Beaktats t.o.m. FörfS 680/2017.

13.12.1985/1059

Lag om näringsförbud

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 § (19.12.1997/1220)
Lagens syfte

I syfte att förhindra att otillbörlig och skadlig rörelse drivs samt för att bevara förtroendet för näringsverksamheten kan näringsförbud meddelas enligt denna lag.

2 § (19.12.1997/1220)
Näringsförbudets personkrets

Näringsförbud får under de förutsättningar som anges i 3 § meddelas

1) en enskild näringsidkare som driver rörelse för vilken bokföringsskyldighet bestäms i bokföringslagen (655/1973),

2) en bolagsman i ett öppet bolag, en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag och en personmedlem i en europeisk ekonomisk intressegruppering, samt

3) den som är styrelsemedlem eller verkställande direktör i ett samfund eller i annan därmed jämförbar ställning samt den som faktiskt leder ett samfund eller en stiftelse eller en utländsk filial eller sköter dess förvaltning.

BokföringsL 655/1973 har upphävts genom BokföringsL 1336/1997.

3 § (19.12.1997/1220)
Förutsättningarna för näringsförbud

Näringsförbud kan meddelas den som avses i 2 §,

1) om han vid drivandet av rörelse väsentligen har åsidosatt de lagstadgade skyldigheter som hänför sig därtill, eller

2) om han vid drivandet av rörelse har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande som inte kan anses ringa,

och hans verksamhet som helhet bedömd skall anses skadlig för borgenärer, avtalsparter, den offentliga ekonomin eller en sund och fungerande ekonomisk konkurrens.

Vid bedömning av om åsidosättandet är väsentligt enligt 1 mom. 1 punkten skall särskilt beaktas om åsidosättandet varit systematiskt, hur länge det pågått och om det upprepats samt beloppet av de skador som orsakats av åsidosättandet. Ett åsidosättande skall alltid anses väsentligt, om en person som avses i 2 § har åsidosatt bokföringsskyldigheten så att det inte utan oskäliga svårigheter är möjligt att reda ut den bokföringsskyldiges ekonomiska resultat och ställning eller affärstransaktioner som är väsentliga med tanke på den bokföringsskyldiges rörelse.

Dessutom kan en person som avses i 2 § meddelas näringsförbud, om han eller hon vid drivandet av rörelse har gjort sig skyldig till

1) ett brott som är straffbart enligt 17 kap. 18 eller 18 a § i strafflagen (39/1889) eller försök eller medverkan till ett sådant brott,

2) ett brott som är straffbart enligt 17 kap. 19 § i strafflagen eller medverkan till ett sådant brott,

3) ett brott som har riktat sig mot en person som är yngre än 18 år och som är straffbart enligt 20 kap. 9 eller 9 a § i strafflagen eller försök eller medverkan till ett sådant brott,

4) ett brott som är straffbart enligt 25 kap. 3 eller 3 a § i strafflagen eller försök eller medverkan till ett sådant brott, eller

5) ett brott som är straffbart enligt 47 kap. 3 a § i strafflagen.

(19.12.2014/1179)
4 § (19.12.1997/1220)
Förbudets innehåll

Den som meddelats näringsförbud får inte

1) själv eller genom mellanhänder driva en rörelse som medför bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen,

2) vara bolagsman i ett öppet bolag eller ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag eller personmedlem i en europeisk ekonomisk intressegruppering,

3) vara styrelsemedlem, suppleant eller verkställande direktör eller ha annan därmed jämförbar ställning i ett samfund eller en stiftelse,

4) själv eller genom mellanhänder faktiskt leda ett samfund eller en stiftelse eller en utländsk filial eller sköta dess förvaltning,

5) själv eller genom mellanhänder upprätta avtal om aktiebolagsbildning eller vara stiftare av ett andelslag,

6) själv eller genom mellanhänder förvärva på ägande eller avtal grundad bestämmanderätt i ett samfund som driver rörelse, eller

7) driva rörelse i Finland genom att använda en i utlandet grundad sammanslutning som mellanhand eller faktiskt leda en i utlandet grundad sammanslutning som driver rörelse i Finland i en omfattning som inte är obetydlig eller förvärva bestämmande inflytande i en sådan sammanslutning.

(8.12.2006/1107)

Förbudet gäller inte uppdrag eller verksamhet i offentligrättsliga samfund eller stiftelser vilkas huvudsakliga syfte inte är att driva rörelse. Förbudet gäller inte heller uppgifter eller verksamhet i sådana ideella föreningar eller stiftelser som inte alls eller endast i ringa omfattning driver rörelse.

Av särskilda skäl kan det bestämmas att ett förbud inte gäller viss rörelse eller rörelse av visst slag eller uppdrag eller verksamhet i visst samfund eller viss stiftelse eller förvärv av sådan bestämmanderätt i ett bolag som avses i 1 mom. 6 punkten.

5 § (19.12.1997/1220)
Förbudets varaktighet

Näringsförbud kan meddelas för minst tre och högst sju år.

6 §
Meddelande av näringsförbud

Näringsförbud meddelas av allmän domstol på yrkande av åklagaren.

7 § (19.12.1997/1220)

7 § har upphävts genom L 1220/1997.

8 § (19.12.1997/1220)
Tiden för anhängiggörande

Talan om näringsförbud skall väckas inom fem år från det sista åsidosättande eller den sista brottsliga gärning som legat till grund för yrkandet på näringsförbud.

9 §
Förbudets ikraftträdande

Näringsförbud träder i kraft då domstolens beslut avkunnas eller ges. Domstolen kan dock på svarandens begäran förordna att förbudet helt eller delvis skall träda i kraft först en viss dag efter beslutet, om det föreligger särskilda skäl därtill.

Ett beslut om näringsförbud skall iakttas trots att ändring har sökts, om inte en högre domstol på yrkande av svaranden bestämmer att beslutet inte skall iakttas i sin helhet eller till någon viss del. Svarandens yrkande skall utan dröjsmål sändas till fullföljdsdomstolen, som omedelbart skall ta upp yrkandet till prövning. (19.12.1997/1220)

10 § (19.12.1997/1220)
Omständigheter som skall anges i beslutet

I ett beslut om näringsförbud skall anges innehållet i förbudet, den dag då förbudet träder i kraft och den dag det upphör att gälla samt de påföljder som enligt 16 och 17 § bestäms för brott mot förbudet. I beslutet skall även nämnas vilka skyldigheter den som dömts till näringsförbud har enligt 21 a §.

11 § (19.12.1997/1220)
Tillfälligt näringsförbud

Om en person som avses i 2 § är misstänkt eller åtalad för brott som begåtts vid drivande av rörelse och det kan anses sannolikt att näringsförbud kommer att meddelas, kan domstolen på yrkande av åklagaren meddela personen i fråga tillfälligt näringsförbud, om det behövs för att förhindra rörelse som ska anses skadlig eller ett brott som avses i 3 § 3 mom. (20.5.2011/541)

Tillfälligt näringsförbud kan meddelas för högst sex månader åt gången. Om åtal för ett förfarande som legat till grund för tillfälligt näringsförbud inte har väckts inom ett år från det tillfälligt förbud meddelades, förfaller förbudet.

På tillfälligt näringsförbud skall i övrigt tillämpas vad som i 4, 9, 10 och 15 §, 19 § 3 mom. samt 21 och 21 a § bestäms om näringsförbud. I ett beslut om tillfälligt näringsförbud skall nämnas när förbudet enligt 2 mom. förfaller.

I ett beslut om tillfälligt näringsförbud får ändring inte sökas genom besvär. Över beslutet får dock klagan anföras utan tidsbegränsning.

12 §
Beaktande av tillfälligt näringsförbud

När tiden för ett näringsförbud bestäms skall såsom avdrag beaktas den tid som tillfälligt näringsförbud varit gällande.

13 § (19.12.1997/1220)

13 § har upphävts genom L 1220/1997.

14 § (19.12.1997/1220)

14 § har upphävts genom L 1220/1997.

15 §
Upphävande av näringsförbud

Domstolen kan på ansökan av den som meddelats näringsförbud och efter att ha hört åklagaren upphäva förbudet helt eller delvis, om förändrade förhållanden eller andra särskilda omständigheter föranleder detta.

16 § (24.7.1998/598)

Straff för brott mot näringsförbud bestäms i 16 kap. 11 § strafflagen.

17 §
Förlängning av tiden för näringsförbud

Bryter någon mot näringsförbud och kan brottet inte anses vara ringa, kan domstolen på yrkande av åklagaren förlänga tiden för förbudet med sammanlagt högst fem år. Yrkande om sådan förlängning skall framställas innan förbudet upphör att gälla.

Beslut om förlängning av tiden för ett förbud skall iakttas trots att ändring sökts, om högre domstol inte förordnar annat.

18 §
Behörig domstol

Mål som gäller meddelande av näringsförbud prövas av den domstol som är behörig i ett åtalsärende angående brott som ligger till grund för yrkandet eller i vars domkrets rörelsen har drivits. (19.12.1997/1220)

Domstol vid vilken mål som rör meddelande av näringsförbud är anhängigt får på framställning av åklagaren överföra målet till annan behörig domstol, om det är ändamålsenligt för utredningen eller av andra särskilda skäl. Den förstnämnda domstolens beslut och övriga åtgärder i målet gäller till dess den domstol till vilken målet överförts förordnar annorlunda. Mål får inte återföras eller överföras vidare till annan behörig domstol, om inte nya särskilda skäl kräver det. Ändring får inte sökas i beslut genom vilket mål överförts eller framställning om överföring avslagits.

En ansökan om upphävande av näringsförbud prövas av den allmänna underrätt som i egenskap av första rättsinstans har avgjort frågan om meddelande av näringsförbud. Ett mål som gäller brott mot näringsförbud och förlängning av näringsförbud prövas av en i detta moment avsedd domstol eller av den domstol som annars är behörig att handlägga åtal i saken. (19.12.1997/1220)

19 §
Behandling av mål

Vid behandling av mål som gäller meddelande av näringsförbud eller förlängning av tiden för förbud ska i tillämpliga delar iakttas vad som gäller i fråga om handläggning av brottmål som drivs av åklagaren. Målet kan prövas och avgöras trots svarandens frånvaro. I fråga om svarandens skyldighet att ersätta staten för rättegångskostnaderna till följd av sakens behandling gäller i tillämpliga delar vad som bestäms om svarande i brottmål. (13.5.2011/448)

Vid behandlingen av ett ärende som gäller upphävande av näringsförbud skall vad som i 8 kap. rättegångsbalken bestäms om behandling av ansökningsärenden iakttas. Domstolen skall dock vidta de åtgärder som behövs för hörande av åklagaren. Åklagaren har rätt att söka ändring i ett beslut genom vilket ett näringsförbud har upphävts. (30.8.2002/773)

3 mom. har upphävts genom L 30.8.2002/773. (30.8.2002/773)

19 a § (19.12.1997/1220)
Undersökning av näringsförbudsärenden

Är en person som avses i 2 § misstänkt för ett brott som begåtts vid bedrivande av rörelse och som inte kan anses ringa, skall vid förundersökningen även utredas om det finns förutsättningar för näringsförbud. Polisen skall dessutom på begäran av åklagaren förrätta undersökning i ett ärende som gäller meddelande eller förlängning av näringsförbud.

20 §

Mål och ärenden som gäller näringsförbud skall i samtliga rättsinsatser behandlas skyndsamt.

21 § (19.12.1997/1220)
Register

Rättsregistercentralen har ett för allmänt bruk avsett register vars syfte är att tillgodose offentligheten när det gäller näringsförbud samt efterlevnaden och kontrollen av förbuden. I registret införs uppgifter om namn samt personbeteckning och hemkommun för den som meddelats näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud samt andra med tanke på registrets syfte nödvändiga uppgifter om förbudets innehåll, varaktighet och dess giltighet i övrigt utifrån de uppgifter som domstolen översänder med anledning av ett avgörande om näringsförbud. Bestämmelser om de uppgifter som domstolen skall översända utfärdas genom förordning av statsrådet. (8.12.2006/1107)

Utan hinder av 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har var och en rätt att få uppgifter om gällande näringsförbud i registret även i form av kopior och utskrifter. Rättsregistercentralen får lämna ut uppgifter med hjälp av en teknisk anslutning eller annars elektroniskt till domstolar och andra myndigheter som behöver uppgifter för skötseln av sina lagstadgade uppgifter, till sammanslutningar som bedriver kreditupplysningsverksamhet samt till kredit- och finansinstitut och andra sammanslutningar som i sin verksamhet kontinuerligt behöver uppgifterna för bedömning av avtalsparters tillförlitlighet eller något annat jämförbart ändamål som är godtagbart. Innan en teknisk anslutning öppnas skall mottagaren ge den registeransvarige en utredning om skyddet av uppgifterna. (8.12.2006/1107)

Uppgifter lämnas ut avgiftsfritt till de myndigheter som avses i 2 mom. (8.12.2006/1107)

Uppgifter om näringsförbud utplånas ur registret fem år efter att förbudet upphört.

Uppgifter om näringsförbud som inte längre gäller ska hållas hemliga. Uppgifter får dock lämnas till polisen för förundersökning av brott mot näringsförbud och utredning av förutsättningar för meddelande av näringsförbud, till åklagare för åtalsprövning och för drivande av åtal samt till de behöriga myndigheterna för genomförande av i säkerhetsutredningslagen (726/2014) avsedda säkerhetsutredningar. (19.9.2014/734)

21 a § (19.12.1997/1220)
Tillsyn över att näringsförbud efterlevs

Tillsyn över att näringsförbud efterlevs utövas av polisen. Angående tillsynen gäller vad som i polislagen (872/2011) föreskrivs om polisundersökning. Ställningen för den som meddelats näringsförbud bestäms i enlighet med 6 kap. 2 § 2 mom. i polislagen. (22.7.2011/895)

När ett näringsförbud har trätt i kraft skall polisen upprätta en redogörelse för hurdan rörelse den som meddelats näringsförbud har drivit innan förbudet meddelades och vilka åtgärder denne har vidtagit med anledning av förbudet. Den som meddelats näringsförbud är skyldig att lämna de upplysningar som behövs för redogörelsen. Han skall under förbudets giltighetstid på uppmaning av polisen lämna en redogörelse för sin utkomst och uppgift om sin arbetsplats.

Skatte-, tull-, utsöknings- och lönegarantimyndigheterna, konkursombudsmannen samt myndigheter som beviljar understöd och förmåner av offentliga medel och myndigheter som sköter tillstånds- och tillsynsuppgifter som hänför sig till näringsverksamhet skall i sin verksamhet uppmärksamma efterlevnaden av näringsförbud. (8.12.2006/1107)

21 b § (8.12.2006/1107)
Patent- och registerstyrelsens uppgifter

Patent- och registerstyrelsen skall se till att den som meddelats näringsförbud inte under den tid förbudet är i kraft antecknas i handelsregistret eller stiftelseregistret i ett sådant uppdrag som den som meddelats näringsförbud inte får sköta enligt 4 §. Om den som meddelats näringsförbud enligt registret sköter ett sådant uppdrag när förbudet träder i kraft, skall i registret antecknas uppgifter om förbudet och hur länge det varar. Anteckningen skall strykas efter att förbudet har upphört att gälla.

22 §
Bemyndigande att utfärda förordning

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag och om register som skall föras över näringsförbud utfärdas genom förordning.

23 §
Ikraftträdelse- och övergångsstadganden

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

Lagen skall tillämpas, om det efter det den trätt i kraft har inträffat en enda sådan konkurs som följt på rörelse i vilken de skyldigheter har åsidosatts som hänför sig till drivande av rörelse.

Regeringens proposition 29/85, Andra lagutsk. bet. 3/85, Stora utsk. bet. 128/85

Ikraftträdelsestadganden:

30.4.1986/311:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1987.

Regeringens proposition 90/85, Lagutsk. bet. 9/85, Stora utsk. bet. 1/86

29.12.1988/1263:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Regeringens proposition 186/88, Lagutsk. bet. 14/88, Stora utsk. bet. 217/88

19.12.1997/1220:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1998.

Denna lags bestämmelser om meddelande av näringsförbud tillämpas, också om endast ett åsidosättande eller ett i 3 § avsett brott som ligger till grund för yrkandet har skett sedan denna lag trätt i kraft.

Ett yrkande att näringsförbud skall meddelas enligt de tidigare bestämmelserna skall framföras inom två år från ikraftträdandet. Om ett förbud efter att denna lag trätt i kraft meddelas enligt de tidigare bestämmelserna gäller i fråga om förbudets innehåll och var- aktighet dock vad som bestäms i 4 och 5 § i denna lag.

Den genom denna lag upphävda 7 § skall tillämpas, om en konkurs har börjat innan denna lag träder i kraft.

RP 198/1996, LaUB 15/1997, RSv 195/1997

24.7.1998/598:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

RP 6/1997 och RP 117/1997, LaUB 3/1998, StoUB 2/1998, RSv 60/1998

8.3.2002/182:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2002.

RP 43/2001, FvUB 26/2001, RSv 197/2001

30.8.2002/773:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

När ett ärende som har blivit anhängigt innan denna lag trätt i kraft behandlas i domstol skall de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet iakttas.

RP 32/2001, LaUB 12/2002, RSv 97/2002

8.12.2006/1107:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Om näringsförbud meddelas på basis av en sådan försummelse eller ett sådant brott som avses i 3 § och som har begåtts innan denna lag träder i kraft, gäller i fråga om förbudets innehåll också vad som föreskrivs i 4 § 5 och 7 punkten.

RP 82/2006, LaUB 14/2006, RSv 154/2006

13.5.2011/448:

Denna lag träder i kraft den 17 maj 2011.

RP 286/2010, LaUB 34/2010, RSv 311/2010

20.5.2011/541:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2011.

RP 282/2010,, LaUB 43/2010, RSv 364/2010

22.7.2011/895:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 224/2010, FvUB 42/2010, RSv 371/2010

11.5.2012/228:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.

RP 122/2011, FvUB 6/2012, RSv 23/2012

19.9.2014/734:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 57/2013, FvUB 16/2014, RSv 79/2014

19.12.2014/1179:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 103/2014, LaUB 15/2014, RSv 189/2014

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.