnig och erfaren personal samt de metoder, anordningar och den utrustning som tillverkningen och verksamheten kräver och som har validerats på adekvat sätt.

Om verksamheten hos den som tillverkar en tryckbärande anordning, ett besiktningsorgan eller provningsorgan inte uppfyller de krav eller villkor som föreskrivits eller som ställts i ett beslut om godkännande, kan strålsäkerhetscentralen återkalla godkännandet. Om det är motiverat för tryggande av säkerheten, kan strålsäkerhetscentralen, efter att ha givit den berörda organisationen eller anläggningen tillfälle att bli hörd, ändra de krav och villkor som ställts i beslutet om godkännande.

Strålsäkerhetscentralen anger vilka kärntekniska tryckbärande anordningar som är av mindre betydelse med tanke på säkerheten och vars tillverkare och provningsorgan inte behöver godkännande för uppgiften enligt 1 mom. För dessa tryckbärande anordningar ska Strålsäkerhetscentralen fastställa krav på tillverkarnas och provningsorgans kompetens. Tillståndshavaren ska kunna påvisa att kraven uppfylls. (23.5.2008/342)

61 §

Strålskydd, transport av kärnämne och ansvar för kärnskada

Utöver vad som stadgas i denna lag gäller angående strålskydd samt transport av kärnämne och kärnavfall vad som därom stadgas särskilt.

Angående ansvaret för kärnskada gäller vad som därom stadgas särskilt.

62 §

Samarbete mellan myndigheterna

Då ett ärende som föreligger för avgörande hos en myndighet kan inverka på säkerheten vid användningen av kärnenergi, skall strålsäkerhetscentralens utlåtande i ärendet inhämtas innan det avgörs.

10 kap

Tillsyn och tvångsmedel

63 §

Tillsynsbefogenheter

För den övervakning som förutsätts i denna lag och med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser samt i de internationella avtal på kärnenergiområdet som är förpliktande för Finland har strålsäkerhetscentralen rätt att

1) inspektera och följa den verksamhet som avses i 2 § 1 mom. 1–6 punkten och 2 mom. 2 punkten och att i detta syfte få tillträde till en plats där sådan verksamhet utövas samt att där utföra de mätningar som övervakningen förutsätter, att ta och erhålla prov samt att installera de anordningar som övervakningen förutsätter; (23.5.2008/342)

2) förplikta den som ansöker om tillstånd att bereda Strålsäkerhetscentralen tillträde till den plats där i 2 § 1 mom. 1–6 punkten nämnd verksamhet enligt ansökan ska utövas, för att där utföra inspektioner och mätningar samt ta prov; (23.5.2008/342)

3) fordra att kärnbränsle eller sådana konstruktioner eller anordningar som är avsedda som komponenter i en kärnanläggning framställs på ett sätt som godkänts av strålsäkerhetscentralen och förplikta tillståndshavaren eller den som ansöker om tillstånd att bereda centralen tillfälle att i tillräcklig omfattning granska framställningen av bränsle och av dylika konstruktioner eller anordningar;

4) erhålla de uppgifter som centralen behöver samt att för granskning få sådana planer och avtal samt deras grunder som ansluter sig till framställning, kvalitetskontroll eller hantering av kärnämne, kärnavfall eller kärnanläggning samt dess konstruktioner och anordningar, samt av ämnen, anordningar och aggregat som avses i 2 § 1 mom. 5 punkten; (23.5.2008/342)

5) förplikta den som bedriver i 2 § 1 eller 2 mom. nämnd verksamhet att avge rapporter i enlighet med fastställda formulär och att lämna andra behövliga upplysningar och anmälningar samt att sköta materialbokföring och driftsbokföring i enlighet med fastställda formulär, och att granska sådan bokföring; (23.5.2008/342)

6) utfärda sådana åtgärdsförbud för fastighet som är nödvändiga för tryggande av säkerheten, då det på fastigheten finns utrymmen som avses i 3 § 5 punkten underpunkt b, (30.6.2000/738)

7) för övervakningen i syfte att förhindra spridningen av kärnvapen få tillträde till platser där sådan verksamhet enligt 2 § 1 eller 2 mom. bedrivits där kärnämnen eller malmer använts liksom att där utföra sådana mätningar som övervakningen förutsätter, att ta och erhålla prov samt att installera de anordningar som övervakningen förutsätter; (23.5.2008/342)

8) för övervakningen i syfte att förhindra spridningen av kärnvapen ta omgivningsprov och använda utrustning för detektering och mätning av strålning så att det kan säkerställas att verksamhet enligt 2 § 1 eller 2 mom. inte bedrivs utan tillstånd och att de uppgifter som lämnats är riktiga. (23.5.2008/342)

Övervakningsbefogenheterna enligt 1 mom. gäller dock inte en lokal som används som bostad. (30.6.2000/738)

Vad som bestäms i 1 mom. 1, 2, 5, 7 och 8 punkten gäller även, i den omfattning som de för Finland förpliktande avtalen för fredlig användning av kärnenergi, som satts i kraft genom lag, samt avtalet om genomförande av artikel III.1 och III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (FördrS 55/1995) och överenskommelsen med Amerikas förenta stater om samarbete rörande fredlig användning av kärnenergi (FördrS 37/1992), sådana av Finlands regering godkända inspektörer från Internationella atomenergiorganet och Europeiska atomenergigemenskapen samt andra personer som i närvaro av en representant för strålsäkerhetscentralen utför i avtalen nämnd övervakning. (30.6.2000/738)

Tillståndshavaren skall sörja för att den skyldighet att lämna information som avses i VII kapitlet i Euratomfördraget fullgörs och hålla sådan materialbokföring samt driftsbokföring som fördraget förutsätter. Tillståndshavaren skall i den omfattning som tillsynen förutsätter tillåta att de inspektörer som avses i 81 artikeln i fördraget får tillträde till de anläggningar och ställen i dennes besittning som inspektionen gäller. (29.12.1994/1420)

64 §

Nödvändiga ändringar i kärnanläggnings konstruktion och drift

Upptäcks vid inspektion som företas av strålsäkerhetscentralen eller eljest att det för tryggandet av säkerheten vid användning av kärnenergi, upprätthållandet av vederbörliga skydds- och beredskapsarrangemang eller uppfyllandet av Finlands internationella avtalsförpliktelser på kärnenergiområdet är nödvändigt att företa ändringar i en kärnanläggnings konstruktion eller i verksamhet som ansluter sig till uppförandet och driften av en kärnanläggning, skall strålsäkerhetscentralen, efter att ha hört tillståndshavaren, ålägga denne att inom utsatt tid företa de nödvändiga ändringarna.

Strålsäkerhetscentralen skall, innan den i enlighet med 1 mom. förordnar om tryggandet av säkerheten vid användningen av kärnenergi, inhämta utlåtande av den i 56 § 2 mom. nämnda delegationen, om inte den ändring som förordnandet gäller skall anses vara av ringa ekonomisk betydelse eller inte tåla uppskov.

65 §

Avhjälpande av brister och missförhållanden

Har vid användningen av kärnenergi inte iakttagits i denna lag ingående eller med stöd därav utfärdade stadganden, bestämmelser eller tillståndsvillkor som rör säkerheten eller skydds- eller beredskapsarrangemangen, skall strålsäkerhetscentralen efter att ha hört tillståndshavaren utfärda anvisningar för avhjälpande av bristerna eller missförhållandena och samtidigt ålägga denne att inom utsatt tid vidta de åtgärder som krävs.

Vad som bestäms ovan ska även tillämpas om bristen eller missförhållandet är en följd av underlåtenhet att iaktta andra bestämmelser i denna lag eller bestämmelser, föreskrifter eller tillståndsvillkor som meddelats med stöd av den. Bestämmelser om behörig myndighet i här nämnda fall utfärdas genom förordning av statsrådet. (23.5.2008/342)

66 §

Användning av tvångsmedel i vissa fall

En myndighet kan förstärka sitt i 64 eller 65 § nämnda förordnande med vite eller äventyr att verksamheten avbryts eller begränsas eller att myndigheten låter vidta den försummade åtgärden på den försumliges bekostnad. Kostnaderna för åtgärd som myndigheten låtit vidta betalas på förhand av statens medel och får indrivas hos den försumlige på det sätt som stadgas i 2 mom.

Avgifter som avses i 42 § 1 mom., 44 § 4 mom. och 49 § 2 mom. samt i 50 § 2 mom. nämnd ränta och ersättning får indrivas hos den avfallshanteringsskyldige utan dom eller utslag i den ordning som stadgas i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningväg (367/61).

67 § (23.5.2008/342)

Avbrytande eller begränsande av verksamheten

Strålsäkerhetscentralen kan, efter att ha hört tillståndshavaren, avbryta verksamheten eller begränsa den, om en brist eller ett missförhållande som avses i 64 eller 65 § medför omedelbar fara eller det annars finns motiverad anledning att misstänka att verksamheten medför sådan fara. Verksamheten kan avbrytas eller begränsas till dess att orsaken till förordnandet inte längre finns. Strålsäkerhetscentralen har samma rätt, om tillsynen enligt denna lag annars inte kan genomföras eller om tillståndshavaren låter bli att följa de föreskrifter som Strålsäkerhetscentralen meddelat och som baserar sig på denna lag eller på bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller om tillståndshavaren inte har fullgjort sina skyldigheter enligt atomansvarighetslagen.

68 §

Handräckning och beslag

Polisen skall vid behov lämna handräckning i ärenden som gäller tillsynen över iakttagandet av denna lag samt med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser.

Behörig polismyndighet har befogenhet att på begäran av arbets- och näringsministeriet eller Strålsäkerhetscentralen företa husrannsakan eller kroppsvisitation för att eftersöka

1) sådan i 22 § nämnd kärnanläggning i transportmedel som någon uppfört eller använt,

2) i denna lag nämnd malm, innehållande uran eller torium, som någon producerat, infört till landet eller försökt utföra från landet,

3) kärnämne eller kärnavfall som någon framställt, innehaft, producerat, överlåtit, hanterat, använt, lagrat, infört till landet eller försökt utföra från landet, samt

4) ämnen, anordningar, aggregat eller informationsmaterial på kärnenergiområdet som någon innehaft, tillverkat, monterat, överlåtit, infört till landet eller försökt utföra från landet,

om detta har skett i strid med denna lag, samt befogenhet att förordna att kärnanläggning eller transportmedel där den finns och ovan nämnda malmer, kärnämnen, kärnavfall, ämnen, anordningar, aggregat eller informationsmaterial ska tas i beslag. Beslaget gäller till dess ett med stöd av 73 § väckt ärende om förverkande av det som tagits i beslag har blivit slutligt avgjort eller domstolen eller polismyndigheten på framställning av den myndighet som begärt handräckning förordnar något annat.

(23.5.2008/342)

I fråga om husrannsakan, kroppsvisitation och beslag tillämpas i övrigt tvångsmedelslagen (450/87). (29.12.1988/1271)

68 a § (29.12.1994/1420)

Handräckning då det gäller iakttagande av Euratomfördraget

Om malmer som innehåller uran eller torium eller kärnämnen som tillståndshavaren har i sin besittning, med stöd av Euratomfördraget ska fråntas tillståndshavaren eller om sanktioner som gäller tillståndshavaren och som har utfärdats med stöd av kapitel VII i nämnda fördrag ska verkställas och tillståndshavaren inte har iakttagit de bestämmelser som getts om verkställighet, ska polismyndigheten på begäran av den behöriga myndigheten i Finland vid behov ge handräckning för att ovan nämnda åtgärder ska kunna vidtas. Vid behov ska husrannsakan eller kroppsvisitation företas på begäran av den behöriga myndigheten för att de ovan nämnda ämnena ska kunna hittas och tas i förvar av myndigheten. (23.5.2008/342)

På åtgärder som avses i 1 mom. ska tvångsmedelslagen tillämpas om inte något annat följer av Euratomfördraget. (22.7.2011/861)

På åtgärder som avses i 1 mom. skall tvångsmedelslagen (450/87) tillämpas om inte något annat följer av Euratomfördraget.

11 kap

Påföljder

69 § (21.4.1995/593)

Hänvisningsbestämmelser om straff (24.5.2002/415)

Om straff för användning av kärnenergi på ett sådant sätt att gärningen är ägnad att framkalla allmän fara för liv eller hälsa stadgas i 34 kap. 4, 5, 7 och 8 §§ strafflagen.

Om straff för verksamhet som strider mot 4 § i denna lag stadgas i 34 kap. 6-8 §§ strafflagen.

Bestämmelser om straff för brott som gäller anskaffning, innehav eller tillverkning av ämnen, anordningar, formler eller ritningar för tillverkning av en kärnladdning som hänför sig till kärnladdningsbrott finns i 34 kap. 9 § i strafflagen. (14.11.2008/725)

Om straff för miljöförstöring som strider mot denna lag eller med stöd av den utfärdade stadganden eller bestämmelser stadgas i 48 kap. 1-4 §§ strafflagen.

Om straff för straffbar användning av kärnenergi i strid med denna lag eller bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den bestäms i 44 kap. 10 § strafflagen (39/1889). (24.5.2002/415)

70 § (21.4.1995/593)

70 § har upphävts genom L 21.4.1995/593.

71 § (21.4.1995/593)

71 § har upphävts genom L 21.4.1995/593.

72 § (24.5.2002/415)

72 § har upphävts genom L 24.5.2002/415.

73 §

Förverkandepåföljd

En kärnladdning, ett kärnämne eller kärnavfall som har använts för att begå brott som avses i 69 § 1–4 mom. samt en anordning eller ett ämne eller formler eller ritningar som avses i 69 § 3 mom. skall dömas förverkade till staten. (24.5.2002/415)

Med anledning av ett i 44 kap. 10 § 1 mom. 1 punkten strafflagen avsett brott som gäller användning av kärnenergi utan tillstånd skall

1) kärnanläggning som uppförts eller drivits,

2) gruva eller malmanrikningsverk som inlett sin verksamhet och där producerad malm som innehåller uran eller torium, (25.3.2011/269)

3) kärnämne eller kärnavfall som framställts, innehafts, producerats, överlåtits, behandlats, använts, lagrats eller transporterats eller förts till eller från landet och malm, innehållande uran eller torium, som förts till eller från landet, samt (23.5.2008/342)

4) ämnen, anordningar, aggregat och informationsmaterial på kärnenergiområdet som innehafts, framställts, monterats, överlåtits eller förts till eller från landet,

dömas förverkade till staten, om kärnenergilagen eller bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den har överträtts.

(24.5.2002/415)

Dessutom skall 10 kap. strafflagen (39/1889) iakttas i tillämpliga delar. (26.10.2001/880)

74 § (13.5.2011/483)

Väckande av åtal

Åklagaren får inte väcka åtal för brott som nämns i 69 § förrän han eller hon i ärendet har inhämtat Strålsäkerhetscentralens utlåtande. Om ett brott som avses i 44 kap. 10 § i strafflagen har begåtts i en sådan verksamhet som övervakas av arbets- och näringsministeriet, ska utlåtande inhämtas av arbets- och näringsministeriet.

12 kap

Särskilda stadganden

75 §

Sökande av ändring och verkställighet av beslut

Har statsrådet fattat ett principbeslut med stöd av 11 § eller ett beslut med stöd 46 §, får ändring däri inte sökas genom besvär.

Ändring i annat än i 1 mom. nämnt beslut som fattats av statsrådet, arbets- och näringsministeriet eller Strålsäkerhetscentralen söks på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996), om inte annat följer av Euratomfördraget. På besvärsrätten i fråga om sådana beslut av statsrådet som gäller verksamhet enligt 2 § 1 mom. 2 punkten och på vilka gruvlagen tillämpas ska bestämmelserna om besvärsrätt i 165 § i gruvlagen tillämpas på motsvarande sätt. (10.6.2011/622)

Ändring i Statens kärnavfallsfonds beslut om fastställande av avgift som fattats med stöd av 53 a § 2 mom. och 53 b § 2 mom. samt i beslut om återbetalning av medel som fattats med stöd av 53 e § 4 mom. samt i beslut om återkrav av finansiering som fattats med stöd av 53 e § 3 mom. söks i den ordning som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. På ett beslut om finansiering av projekt som fonden fattat med stöd av 53 d § tillämpas bestämmelserna i 34 och 35 § i statsunderstödslagen. Innan beslut fattas i ett ärende som gäller rättelseyrkande eller bemötande avges i ett besvärsärende ska fonden begära ett utlåtande i ärendet av arbets- och näringsministeriet. (23.5.2008/342)

Beslut som meddelats med stöd av 42 §, 43 § 2 eller 3 mom., 44 eller 47 §, 49 § 1 mom., 52 § 1–3 eller 5 mom., 53 a § 2 mom., 53 b § 2 mom., 63 § 1 mom. 5 punkten och 66 eller 68 § samt beslut som meddelats med stöd av 65 §, om så har bestämts i beslutet, kan verkställas trots att ändring sökts. (23.5.2008/342)

75 a § (13.8.2004/769)

Besvärsrätt över tillstånd att uppföra kärnanläggning

Utöver vad som ovan föreskrivs om sökande av ändring, har också en registrerad förening eller stiftelse vars syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön och inom vars verksamhetsområde miljökonsekvenserna uppträder, rätt att anföra besvär över de statsrådsbeslut om tillstånd att uppföra kärnanläggning som avses i 18 och 19 §.

76 § (23.5.2008/342)

Anmälningsskyldighet för den som befriats från tillståndsplikt samt användning av kärnenergi utan tillstånd

Genom förordning av statsrådet kan föreskrivas att verksamhet för vilken med stöd av 2 § 3 mom. tillstånd inte krävs ska anmälas skriftligen till arbets- och näringsministeriet eller Strålsäkerhetscentralen.

Vad som i denna lag bestäms om tillståndshavarens skyldigheter och en myndighets övervaknings- och tvångsmedel med avseende på tillståndshavaren tillämpas även på den som förfar i strid med förbudet i 8 § 1 mom. eller den som bedriver forsknings- och utvecklingsverksamhet enligt 2 § 2 mom. 2 punkten.

77 § (23.5.2008/342)

Avgifter

Bestämmelser om de avgiftsbelagda myndighetsprestationer som avses i denna lag finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) och i bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

78 § (21.5.1999/635)

Tystnadsplikt

Den som i samband med verksamhet som avses i denna lag fått uppgifter som ingår i sådant informationsmaterial som avses i 2 § 1 mom. 5 punkten, får inte röja uppgifterna för utomstående. Tystnadsplikten omfattar även uppgifter om planer som gäller i 7 § nämnda skyddsarrangemang och material som uppkommit vid beredningen av dem samt uppgifter om handlingar som utarbetats med stöd av planerna, om röjande av dessa uppgifter för utomstående kan äventyra avsikten med skyddsarrangemangen. (23.5.2008/342)

Den som i sin besittning har sådana uppgifter som avses i 1 mom. ska skydda uppgifterna så att utomstående inte obehörigen kan få dem i sin besittning. Strålsäkerhetscentralen utfärdar föreskrifter om de metoder som ska användas för att skydda uppgifterna. (25.3.2011/269)

Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt denna paragraf döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § strafflagen, om inte gärningen är straffbar enligt 40 kap. 5 § strafflagen eller om inte strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag.

79 § (23.5.2008/342)

79 § har upphävts genom L 23.5.2008/342.

80 §

Ämne, föremål eller informationsmaterial som omhändertagits av myndighet

Om ämnen, föremål eller informationsmaterial som nämns i 2 § 1 mom. 3–6 punkten påträffas och ägaren eller innehavaren till dem inte går att finna, tillhör de staten. (23.5.2008/342)

I 1 mom. nämnt ämne, föremål eller informationsmaterial samt kärnanläggning eller ämne, föremål eller informationsmaterial, som med stöd av stadgandena i denna lag omhändertas av eller hamnar hos en myndighet, skall förvaras på det sätt som förutsätts i 6 §. Beslagtagen kärnanläggning eller beslagtaget transportmedel, i vilket den befinner sig, samt annat beslagtaget föremål, ämne eller informationsmaterial skall dessutom, förseglade av myndigheten, förvaras på en säker plats på ägarens eller innehavarens bekostnad.

81 § (23.5.2008/342)

81 § har upphävts genom L 23.5.2008/342.

82 § (23.5.2008/342)

Bemyndigande att utfärda förordning

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om

1) förfarandet för ansökan om ett förhandsbesked enligt 3 kap.,

2) ansökan om statsrådets principbeslut enligt 4 kap., de utredningar som ska bifogas ansökan och om handläggningen av ansökan,

3) förfaranden som ska följas vid planeringen och verkställandet av kärnavfallshanteringen enligt 6 kap.,

4) förfaranden för reservering av medel för kostnader för kärnavfallshanteringen i enlighet med 7 kap.,

5) utlåning av medel i Statens kärnavfallshanteringsfond och överföring av medel till statsverket på de grunder som anges i 52 §,

6) förfaranden för övervakning av säkerheten enligt denna lag, särskilt vid

a) uppförande, idrifttagning och drift av kärnanläggningar,

b) överlåtelse av kärnmaterial och kärnavfall från en innehavare till en annan,

c) införsel, utförsel och transport av kärnmaterial och kärnavfall inklusive transitering, samt vid

d) verkställande av sådan kontroll av kärnmaterial som är nödvändig för förhindrande av spridningen av kärnvapen samt annan tillsyn över användningen av kärnenergi på det sätt som de internationella fördrag till vilka Finland anslutit sig förutsätter,

7) den kompetens som krävs av den ansvarige föreståndare som avses i 7 k § samt om den driftorganisation för kärnanläggningen som avses i 20 § 1 mom., samt om

8) vilka uppgifter som ska tillställas tillsynsmyndigheten i de fall där användningen av kärnenergi har befriats från tillståndsplikt eller när en sådan åtgärd eller ändring vidtas som gäller tillståndpliktig verksamhet och för vilken inget särskilt tillstånd behöver sökas enligt denna lag eller enligt bestämmelser som utfärdats med stöd av den, (10.6.2011/622)

9) ansökan om tillstånd för gruvdrift och malmanrikningsverksamhet och om handläggning av ansökan samt om de uppgifter som ska framgå av tillståndsbeslutet och om lämnande av information om det. (10.6.2011/622)

83 §

Lagens ikraftträdande

Denna lag, nedan den nya lagen, träder i kraft den 1 mars 1988. Genom den upphävs atomenergilagen av den 25 oktober 1957 (356/57), nedan den gamla lagen, jämte senare ändringar och med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser samt lagen den 20 december 1963 om förbud mot vissa kärnsprängningar (587/63).

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter kan vidtas innan lagen träder i kraft.

84 §

Övergångsstadganden

På sådana ansökningar om tillstånd som är anhängiga då den nya lagen träder i kraft skall denna tillämpas.

Med stöd av 3 § i den gamla lagen meddelat byggnadstillstånd anses ha givits enligt den nya lagen. Övriga med stöd av den gamla lagen meddelade tillstånd anses ha givits enligt den nya lagen. De upphör likväl att gälla senast efter fem år från den nya lagens ikraftträdande.

Har vid meddelandet av tillstånd som beviljats med stöd av den gamla lagen ansetts att tillståndet omfattar verksamhet för vilken, med avvikelse från stadgandena i den gamla lagen, byggnads- eller driftstillstånd fordras med stöd av den nya lagen, och har i tillståndet nämnd verksamhet inletts senast fem år efter den nya lagens ikraftträdande, anses i den nya lagen angivet byggnadstillstånd eller driftstillstånd ingå i ovan nämnda tillstånd som meddelats med stöd av den gamla lagen.

Den som utövar i 2 § 1 mom. i den nya lagen nämnd verksamhet när den nya lagen träder i kraft skall ansöka om sådant tillstånd som förutsätts i den nya lagen inom sex månader från lagens ikraftträdande, såvida annat inte följer av 2 eller 3 mom.

Då den nya lagen träder i kraft upphör villkoren och bestämmelserna i de med stöd av den gamla lagen meddelade tillstånden att gälla till den del de strider mot den nya lagen eller med stöd därav utfärdade stadganden och bestämmelser. Reserveringsåtgärder som vidtagits i enlighet med tillståndsvillkor eller tillståndsbestämmelser med stöd av 5 § i den gamla lagen förblir likväl, utan hinder av det ovan sagda, i kraft under högst två år, räknat från den nya lagens ikraftträdande, och på det sätt som genom förordning närmare stadgas om verkställigheten av 7 kap. i den nya lagen.

Har i beslut som meddelats med stöd av den gamla lagen tillåtits upplagring av använt kärnbränsle på en kärnanläggnings anläggningsplats eller behandling, lagring eller förvaring på anläggningsplatsen av annat kärnavfall än sådant som ingår i använt kärnbränsle, på ett sätt som avses bli bestående, kan tillstånd till uppförande av dylik i 11 § i den nya lagen nämnd kärnanläggning beviljas utan hinder av vad som stadgas i 18 § 1 punkten i den nya lagen.

Regeringens proposition 16/85, Statsutsk. bet. 33/86, Stora utsk. bet. 90/86, Statsutsk. bet. 34/87

Ikraftträdelsestadganden:

29.12.1988/1271:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Regeringens proposition 186/88, Lagutsk. bet. 14/88, Stora utsk. bet. 217/88

8.9.1989/797:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

Regeringens proposition 58/88, Lagutsk. bet. 7/89, Stora utsk. bet. 84/89

29.12.1994/1420:

Såväl 6 a § som 32 § 1 mom. 2 punkten i denna lag skall träda i kraft 1996 vid en tidpunkt som stadgas genom förordning, dock inte före den 1 november 1996. Övriga stadganden i denna lag skall träda i kraft vid en tidpunkt som stadgas genom förordning.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

På de ansökningar om tillstånd som gäller användning av kärnenergi och som är anhängiga då denna lag träder i kraft tillämpas denna lag.

RP 295/94, MiUB 15/94

21.4.1995/593:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1995.

RP 94/93, LaUB 22/94, RP 94/93

12.12.1996/1078:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

RP 117/1996, EkUB 17/1996, RSv 133/1996

18.12.1998/1077:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Denna lag tillämpas på lån som beviljas och överföringar enligt 52 § 2 mom. som görs efter lagens ikraftträdande.

RP 222/1998, EkUB 22/1998, RSv 169/1998

21.5.1999/635:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999.

RP 30/1998, FvUB 31/1998, RSv 303/1998

27.8.1999/870:

Denna lag träder i kraft den 29 november 1999.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Bestämmelser som baserar sig på den 60 § som gäller när denna lag träder i kraft och som gäller övervakning och besiktning av tryckkärl kan tillämpas till den 29 maj 2002, om inte något annat bestäms genom förordning.

Beslut av tillsynsmyndigheten samt intyg och motsvarande dokument från ett besiktningsorgan, vilka getts med stöd av den 60 § som gäller när denna lag träder i kraft, förblir som sådana i kraft, om inte deras giltighetstid har begränsats på något annat sätt eller tillsynsmyndigheten begränsar deras giltighetstid.

Tryckbärande anordningar som godkänts för drift innan denna lag träder i kraft får alltjämt drivas om inte strålsäkerhetscentralen beslutar annorlunda för att trygga säkerheten.

Om termen tryckkärl används i författningar som har utfärdats med stöd av kärnenergilagen anses därmed avses tryckbärande anordning.

RP 7/1999, EkUB 4/1999, RSv 8/1999, Anmält enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG, ändr. 98/48/EG

20.4.2000/396:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2000.

HE 6/2000, TaVM 4/2000, EV 39/2000

30.6.2000/738:

Om denna lags ikraftträdande föreskrivs genom förordning av republikens president.

RP 5/2000, UtUB 3/2000, RSv 72/2000

26.10.2001/880:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

RP 80/2000, LaUB 14/2001, RSv 94/2001

24.5.2002/415:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2002.

Genom denna lag upphävs 73 § 2 mom. 4 punkten lagen den 30 juni 2000 (738/2000) om ändring av kärnenergilagen.

RP 17/2001, LaUB 5/2002, RSv 35/2002

23.8.2002/742:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

RP 59/2002, AbUM 4/2002, RSv 110/2002

19.12.2003/1131:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 128/2003, EkUB 8/2003, RSv 115/2003

13.8.2004/769:

Om ikraftträdandet av denna lag bestäms genom förordning av statsrådet.

Denna lag tillämpas inte på projekt som avser uppförande av kärnanläggning när ansökan om principbeslut av statsrådet anhängiggjorts innan denna lag träder i kraft.

RP 165/2003, MiUB 13/2004, RSv 105/2004

23.5.2008/342:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2008. Bestämmelserna i 43 § 2 mom. träder dock i kraft först den 1 februari 2010. Genom denna lag upphävs förordningen av den 12 februari 1988 om kärnenergidelegationen (163/1988).

På de ansökningar om tillstånd för användning av kärnenergi som är anhängiga när denna lag träder i kraft tillämpas bestämmelserna i denna lag.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 117/2007, EkUB 5/2008, RSv 38/2008

14.11.2008/725:

Om ikraftträdandet av denna lag bestäms genom förordning av statsrådet.

RP 80/2008, FvUB 10/2008, RSv 84/2008

25.3.2011/269:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2011.

RP 300/2010, EkUB 38/2010, RSv 284/2010

13.5.2011/483:

Denna lag träder i kraft den 17 maj 2011.

RP 286/2010, LaUB 34/2010, RSv 311/2010

10.6.2011/622:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

De ärenden som är anhängiga när denna lag träder i kraft ska behandlas och avgöras i enlighet med de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Bestämmelserna om besvärsrätt i 165 § i gruvlagen ska gälla för rätten till besvär över ett beslut av statsrådet som gäller verksamhet enligt 2 § 1 mom. 2 punkten i denna lag, när gruvlagen tillämpas på den verksamheten.

RP 273/2009, EkUB 49/2010, GrUU 32/2010, MiUU 7/2010, StoUB 2/2010, RSv 349/2010

22.7.2011/861:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 222/2010, LaUB 44/2010, RSv 374/2010