Beaktats t.o.m. FörfS 611/2016.

17.9.1982/710

Socialvårdslag

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna lag har upphävts genom L 30.12.2014/1301, som gäller fr.o.m. 1.4.2015. Lagens 2 kap., 27 d, 27 e, 40 och 41 § samt 5 och 8 kap. förblir dock i kraft.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap

Lagens tillämpningsområde

1 §

Med socialvård avses i denna lag socialservice, utkomststöd, sociala understöd, sociala krediter och med dessa sammanhängande funktioner som är avsedda att främja och upprätthålla enskild persons, familjs och samfunds sociala trygghet och prestationsförmåga. (20.12.2002/1134)

Stadgandena i denna lag tillämpas på socialvård till den del därom ej är annorlunda stadgat genom lag.

2 § (29.12.2009/1715)

På verksamhet som en kommun ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009), om inte något annat bestäms genom lag.

2 a § (27.6.2014/491)

2 a § har upphävts genom L 27.6.2014/491.

2 kap

Förvaltning

3 § (22.12.2009/1541)

Den allmänna planeringen, styrningen och övervakningen av socialvården ankommer på social- och hälsovårdsministeriet.

Regionförvaltningsverket ansvarar för planeringen, styrningen och övervakningen av socialvården inom sitt verksamhetsområde.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, som lyder under social- och hälsovårdsministeriet, styr regionförvaltningsverkens verksamhet i syfte att förenhetliga deras verksamhetsprinciper, förfaringssätt och beslutspraxis vid styrningen och övervakningen av socialvården. Dessutom styr och övervakar Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården socialvården i synnerhet när det är fråga om

1) principiellt viktiga eller vittsyftande ärenden,

2) ärenden som gäller flera regionförvaltningsverks verksamhetsområde eller hela landet,

3) ärenden som har samband med övervakningsärenden som behandlas vid Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och som gäller hälso- och sjukvård eller yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, samt

4) ärenden som regionförvaltningsverket är jävigt att behandla.

Bestämmelser om en närmare arbetsfördelning mellan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken vid styrningen och övervakningen kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Bestämmelser om skötseln av de uppgifter som enligt denna lag ankommer på rikets förvaltningsmyndigheter i landskapet Åland utfärdas genom förordning av statsrådet.

4 § (23.5.2001/413)

Sakkunnigt ämbetsverk för socialvården är forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården, om vilken bestäms i lagen om forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (1073/1992).

L om forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården 1073/1992 har upphävts genom L om Institutet för hälsa och välfärd 668/2008.

5 §

Kommun skall ombesörja planeringen och verkställandet av socialvården i enlighet med vad som stadgas i denna lag eller eljest.

Kommunen kan sörja för ordnandet av socialvården enligt 4 § lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården. (3.8.1992/736)

Vad denna lag stadgar om en kommun och dess invånare skall i fråga om socialvård som ankommer på ett kommunalförbund på motsvarande sätt tillämpas på detta och på invånare i någon av dess medlemskommuner, om inte något annat följer av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården. (3.8.1992/736)

6 § (3.8.1992/736)

De uppgifter som enligt denna lag ansluter sig till verkställigheten av socialvården samt de uppgifter som enligt någon annan lag åligger socialnämnden eller något annat motsvarande organ sköts av ett eller flera kollegiala organ som utses av kommunen. (22.12.2006/1329)

Organet skall även företräda kommunen, bevaka dess rätt och föra talan i ärenden som angår individuell verkställighet av socialvården samt i dessa ärenden på kommunens vägnar ingå avtal och andra rättshandlingar.

En sektion i organet kan ombetros att avgöra även andra ärenden än sådana som avses i 71 a § 1 mom. kommunallagen.

KommunalL 953/1976 har upphävts genom KommunalL 365/1995.

7 § (3.8.1992/736)

Sköts två eller flera kommuners socialvård i dess helhet av ett kommunalförbund, skall detta tillsätta ett organ enligt 6 § 1 mom. som är gemensamt för medlemskommunerna. Detta organ skall ombetros de uppgifter som även enligt andra lagar hör till socialnämnden.

7 a § (3.8.1992/736)

7 a § har upphävts genom L 3.8.1992/736.

8 § (3.8.1992/736)

En statstjänsteman till vars uppgifter hör att leda och övervaka socialvården är inte inom sitt tjänsteområde valbar till ett organ som avses i 6 § 1 mom.

9 § (3.8.1992/736)

9 § har upphävts genom L 3.8.1992/736.

10 § (22.4.2016/288)

10 § har upphävts genom L 22.4.2016/288.

11 §

För socialvårdens funktioner skall kommun ha tillräckliga och ändamålsenliga lokaliteter och hjälpmedel.

12 § (22.9.2000/813)

Ett i 6 § 1 mom. angivet organs lagstadgade beslutanderätt och rätt att föra talan kan i en instruktion delegeras till tjänsteinnehavare som är underställda organet, frånsett beslut om vård oberoende av egen vilja.

En tjänsteinnehavare som avses i 10 § 2 mom. och som det i 6 § 1 mom. angivna organet har förordnat att sköta uppgiften har rätt att enligt de av organet fastställda grunderna och dess allmänna anvisningar på organets vägnar i brådskande fall besluta om vård oberoende av egen vilja och därtill anslutna andra åtgärder och att i dessa fall själv eller genom ombud föra organets talan.

2 a kap (30.12.2004/1428)

Försök med ordnandet av vissa uppgifter

12 a § (30.12.2004/1428)

I syfte att inom social- och hälsovården bilda servicehelheter som svarar mot äldre personers och andra klientgruppers behov kan en kommun eller samkommun delta i ett försök att ordna vissa uppgifter i anslutning till socialvården och folkhälsoarbetet med avvikelse från bestämmelserna om dessa uppgifter enligt vad som föreskrivs i detta kapitel.

12 a § har tillfogats temporärt genom L 1428/2004 och gäller 1.1.2005–31.12.2016.

12 b § (30.12.2004/1428)

Social- och hälsovårdsministeriet godkänner utifrån ansökan de kommuner och samkommuner som deltar i försöket. Om ansökningen gäller en ändring av uppdelningen av kommunens interna förvaltningsorgan förutsätts att kommunen innan ansökan görs har utrett hur ändamålsenligt det är att det kollegiala organ som handhar verkställigheten av socialvården sammanslås med det kollegiala organ som handhar verkställigheten av folkhälsoarbetet.

En kommun eller samkommun kan godkännas för försöket, om

1) försöket förbättrar samordningen av social- och hälsovårdstjänster för de äldre personer och andra klientgrupper som omfattas av försöket samt främjar ordnandet av kvalitativa tjänster, och om

2) försöket inte medför betydande olägenhet för servicen som helhet inom socialvården eller folkhälsoarbetet.

Social- och hälsovårdsministeriet offentliggör de kommuner och samkommuner som deltar i försöket. Försöket kan pågå till och med den 31 december 2008.

Försökskommunerna och försökssamkommunerna sörjer för uppföljningen och utvärderingen av försöket. De är skyldiga att tillställa social- och hälsovårdsministeriet de uppgifter om försöket som ministeriet begär. En preliminär bedömning av försöket skall lämnas till social- och hälsovårdsministeriet senast den 31 december 2007 och en slutlig bedömning inom sex månader efter det att försöket upphört.

12 b § har tillfogats temporärt genom L 1428/2004 och gäller 1.1.2005–31.12.2016.

12 c § (30.12.2004/1428)

Inom ramen för försöket kan undantag från bestämmelserna i 6 § 1 mom. i denna lag och 6 § 1 mom. i folkhälsolagen (66/1972) göras så att ett enda kommunalt kollegialt organ helt eller delvis sköter socialvårdstjänsterna för äldre och det folkhälsoarbete som gäller äldre. Det kan vara ett organ som handhar verkställigheten av antingen socialvården eller folkhälsoarbetet eller något annat organ som enbart sköter dessa social- och hälsovårdstjänster. Motsvarande tjänster för andra klientgrupper kan också knytas till försöket.

Den hemservice som avses i 17 § 1 mom. 3 punkten i denna lag och den hemsjukvård som innefattas i 25 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) kan inom ramen för försöket helt eller delvis kombineras och ordnas som hemvård. Verkställigheten av hemvården kan också skötas så att kommunala hemserviceuppgifter anförtros det organ i samkommunen i fråga som handhar folkhälsoarbetet eller så att hemsjukvårdsuppgifter inom folkhälsoarbetet som hör till samkommunen överförs till de organ som svarar för socialvården i kommunerna i fråga. (30.12.2010/1342)

12 c § har tillfogats temporärt genom L 1428/2004 och gäller 1.1.2005–31.12.2016.

12 d § (30.12.2004/1428)

Som verksamhetsenhet med ansvar för hemvården betraktas en verksamhetsenhet för socialvården, om den är underställd det organ som ansvarar för verkställigheten av socialvården, och en verksamhetsenhet för hälsovården, om den är underställd ett organ som ansvarar för verkställigheten av folkhälsoarbetet. Om ett nytt organ bildas för försöket är verksamhetsenheten för hemvården en verksamhetsenhet för antingen socialvården eller hälsovården, beroende på hur uppgifterna fördelar sig inom enheten.

Med klient inom hemvården avses i detta kapitel en person som ansöker om eller får hemvård.

12 d § har tillfogats temporärt genom L 1428/2004 och gäller 1.1.2005–31.12.2016.

12 e § (30.12.2004/1428)

På ett beslut om ordnande av hemvård för en klient tillämpas, till den del uppgifterna vid verksamhetsenheten för hemvården inte är hälso- eller sjukvård, bestämmelserna om myndighetsbeslut i 6 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) och om sökande av ändring bestämmelserna i 7 kap. i denna lag.

12 e § har tillfogats temporärt genom L 1428/2004 och gäller 1.1.2005–31.12.2016.

12 f § (30.12.2004/1428)

På upprättande, förvaring och hemlighållande av hemvårdshandlingar som gäller hälso- och sjukvård för hemvårdsklienter samt utlämnande av uppgifter tillämpas bestämmelserna om journalhandlingar. På upprättande, förvaring och hemlighållande av andra handlingar som gäller klientens hemvård samt utlämnande av uppgifter tillämpas bestämmelserna om socialvårdshandlingar.

De anställda inom hemvården har rätt att använda uppgifter i hemvårdsregistren på det sätt som deras arbetsuppgifter förutsätter.

12 f § har tillfogats temporärt genom L 1428/2004 och gäller 1.1.2005–31.12.2016.

12 g § (30.12.2004/1428)

När en hemvårdspatient vårdas vid hälsovårdscentralen i kommunen eller samkommunen, har hälsovårdscentralen rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna

1) få tillgång till och använda de uppgifter i journalhandlingarna inom hemvården som behövs för att ordna eller tillhandahålla hälso- och sjukvård för patienten när det organ som handhar verkställigheten av folkhälsoarbetet sköter hemvården,

2) få tillgång till de uppgifter i journalhandlingarna inom hemvården som behövs för att ordna eller tillhandahålla hälso- och sjukvård för patienten när något annat organ sköter hemvården, och

3) få tillgång till de uppgifter ur andra hemvårdshandlingar som behövs för att ordna eller tillhandahålla hälso- och sjukvård för patienten.

Verksamhetsenheten för hemvård har utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att

1) få tillgång till och använda de uppgifter i journalhandlingarna vid hälsovårdscentralen i kommunen eller samkommunen i fråga som behövs för att tillhandahålla eller ordna hemvård för en klient när det organ som handhar verkställigheten av folkhälsoarbetet sköter hemvården,

2) få tillgång till de uppgifter i journalhandlingarna vid hälsovårdscentralen i kommunen eller samkommunen i fråga som behövs för att tillhandahålla eller ordna hemvård för en klient när något annat organ sköter folkhälsoarbetet, och

3) få upplysningar av andra myndigheter enligt vad som bestäms i 20 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården.

12 g § har tillfogats temporärt genom L 1428/2004 och gäller 1.1.2005–31.12.2016.

12 h § (30.12.2004/1428)

Verksamhetsenheten för hemvård har rätt att öppna en teknisk anslutning till de sekretessbelagda uppgifter i sina register som den enligt 12 g § 1 mom. har rätt att lämna ut till hälsovårdscentralen i kommunen eller samkommunen. Hälsovårdscentralen i kommunen eller samkommunen har rätt att öppna en teknisk anslutning till de sekretessbelagda uppgifter i sina patientregister som den enligt 12 g § 2 mom. 1 och 2 punkten har rätt att lämna ut till verksamhetsenheten för hemvård. Verksamhetsenheten för hemvård har rätt att med hjälp av en teknisk anslutning få de uppgifter som avses i 12 g § 2 mom. 3 punkten enligt vad som bestäms i 21 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården.

Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får också sökas sekretessbelagda uppgifter utan samtycke av den vars intressen sekretessen är avsedd att skydda. Innan den tekniska anslutningen öppnas skall den myndighet som begär uppgifter förete en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

12 h § har tillfogats temporärt genom L 1428/2004 och gäller 1.1.2005–31.12.2016.

2 a kap. har tillfogats temporärt genom L 1428/2004 och gäller 1.1.2005–31.12.2016.

3 kap

Kommuns socialvård

Kommunens allmänna skyldigheter (30.12.2010/1378)
13 §

Såsom till socialvården hörande uppgifter av det innehåll och den omfattning som i varje särskilt fall föreskrivs skall kommunen sörja för att

1) socialservice anordnas för kommunens invånare,

2) utkomststöd ges personer som vistas i kommunen,

3) sociala understöd betalas till kommunens invånare,

4) handledning och rådgivning anordnas beträffande förmånerna inom socialvården och det övriga socialskyddet och utnyttjandet av dessa,

5) information tillhandahålls beträffande socialvården och det övriga socialskyddet,

6) utbildnings-, forsknings-, försöks- och utvecklingsverksamhet rörande socialvård och annat socialskydd anordnas, samt att

7) invånarna beviljas sociala krediter.

(20.12.2002/1134)

Utöver vad som är stadgat i 1 mom. är kommun skyldig att även i övrigt inom sitt område verka för utvecklande av de sociala förhållandena och avhjälpande av sociala missförhållanden.

14 §

Med kommuns invånare avses i denna lag person som har i lagen om befolkningböcker (141/69) avsedd hemort i kommunen.

Har någon inte i 1 mom. avsedd hemort, betraktas han som invånare i den kommun där han vistas.

L om befolkningsböcker 141/1969 har upphävts genom BefolkningsdataL 507/1993, se L om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster 661/2009. Se L om hemkommun 201/1994 2 §.

15 §

I brådskande fall eller då omständigheterna det eljest förutsätter skall kommun ombesörja anordnande av anstaltsvård och annan socialservice även för annan person som vistas i kommunen än kommunens invånare.

Beräknas behovet av anstaltsvård vara över fjorton dygn, skall det organ som avses i 6 § 1 mom. utan dröjsmål göra skriftlig anmälan om anstaltsvården till organet i den kommun vars uppgift det enligt 13 § hade varit att ordna vård. (3.8.1992/736)

16 §

Har i fall som avses i 15 § någon som inte är invånare i kommunen fått anstaltsvård och beräknas behovet av vården bli långvarigt, kan förvaltningsdomstolen berättiga det organ som avses i 6 § 1 mom. att flytta honom till den kommun där han är invånare. (20.12.2002/1134)

På begäran av den som får anstaltsvård skall det organ som avses i 6 § 1 mom. likväl alltid vidta sådana åtgärder som avses i 1 mom. för att flytta honom till den kommun där han är invånare. (3.8.1992/736)

Ansökan om ovan i 1 mom. avsedd överflyttning skall göras hos den förvaltningsdomstol inom vars verksamhetsområde den kommun som lämnat anstaltsvården är belägen. (20.12.2002/1134)

Överflyttning får likväl Inte påbjudas om det med tanke på en ändamålsenlig, vård eller eljest vore oskäligt att vidtaga sådan åtgärd mot vederbörande.

16 a § (30.12.2010/1378)

Den som vill flytta och bli invånare i en annan kommun, men på grund av sin ålder eller sin funktionsnedsättning eller av någon annan orsak inte kan bo självständigt där, kan anhålla om socialservice och vårdplats där på samma grunder som om han eller hon vore kommuninvånare. Kommunen är skyldig att genast underrätta sökandens hemkommun om att en sådan ansökan har kommit in och att den har tagits upp till behandling. Kommunen ska behandla ansökan, bedöma sökandens behov av service i samarbete med hans eller hennes hemkommun och fatta beslut i ärendet. Ansökan ska dock inte behandlas, om sökanden har lämnat in en likadan ansökan till en annan kommun och behandlingen av den fortfarande pågår.

Om kommunen beslutar bevilja service i enlighet med 1 mom., ska sökanden inom två veckor efter att ha fått del av beslutet anmäla till kommunen om han eller hon tar emot servicen. Sökanden har rätt att inom tre månader efter att ha fått del av beslutet flytta till den vårdplats som anvisas. Om sökanden försummar att iaktta nämnda tidsfrister, förfaller hans eller hennes rätt till den service som beslutet gäller.

Socialservice
17 §

Kommunen ska på nedan föreskrivet sätt ombesörja anordnandet av följande former av socialservice:

1) socialarbete,

2) rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor,

3) hemservice,

4) boendeservice,

5) anstaltsvård,

6) familjevård,

7) verksamhet i sysselsättningssyfte för handikappade och arbetsverksamhet för handikappade,

8) åtgärder för att fastställa underhållsbidrag.

(29.8.2008/581)

Kommunen ska även sörja för ordnande av barn- och ungdomsvård, specialomsorger om utvecklingsstörda, service och stöd på grund av handikapp och service i anslutning till missbrukarvård, för ordnande av de uppgifter som föreskrivits för barnatillsyningsmannen och andra åtgärder för utredande och fastställande av faderskap, för ordnande av åtgärder i samband med adoptionsrådgivning, medling i familjefrågor och medling vid verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt, för ordnande av de sakkunnigtjänster som hör till medling i domstol i ett ärende som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt och för ordnande av stöd för närståendevård och annan socialservice, samt för de uppgifter som avses i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001), enligt vad som dessutom bestäms särskilt om dessa serviceformer. (11.4.2014/317)

Om en klient inom socialvården behöver sådan rehabilitering som enligt vad som bestäms inte hör till socialvårdens uppgifter eller som det inte är ändamålsenligt att ordna som socialservice, ska socialvården se till att klienten ges information om övriga rehabiliteringsmöjligheter och efter behov, i samarbete med dem som ordnar rehabilitering, hänvisas till hälso- och sjukvårds-, arbetskrafts- eller undervisningsmyndigheterna, till Folkpensionsanstalten eller till någon annan som tillhandahåller tjänster. (19.12.2014/1235)

Kommun kan utöver i 1 och 2 mom. stadgad socialservice anordna även annan erforderlig socialservice.

18 §

Med socialarbete avses sådan ledning, rådgivning och utredning av sociala problem som handhas av yrkesutbildad personal inom socialvården samt andra stödåtgärder som upprätthåller och främjat individens och familjens trygghet och förmåga att komma tillrätta samt samfunds funktionsduglighet,

19 §

Med rådgivning i uppfostrans- och familjefrågor avses tillhandahållande av sakkunnighjälp i uppfostrings- och familjeangelägenheter samt social, psykologisk och medicinsk forskning och vård som främjar barnets positiva utveckling.

20 §

Med hemservice avses fullgörande av eller bistånd vid fullgörandet av uppgifter eller funktioner som hör till boende, personlig skötsel och omvårdnad, vård och uppfostran av barn samt till annan normal och invand livsföring.

21 §

Hemservice tillhandahålls dem som på grund av nedsatt prestationsförmåga, familjeförhållanden, ansträngning, sjukdom, barnsbörd eller invaliditet eller av annan motsvarande orsak är i behov av hjälp för att klara de i 20 § avsedda uppgifterna och funktionerna.

22 §

Med boendeservice avses anordnande av service- och stödboende.

23 §

Boendeservice tillhandahålls person som av särskild orsak behöver hjälp eller stöd vid ordnandet av bostad eller boendeförhållanden.

24 §

Med anstaltsvård avses anordnande av vård, uppehälle och rehabiliterande verksamhet i sådan verksamhetsenhet inom socialvården som lämnar fortlöpande vård.

Anstaltsvård ges den som är i behov av hjälp, vård eller annan omvårdnad som inte kan ordnas eller som det inte är ändamålsenligt att ordna i hans eget hem genom utnyttjande av någon annan socialservice. (3.4.1992/311)

24 a § (31.1.1995/122)

Social- och hälsovårdsministeriet meddelar föreskrifter om fastställandet av vad som är anstaltsvård samt om förhandlings- och remissförfarandet mellan folkpensionsanstalten och kommunerna i samband därmed.

25 § (20.3.2015/263)

25 § har upphävts genom L 20.3.2015/263.

26 § (20.3.2015/263)

26 § har upphävts genom L 20.3.2015/263.

26 a § (20.3.2015/263)

26 a § har upphävts genom L 20.3.2015/263.

27 § (3.8.1992/736)

En kommun kan inrätta, anskaffa eller annars reservera ett sådant antal service- och stödbostäder samt anstaltsplatser som motsvarar det lokala behovet.

Kommunen kan dessutom för ett i 6 § 1 mom. nämnt organs bruk vid behov anskaffa eller reservera även andra bostäder för ordnande av boendeförhållandena för personer som avses i 23 §.

27 a § (2.12.2005/937)

27 a § har upphävts genom L 2.12.2005/937.

27 b § (2.12.2005/937)

27 b § har upphävts genom L 2.12.2005/937.

27 c § (2.12.2005/937)

27 c § har upphävts genom L 2.12.2005/937.

27 d § (1.2.2002/68)

Med verksamhet i sysselsättningssyfte för handikappade avses anordnande av särskilda rehabiliteringsåtgärder och andra stödåtgärder för att främja en persons möjligheter att få arbete.

Verksamhet i sysselsättningssyfte för handikappade anordnas för personer som på grund av handikapp, sjukdom eller någon annan motsvarande orsak under lång tid har särskilda svårigheter att klara de funktioner som hör till normal livsföring och som utöver arbetsförvaltningens tjänster och åtgärder behöver stödåtgärder enligt 1 mom. för att komma ut på den öppna arbetsmarknaden.

Som ett led i verksamheten i sysselsättningssyfte för handikappade kan ordnas arbete, i vilket arbetstagaren står i ett sådant anställningsförhållande till serviceproducenten som avses i 1 kap. 1 § arbetsavtalslagen (55/2001).

Angående lönen för det arbete som nämns i 3 mom. kan ingås ett sådant kollektivavtal som avses i lagen om kollektivavtal (436/1946), vilket skall iakttas utan hinder av vad som 2 kap. 7 § arbetsavtalslagen föreskriver om kollektivavtals allmänt bindande verkan.

Utöver på de grunder som anges i 7 kap. arbetsavtalslagen har den som producerar service i sysselsättningssyfte för handikappade rätt att säga upp arbetstagarens arbetsavtal också när den som anordnar arbetet anser att arbetstagaren inte på det sätt som avses i 2 mom. är i behov av arbete.

27 e § (1.2.2002/68)

Med arbetsverksamhet för handikappade avses verksamhet i syfte att bevara och främja en persons funktionsförmåga. Arbetsverksamhet anordnas för arbetsoförmögna personer som på grund av handikapp inte har förutsättningar att delta i arbete enligt 27 d § och som får sin huvudsakliga försörjning av förmåner som beviljas på grund av sjukdom eller arbetsoförmåga.

Den som deltar i arbetsverksamhet för handikappade står inte i ett anställningsförhållande enligt 1 kap. 1 § arbetsavtalslagen till den som anordnar verksamheten eller till serviceproducenten.

På arbetsverksamhet för handikappade tillämpas bestämmelserna om arbetarskydd även när personen i fråga inte står i anställningsförhållande till arbetsgivaren. Den som anordnar arbetsverksamhet för handikappade ska för den som deltar i arbetsverksamhet teckna en försäkring enligt 3 § 1 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015). På den som deltar i arbetsverksamheten tillämpas vad som i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar föreskrivs om arbetstagare, och på den som anordnar arbetsverksamheten tillämpas vad som i den lagen föreskrivs om arbetsgivare. Med avvikelse från 71–78 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar används som årsarbetsinkomst det i 79 § i den lagen avsedda minimibeloppet av årsarbetsinkomst. Med avvikelse från 58 och 59 § i den lagen är dagpenningen 1/360 av årsarbetsinkomsten. (30.12.2015/1648)

27 f § (29.8.2008/581)

Saknar ett barn eller löper barnet fara att bli utan underhåll, och någondera av barnets föräldrars skyldighet att betala underhåll inte har fastställts eller om det fastställda underhållsbidraget är otillräckligt för barnets underhåll, har det organ som avses i 6 § 1 mom. rätt att för barnets räkning föra talan om fastställande av underhållsbidrag eller höjning av dess belopp.

Betalas underhållsstöd till barnet, har organet rätt att föra talan om fastställande av underhållsbidrag eller höjning av underhållsbidragets belopp, även om barnet inte saknar eller löper fara att bli utan underhåll. Betalas underhållsstöd till barnet, har organet rätt att föra talan även om nedsättning av underhållsbidragets belopp.

Organet ska innan en åtgärd som nämns i 1 och 2 mom. vidtas ge barnets vårdnadshavare och den underhållsskyldige tillfälle att bli hörda.

Bestämmelser om organets uppgifter i anslutning till fastställande av avtal om underhållsbidrag finns i lagen om underhåll för barn (704/1975).

28 § (3.8.1992/736)

För socialservice kan uppbäras avgifter enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/92).

29 § (3.8.1992/736)

29 § har upphävts genom L 3.8.1992/736.

30 § (30.12.1997/1413)

30 § har upphävts genom L 30.12.1997/1413.

31 § (30.12.1997/1413)

31 § har upphävts genom L 30.12.1997/1413.

32 § (30.12.1997/1413)

32 § har upphävts genom L 30.12.1997/1413.

33 § (30.12.1997/1413)

33 § har upphävts genom L 30.12.1997/1413.

34 § (30.12.1997/1413)

34 § har upphävts genom L 30.12.1997/1413.

35 § (30.12.1997/1413)

35 § har upphävts genom L 30.12.1997/1413.

36 § (30.12.1997/1413)

36 § har upphävts genom L 30.12.1997/1413.

37 § (30.12.1997/1413)

37 § har upphävts genom L 30.12.1997/1413.

38 § (30.12.1997/1413)

38 § har upphävts genom L 30.12.1997/1413.

3 a kap (30.12.2003/1310)

Servicesedel

29 a § (30.12.2003/1310)

Kommunen godkänner de producenter av socialvårdsservice vars tjänster får köpas med kommunens servicesedel på det sätt som avses i 4 § 1 mom. 5 punkten lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården.

Kommunen kan godkänna endast en sådan privat serviceproducent som är införd i förskottsuppbördsregistret.

En klient kan vägra ta emot en servicesedel och det ankommer då på kommunen att hänvisa klienten till tjänster som ordnas på annat sätt.

29 b § (6.6.2008/388)

Kommunen kan för anskaffande av fortgående och regelbunden hemservice, hemsjukvård i kombination med sådan hemservice eller enbart hemsjukvård bevilja en servicesedel vars värde ska uppgå till minst 22 euro per timme, om hushållets inkomster inte överstiger den inkomstgräns som fastställs i 2 mom. För inkomst som överstiger inkomstgränsen nedsätts servicesedelns fulla belopp med en procentandel som fastställs enligt hushållets storlek av den del av inkomsten som överstiger inkomstgränsen dividerad med 60. Servicesedelns lägsta värde är dock minst 6 euro per timme. Värdet av en servicesedel som ges för anskaffande av tillfällig hemservice eller hemsjukvård ska vara skäligt.

Hushållets storlek, personerInkomstgränser, euro/mån.Nedsättning, procent
148435
289222
31 39918
41 73115
52 09513
62 40511

När antalet personer i hushållet är större än sex höjs inkomstgränsen med 294 euro och betalningsprocenttalet sänks med en procentenhet för varje därpå följande person.

Värdet av en servicesedel som ges för anskaffande av annan hemservice än sådan som ges i hemmet och som innefattar vård och omsorg som tillhandahålls av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska vara skäligt.

Utan hinder av vad som i denna paragraf bestäms om servicesedelns värde är kommunen skyldig att till serviceproducenten betala högst det pris som klienten och serviceproducenten kommit överens om.

Eurobeloppen i 1 mom. justeras vartannat år enligt förändringen i prisindex för social- och hälsovården. Beräkningen ska göras utifrån poängtalet på årsnivå för året före justeringsåret. Eurobeloppen i 2 och 3 mom. ska justeras vartannat år utifrån förändringen i arbetspensionsindexet enligt 98 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006). Beräkningen ska göras utifrån det poängtal för arbetspensionsindex som har fastställts för justeringsåret för tillämpning av 98 § i lagen om pension för arbetstagare. Justeringsåret är kalenderåret före det år i vars början indexjusteringen görs. De indexjusterade beloppen ska avrundas till närmaste euro.

Social- och hälsovårdsministeriet publicerar de indexjusterade eurobeloppen i Finlands författningssamling inom november månad av justeringsåret. De indexjusterade beloppen träder i kraft den 1 januari året efter justeringsåret.

29 c § (30.12.2003/1310)

Som de månadsinkomster som avses i 29 b § beaktas klientens samt en med honom eller henne i gemensamt hushåll i äktenskap eller i äktenskapsliknande förhållanden levande persons skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster samt skattefria inkomster. Om de månatliga inkomsterna varierar, beaktas som månadsinkomst den genomsnittliga månadsinkomsten under det föregående året.

Med avvikelse från 1 mom. kan såsom skattepliktiga inkomster beaktas motsvarande skattepliktiga inkomster som har fastställts vid den senast verkställda beskattningen, höjda med de procenttal som skattestyrelsen årligen fastställer i sina beslut om beräkningsgrunderna för förskottsuppbörden.

29 d § (6.6.2008/388)

Som inkomst av skog beaktas den enligt 7 § 3 mom. i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/2005) fastställda genomsnittliga årliga avkastningen för skog per hektar multiplicerad med skogsmarkens areal. Från detta belopp dras av 10 procent och skogsbrukets räntor. Inkomsten av skog ska dessutom nedsättas på klientens yrkande, om nettopenningvärdet av den lägenhetsbestämda årliga avverkningsmöjligheten enligt skogsvårdsföreningens eller skogscentralens utlåtande är minst 10 procent lägre än inkomsten av skog. Nedsättningen motsvarar skillnaden mellan inkomsten av skog och nettopenningvärdet av den möjliga avverkningen.

29 e § (28.12.2012/943)

Såsom inkomster enligt 29 c § ska inte beaktas barnbidrag, barnförhöjning enligt folkpensionslagen (568/2007), bostadsbidrag, handikappbidrag för personer under 16 år, handikappbidrag för personer över 16 år och kostersättning enligt lagen om handikappförmåner (570/2007), sjukvårds- och undersökningskostnader som betalas på basis av olycksfallsförsäkring, militärunderstöd, fronttillägg, studiepenning, vuxenutbildningsstöd, studiestödets bostadstillägg, sysselsättningspenning och reseersättning som betalas som utkomststöd, ersättning för uppehälle enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005), kostnadsersättning enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012), stipendier som betalas med anledning av studier och andra motsvarande understöd, ersättningar för kostnaderna för familjevård och stöd för hemvård av barn.

29 f § (30.12.2003/1310)

Såsom avdrag från inkomsterna enligt 29 c § skall beaktas betalda underhållsbidrag och andra motsvarande kostnader som orsakas av de faktiska familjeförhållandena samt förmåner som skall betalas i pengar och som i samband med överlåtelse av en fastighet har förbehållits för viss tid eller på livstid (sytning).

29 g § (30.12.2003/1310)

Kommunen beslutar när det är motiverat att utanför kommunen tillhandahålla service som anskaffas med servicesedel för en invånare i kommunen eller i situationer som nämns i 15 § 1 mom. för en person som vistas i kommunen.

4 kap

Förfarandet då socialvård lämnas

39 §

Socialvård skall i första hand lämnas i form av verksamhet som möjliggör självständigt boende och som för vederbörande skapar ekonomiska och andra förutsättningar att på egen hand klara de dagliga funktionerna.

Vid lämnande av socialvård skall individens och familjens problem beaktas så att åtgärderna för att lösa dem sammanjämkas.

3 mom. har upphävts genom L 22.9.2000/813. (22.9.2000/813)

40 § (6.6.2003/430)

I enspråkiga kommuner och samkommuner skall socialvård lämnas på kommunens eller samkommunens språk. Bestämmelser om klientens rätt att använda, bli hörd och få expeditioner på finska eller svenska samt om hans eller hennes rätt till tolkning vid användningen av dessa språk hos myndigheterna finns i 10, 18 och 20 § språklagen (423/2003).

I tvåspråkiga kommuner och samkommuner som omfattar tvåspråkiga eller både finsk- och svenskspråkiga kommuner skall socialvård lämnas på kommunernas och samkommunernas båda språk så att klienten blir betjänad på det språk han eller hon väljer, antingen finska eller svenska.

Kommunen respektive samkommunen skall dessutom se till att nordiska medborgare vid behov har möjlighet att använda sitt eget språk, finska, danska, isländska, norska eller svenska, när de anlitar socialvårdstjänster. Kommunen eller samkommunen skall härvid i mån av möjlighet sörja för att nordiska medborgare får behövlig tolk- och översättningshjälp.

40 a § (17.2.2006/125)

I brådskande fall skall behovet av socialservice bedömas utan dröjsmål.

I andra än i brådskande fall är kommunen skyldig att i fråga om en person som har fyllt 75 år tillhandahålla bedömning av behovet av socialservice senast den sjunde vardagen efter det att personen i fråga eller hans eller hennes lagliga företrädare eller anhöriga eller någon annan person eller en myndighet, för att få service har tagit kontakt med den myndighet i kommunen som ansvarar för socialservicen. På motsvarande sätt ska kommunen tillhandahålla bedömning av behovet av socialservice i fråga om en person som får i 9 § 3 mom. 3 punkten i lagen om handikappförmåner avsett vårdbidrag för pensionstagare. (21.11.2008/751)

41 §

Är någon i uppenbart behov av socialvård och kräver hans intresse på grund av allvarlig risk för hans hälsa, utveckling eller trygghet ovillkorligen detta och kan behovet av socialvård annars inte utredas, har en socialarbetare på förordnande av en ledande tjänsteinnehavare inom socialvården, som har utsetts av det organ som avses i 6 § 1 mom., för utredning av vårdbehovet rätt att vinna tillträde till en sådan persons bostad eller någon annan plats där han vistas. (3.8.1992/736)

Då tillträde förhindras till den bostad eller den plats där personen i fråga vistas, skall de sociala myndigheterna begära sådan handräckning av en polismyndighet som avses i 22 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. (17.2.2006/125)

5 kap

Kommuners ömsesidiga ersättningar

42 §

Har kommun i ovan i 15 § avsedda fall lämnat annan än egen invånare anstaltsvård, har kommunen rätt att för kostnaderna för anstaltsvård under minst 14 dygn, på ansökan få ersättning av den kommun som det enligt 13 § skulle ha ålegat att anordna anstaltsvård.

Ansökan om ersättning som avses i 1 mom. skall anhängiggöras hos förvaltningsdomstolen inom sex månader från det anstaltsvården börjat. Anhängiggörs inte ansökan inom nämnda tid, förlorar kommunen sin rätt att få ersättning för den anstaltsvård som den givit innan ansökan anhängiggjordes och som vederbörande kommun inte skriftligen samtyckt till att ersätta. (20.12.2002/1134)

Ersättningsärenden som avses i 1 mom. avgörs av den förvaltningsdomstol inom vars verksamhetsområde den kommun som lämnat anstaltsvården är belägen. (20.12.2002/1134)

42 a § (30.12.2010/1378)

Om en person är placerad i familjevård eller institutionsvård eller i boende med boendeservice i någon annan kommun än sin hemkommun och han eller hon utnyttjar rätten enligt 3 a § i lagen om hemkommun (201/1994) att välja hemkommun, övergår ansvaret för att ordna service för personen till den nya hemkommunen från och med flyttningsdagen.

42 b § (30.12.2010/1378)

I en situation som avses i 16 a och 42 a § är det fortfarande personens tidigare hemkommun som ansvarar för de faktiska kostnaderna för familjevård eller institutionsvård eller för boende med boendeservice enligt beslutet av kommunen. Den nya hemkommun ska fakturera den tidigare hemkommunen för en ersättning som motsvarar kostnaderna. När ersättningen räknas ut ska följande poster dras av från de faktiska kostnaderna:

1) den statsandel för de kalkylerade kostnader per invånare för social- och hälsovården som bestäms på grundval av personens åldersklass och som motsvarar statsandelsprocenten enligt 55 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, och

2) klientavgifter som tagits ut hos personen enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården eller i övrigt har tagits ut för tjänster som avtalet omfattar.

Kommunerna kan, om de så vill, komma överens om ersättningsnivån enligt 1 mom. på något annat sätt. Den nya hemkommunen svarar för att ordna och bekosta de tjänster som avtalet inte omfattar.

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas till dess att den nya hemkommunen svarar för att ordna service. Om personens hemkommun ändras övergår ansvaret för att ordna service till den nästa hemkommunen medan ansvaret för kostnaderna enligt 1 mom. fortfarande ligger hos den samma kommunen.

6 kap

Övervakning av enskild socialvård

43 § (9.8.1996/604)

43 § har upphävts genom L 9.8.1996/604.

44 § (9.8.1996/604)

44 § har upphävts genom L 9.8.1996/ 604.

7 kap

Sökande av ändring

45 §

I ett beslut som har fattats av en tjänsteinnehavare som är underställd det organ som avses i 6 § 1 mom. får ändring inte sökas genom besvär. (3.8.1992/736)

Den som är missnöjd med ett beslut som avses i 1 mom. har rätt att så som närmare stadgas genom förordning få beslutet behandlat i det i 6 § 1 mom. nämnda organet, om han yrkar detta inom 14 dagar efter det han fick del av beslutet. Till beslutet skall fogas anvisningar om hur det kan föras till behandling i organet. (3.8.1992/736)

I 1 mom. avsett beslut kan delges vederbörande i brev per post. Delgivningen anses härvid, om inte annat visas, ha ägt rum den sjunde dagen efter det beslutet, försett med adress som uppgivits av vederbörande, har inlämnats till posten för befordran. I övrigt skall iakttas vad som bestäms i förvaltningslagen (434/2003). (30.12.2003/1360)

46 § (3.8.1992/736)

I beslut som fattats av det organ som avses i 6 § 1 mom. får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen inom 30 dagar efter delfåendet. Besvären kan inom denna tid även inlämnas till organet, som jämte eget utlåtande skall sända dem till förvaltningsdomstolen. (20.12.2002/1134)

Vad som stadgas i 1 mom. tillämpas inte i de fall då om sökande av ändring stadgas något annat eller då det har förbjudits, inte heller då ett beslut enligt kommunallagen kan föras till behandling i kommunstyrelsen.

47 §

Ett beslut som fattats av det organ som avses i 6 § 1 mom. kan trots att ändring har sökts verkställas, om det är sådant att det måste verkställas utan dröjsmål eller om dess ikraftträdande av orsaker som har samband med socialvårdsåtgärderna inte kan uppskjutas och organet har bestämt att beslutet skall verkställas genast. (3.8.1992/736)

När besvär anförts, kan besvärsmyndigheten förbjuda verkställigheten av beslutet eller förordna att verkställigheten skall avbrytas.

48 § (11.5.2007/584)

Ändring i en statlig myndighets beslut i ett ärende som rör socialvård skall sökas så som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

49 §

I förvaltningsdomstolens beslut som gäller lämnande av socialservice eller beloppet av en avgift som fastställts för socialservice eller beviljande av social kredit eller kreditens belopp får ändring inte sökas genom besvär. (20.12.2002/1134)

I förvaltningsdomstolens beslut som gäller beviljande av utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997) eller utkomststödets belopp eller som gäller oenighet mellan kommuner om skyldighet att lämna anstaltsvård eller ersättande av kostnaderna för anstaltsvård får besvär anföras, om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. (20.12.2002/1134)

Besvärstillstånd skall sökas hos högsta förvaltningsdomstolen. Tillstånd kan beviljas endast om det med avseende på lagens tillämpning i andra liknande fall eller med hänsyn till en enhetlig rättstillämpning är av vikt att ärendet bringas till högsta förvaltningsdomstolen för prövning.

50 § (20.12.2002/1134)

Vid anförande av besvär hos högsta förvaltningsdomstolen över förvaltningsdomstols beslut kan besvärsskriften jämte bilagor tillställas även förvaltningsdomstolen för vidarebefordran till högsta förvaltningsdomstolen.

Angående i 49 § avsett besvärstillstånd gäller vad som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Vid sökande av tillstånd för anförande av besvär över förvaltningsdomstols beslut får tillståndsansökan tillställas även förvaltningsdomstolen.

51 § (20.12.2002/1134)

Skall i mål som gäller socialvård på annat sätt än i besvärsväg sökas avgörande i sådan tvist mellan parter som gäller offentligrättslig ersättnings- och betalningsskyldighet eller försörjningsplikt eller härrör från annat offentligrättsligt rättsförhållande, avgörs ett sådant tvistemål, om inte i lag eller förordning annat forum föreskrivs, av den förvaltningsdomstol inom vars verksamhetsområde kommunen eller, då sökanden är någon annan än en kommun, sökandens hemkommun är belägen.

8 kap

Särskilda stadganden

52 §

Kommun och läroanstalt eller högskola som ansvarar för utbildningen av socialvårdspersonal kan överenskomma om utnyttjande av socialvårdens verksamhetsenheter för anordnande av socialvårdsutbildning. Kommun har rätt att för direkta kostnader som föranleds av anordnandet av ovan avsedd utbildning, till fullt belopp erhålla ersättning av högskola eller annan myndighet eller annat samfund som ansvarar för utbildningen. Vid fastställandet av ersättning beaktas även den direkta nytta som utbildningen medför för kommunen.

2 mom. har upphävts genom L 3.8.1992/736. (3.8.1992/736)

53 § (28.1.2005/50)

Kommunen skall sörja för att socialvårdspersonalen beroende på grundutbildningens längd, hur krävande arbetet är och befattningsbeskrivningen i tillräcklig utsträckning deltar i den kompletterande utbildning som ordnas för den. Social- och hälsovårdsministeriet kan vid behov genom förordning meddela närmare bestämmelser om den kompletterande utbildningens innehåll, art och omfattning samt om ordnande, uppföljning och utvärdering av utbildningen.

54 § (3.8.1992/736)

Det organ som avses i 6 § 1 mom. skall vid behov samarbeta med kommunens övriga myndigheter, med organen i grannkommunerna och med sådana organ som avses i 6 § 1 mom. folkhälsolagen (66/72), likaså med samfund som i kommunen bedriver verksamhet som har samband med kommunens socialvårdsuppgifter.

Organet skall även söka främja det inbördes samarbetet mellan socialvårdssamfunden i kommunen samt i detta syfte göra behövliga framställningar och ta nödvändiga initiativ.

55 § (31.10.2008/670)

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket kan inspektera en kommuns och en samkommuns verksamhet enligt denna lag samt de verksamhetsenheter och lokaler som används vid ordnandet av verksamheten när det finns grundad anledning att förrätta en inspektion. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan dessutom av grundad anledning ålägga regionförvaltningsverket att förrätta en inspektion. En inspektion får förrättas utan förhandsanmälan. (22.12.2009/1541)

En inspektör ska ges tillträde till verksamhetsställets alla lokaler. Vid inspektionen ska, utan hinder av sekretessbestämmelserna, alla handlingar som inspektören begär och som är nödvändiga för inspektionen läggas fram. Därtill ska inspektören utan hinder av sekretessbestämmelserna och utan kostnad på begäran få kopior av de handlingar som är nödvändiga för inspektionen. Inspektören har även rätt att ta fotografier under inspektionen. Inspektören kan biträdas av sådana experter som behövs för inspektionen.

Polisen ska vid behov ge Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket handräckning för utförandet av en inspektion. (22.12.2009/1541)

Det ska föras protokoll över inspektionerna.

Genom förordning av statsrådet kan det vid behov utfärdas bestämmelser om omständigheter som särskilt ska beaktas vid inspektionerna, inspektionsförfarandets närmare innehåll samt om det protokoll som ska föras över inspektionen och om dess förvaring och förvaringstid.

56 § (22.12.2009/1541)

Upptäcks brister eller andra missförhållanden som äventyrar klientsäkerheten i tillhandahållandet eller genomförandet av socialvården eller strider verksamheten i övrigt mot denna lag, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller regionförvaltningsverket meddela föreskrifter om hur de ska avhjälpas. När föreskrifter meddelas ska utsättas en tid inom vilken de behövliga åtgärderna ska vidtas. Om klientsäkerheten så kräver kan det bestämmas att verksamheten omedelbart ska avbrytas eller användningen av en verksamhetsenhet eller del därav eller av en anordning förbjudas omedelbart.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller regionförvaltningsverket kan vid vite eller vid äventyr att verksamheten avbryts eller att användningen av en verksamhetsenhet eller en del därav eller av en anordning förbjuds, förplikta kommunen eller samkommunen att iaktta de föreskrifter som avses i 1 mom.

Beslut som fattats av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller av regionförvaltningsverket om avbrytande av verksamheten eller om förbud mot användningen av en verksamhetsenhet eller en del därav eller av en anordning ska iakttas trots att ändring har sökts, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat.

Vad som bestäms i denna paragraf gäller inte sådan verksamhet som avses i läkemedelslagen (395/1987) och som övervakas av Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet. Har Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller regionförvaltningsverket i sin övervakning upptäckt brister eller andra missförhållanden i läkemedelsförsörjningen, ska Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet underrättas om dessa.

57 § (22.12.2009/1541)

Om det vid styrningen och övervakningen av socialvården konstateras att en kommun eller samkommun vid ordnandet eller genomförandet av verksamhet enligt denna lag har förfarit felaktigt eller underlåtit att fullgöra sin skyldighet, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket ge kommunen eller samkommunen eller den tjänsteman som ansvarar för den felaktiga verksamheten en anmärkning för framtiden.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket kan, om ärendet inte föranleder en anmärkning eller andra åtgärder, uppmärksamgöra den övervakade på att verksamheten ska ordnas på behörigt sätt och att god förvaltningssed ska iakttas.

I en anmärkning eller ett uppmärksamgörande som gjorts av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller regionförvaltningsverket enligt denna paragraf får ändring inte sökas genom besvär.

58 § (22.9.2000/813)

58 § har upphävts genom L 22.9.2000/813.

59 § (12.12.2014/1102)

59 § har upphävts genom L 12.12.2014/1102.

60 §

Närmare stadganden om verkställighet och tillämpning av denna lag utfärdas genom förordning.

9 kap

Ikraftträdelsestadganden

61 §

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

Genom den upphävs

lagen den 20 januari 1950 om förvaltningen av socialvården (34/50),

lagen den 2 juli 1971 om rådgivningsbyråer för uppfostringsfrågor (568/71),

i lagen den 6 maj 1966 om kommunal hemvårdshjälp (270/66) 1, 2, 3 och 5 kap., med undantag av lagens 21 § samt

lagen den 17 februari 1956 om socialhjälp (116/56), med undantag av lagens 5 §, samtliga jämte i dem senare företagna ändringar.

62 §

Har i annan lag föreskrivits om iakttagande av författningar eller stadganden som upphävs enligt 61 §, iakttages vad som är stadgat i socialvårdslagen.

63 §

Är ärende som grundar sig på de författningar som anges i 61 § anhängigt eller utgår tiden för anhängiggörande eller sökande av ändring först efter denna lags ikraftträdande, tillämpas de stadganden som gällde då denna lag trädde i kraft.

På samma sätt iakttages stadgandena rörande indrivning i lagen om socialhjälp och lagen om fattigvården vid indrivningen av understöd som betalts med stöd av dessa lagar.

64 §

Reglemente och instruktion som fastställts och godkänts med stöd av de i 61 § angivna författningarna skall, till de delar dessa inte strider mot stadgandena i denna lag, iakttagas till dess nya instruktioner godkänts. Kommunens socialvård skall med avvikelse från 61 § senast från ingången av år 1985 ordnas på det i 2 kap. stadgade sättet.

65 §

Har socialnämnd beviljat någon sådan förmån av fortlöpande karaktär som grundar sig på de författningar som anges i 61 §, skall socialnämnden på tjänstens vägnar utan ansökan ändra denna till förmån som beviljas med stöd av denna lag, så att vederbörandes ställning inte försvagas på grund av lagändringen.

66 § (3.8.1992/736)

66 § har upphävts genom L 3.8.1992/736.

67 §

Utan hinder av vad som med stöd av 10 § är stadgat om behörighetsvillkor för tjänster är person som då denna lag träder i kraft innehar tjänst fortfarande behörig för socialnämnden underställd motsvarande tjänst.

68 §

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter kan vidtagas innan lagen träder i kraft.

Regeringens proposition 102/81, Socialutsk. bet. 14/82, Stora utsk. bet. 88/82

Ikraftträdelsestadganden:

22.12.1983/1056:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och gäller till utgången av år 1986.

Regeringens proposition 143/83, Socialutsk. bet. 11/83, Stora utsk. bet. 136/83

12.7.1985/599:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1985.

På sektion som tillsatts före denna lags ikraftträdande tillämpas tidigare gällande stadganden.

Regeringens proposition 10/85, Ekonomiutsk. bet. 3/85, Stora utsk. bet. 27/85

3.4.1987/381:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

Regeringens proposition 219/86, Socialutsk. bet. 40/86, Stora utsk. bet. 260/86

17.1.1991/93:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1991.

Regeringens proposition 233/90, Socialutsk. bet. 44/90, Stora utsk. bet. 227/90

27.3.1991/607:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1991.

Regeringens proposition 259/90, Socialutsk. bet. 49/90, Stora utsk. bet. 253/90

3.4.1992/311:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Regeringens proposition 144/91, Social- och hälsovårdsutsk. bet. 17/91

3.8.1992/736:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

Utan hinder av vad som stadgas med stöd av 10 § om behörigheten av socialarbetarna och yrkespersonalen inom socialvården är en person som vid ikraftträdandet av denna lag innehar ovan nämnd tjänst fortfarande kompetent till motsvarande tjänst eller uppgift.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 216/91, FvUB 7/92

27.11.1992/1090:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1992.

RP 264/92, ShUB 38/92

18.12.1992/1365:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Kommunen skall innan denna lag träder i kraft vidta åtgärder för att revidera ett avtal som har ingåtts med stöd av 9 § 1 mom. 3 punkten socialvårdsförordningen (607/83) så att det den 1 juli 1993 motsvarar denna lag.

RP 174/92, ShUB 39/92

30.12.1992/1657:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och gäller till och med den 31 december 1994.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 327/92, ShUB 52/92

22.12.1994/1333:

Denna lag träder i kraft den 1 januari1995.

RP 205/94, ShUB 37/94

31.1.1995/122:

Denna lag träder i kraft den 1 april 1995.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 317/94, ShUB 46/94

21.4.1995/665:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1995.

RP 94/93, LaUB 22/94, RP 94/93

9.8.1996/604:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

RP 22/96, ShUB 8/96, RSv 44/96

16.8.1996/621:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1996.

RP 96/95, LaUB 7/96, RSv 101/96

20.12.1996/1230:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

RP 220/1996, ShUB 40/1996, RSv 239/1996

5.12.1997/1109:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Kommunen skall utan dröjsmål vidta åtgärder för att avtal om närståendevård som är i kraft när denna lag träder i kraft justeras i enlighet med denna lag och rättigheten enligt denna lag kan förverkligas senast från den 1 maj 1998.

Har vårdaren när denna lag träder i kraft enligt avtal större rättighet till ledig tid än vad som anges i denna lag, fastställs vårdarens rätt till ledighet enligt avtalet.

RP 166/1997, ShUB 20/1997, RSv 154/1997

30.12.1997/1413:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1998.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 217/1997, ShUB 33/1997, RSv 233/1997

14.12.1998/975:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 166/1998, ShUB 26/1998, RSv 177/1998

22.9.2000/813:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Om det någon annanstans i lagstiftningen hänvisas till de bestämmelser som har upphävts genom denna lag, skall hänvisningen i fråga om bestämmelser som upphävs anses avse motsvarande bestämmelser i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000).

RP 137/1999, ShUB 18/2000, RSv 100/2000

2.3.2001/190:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2001.

RP 184/2000, ShUB 38/2000, RSv 177/2000

23.5.2001/413:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2001.

RP 5/2001, ShUB 6/2001, RSv 35/2001

30.11.2001/1134:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Kommunen skall omedelbart vidta åtgärder för att se över de avtal om närståendevård som gäller när denna lag träder i kraft för att de skall motsvara 27 b § i denna lag så att rätten enligt bestämmelsen kan förverkligas senast den 1 maj 2002.

Om en vårdare enligt ett avtal som gäller när denna lag träder i kraft har mer omfattande rätt till ledighet än vad som anges i denna lag, bestäms vårdarens rätt till ledighet enligt avtalet.

RP 153/2001, ShUB 26/2001, RSv 128/2001

1.2.2002/68:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2002.

RP 169/2001, ShUB 38/2001, RSv 171/2001

23.8.2002/753:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

RP 59/2002, AbUM 4/2002, RSv 110/2002

20.12.2002/1134:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 142/2002, ShUB 36/2002, RSv 176/2002

21.2.2003/155:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2003 och gäller till och med den 31 juli 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 124/2001, ShUB 49/2002, RSv 245/2002

6.6.2003/430:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 92/2002, GrUB 9/2002, RSv 269/2002

13.6.2003/500:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 164/2002, ShUB 53/2002, RSv 265/2002

30.12.2003/1310:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 74/2003, ShUB 23/2003, RSv 91/2003

30.12.2003/1360:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 129/2003, ShUB 27/2003, RSv 106/2003

30.12.2004/1428:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och gäller till och med den 31 december 2016. (19.12.2014/1218)

Uppgifter om hemservice och hemsjukvård kan trots sekretessbestämmelserna överföras till ett register som innehåller uppgifter om hemvården, om det behövs för ordnandet av tjänsterna. (19.12.2014/1218)

Trots 12 b § 3 mom. kan försöket fortsätta till och med den 31 december 2016. (19.12.2014/1218)

En kommun eller samkommun vars deltagande i försöket har godkänts av social- och hälsovårdsministeriet kan lösgöra sig från försöket efter att skriftligen ha underrättat social- och hälsovårdsministeriet om detta. (19.12.2014/1218)

Om en kommun som deltar i försöket upplöses på grund av en ändring i kommun-indelningen enligt kommunstrukturlagen (1698/2009), fortsätter försöket i den kommun som bildas som följd av ändringen om den inte skriftligen underrättat ministeriet om att den lösgör sig från försöket. Om en kommun som deltar i försöket inrättar ett samarbetsområde som avses i 5 § i lagen om en kommun-och servicestrukturreform (169/2007) kan försöket fortsätta inom samarbetsområdet. Då ska samarbetsområdet underrätta social- och hälsovårdsministeriet om att försöket fortsätter. (19.12.2014/1218)

RP 221/2004, ShUB 42/2004, RSv 222/2004

28.1.2005/50:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2005.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 168/2004, ShUB 30/2004, RSv 175/2004

2.12.2005/937:

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Genom denna lag upphävs 27 a–27 c § i socialvårdslagen jämte ändringar. Om det i annan lagstiftning hänvisas till de bestämmelser som har upphävts genom denna lag eller till den förordning som har utfärdats med stöd av dem, skall hänvisningen anses avse bestämmelser i denna lag.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Kommunerna skall se till att avtalen om närståendevård och de vård- och serviceplaner som ingår som bilagor till avtalen har anpassats till bestämmelserna i denna lag från och med den 1 januari 2006.

RP 131/2005, ShUB 21/2005, RSv 134/2005

2.12.2005/938:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

RP 131/2005, ShUB 21/2005, RSv 134/2005

17.2.2006/125:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2006.

RP 95/2005, ShUB 24/2005, RSv 145/2005

22.12.2006/1329:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Genom denna lag upphävs lagen av den 21 februari 2003 om temporär ändring av 6 och 12 § socialvårdslagen (155/2003).

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 235/2006, ShUB 48/2006, RSv 236/2006

11.5.2007/584:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 90/2006, ShUB 56/2006, RSv 283/2006

12.10.2007/891:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

RP 34/2007, ShUB 2/2007, RSv 19/2007

6.6.2008/388:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Eurobeloppen i 29 b § 1 mom. svarar mot poängtalet på årsnivå för prisindex för social- och hälsovården 2006.

Eurobeloppen i 29 b § 2 och 3 mom. svarar mot det poängtal för arbetspensionsindex som fastställts för 2007 för tillämpning av 98 § i lagen om pension för arbetstagare.

Eurobeloppen enligt denna lag ska justeras första gången 2009, och de justerade beloppen träder i kraft vid ingången av 2010.

RP 37/2008, ShUB 7/2008, RSv 50/2008

29.8.2008/581:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2009.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 49/2008, ShUB 10/2008, RSv 69/2008

31.10.2008/670:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. (19.12.2008/1020)

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 131/2008, ShUB 14/2008, RSv 98/2008

21.11.2008/751:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

RP 128/2008, ShUB 15/2008, RSv 101/2008

19.12.2008/1020:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

RP 215/2008, ShUB 40/2008, RSv 211/2008

30.12.2008/1105:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

RP 188/2008, ShUB 39/2008, RSv 208/2008

22.12.2009/1541:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 161/2009, FvUB 18/2009, RSv 205/2009

29.12.2009/1715:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

RP 174/2009, FvUB 19/2009, RSv 223/2009

30.12.2010/1314:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Denna lag ska tillämpas från och med den 1 januari 2011.

RP 304/2010, ShUB 46/2010, RSv 262/2010

30.12.2010/1342:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2011.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 90/2010, ShUB 40/2010, RSv 244/2010

30.12.2010/1378:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

RP 101/2010, FvUB 27/2010, RSv 261/2010

29.4.2011/385:

Denna lag träder i kraft den 4 maj 2011 och gäller till och med den 31 december 2014.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 268/2010, FvUB 37/2010, RSv 356/2010

22.7.2011/923:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2011.

På behandlingen av klagomål som har inletts innan denna lag har trätt i kraft tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.

RP 302/2010, ShUB 56/2010, RSv 342/2010

28.12.2012/910:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

RP 159/2012, ShUB 26/2012, RSv 160/2012

28.12.2012/943:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

RP 133/2012, EkUU 41/2012, GrUU 32/2012, AjUB 7/2012, RSv 163/2012

11.4.2014/317:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2014.

RP 186/2013, LaUB 1/2014, RSv 21/2014

27.6.2014/491:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014. Behandlingen av en ansökan enligt 2 a § i socialvårdslagen förfaller när denna lag träder i kraft.

RP 61/2014, FvUB 17/2014, RSv 80/2014

12.12.2014/1102:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 185/2014, ShUB 15/2014, RSv 154/2014

19.12.2014/1218:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 200/2014, ShUB 18/2014, RSv 158/2014

19.12.2014/1235:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 213/2014, ShUB 22/2014, RSv 180/2014

20.3.2015/263:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2015.

Trots 7 § får familjevård enligt ett avtal som ingåtts innan lagen träder i kraft efter ikraftträdandet fortsätta så länge som den vårdbehövandes vårdbehov förutsätter.

Genom denna lag upphävs familjevårdarlagen (312/1992) samt i socialvårdslagen (710/1982) 25, 26 och 26 a §, sådana de lyder, 25 och 26 a § i lag 311/1992 och 26 § i lagarna 311/1992, 604/1996 och 923/2011.

I andra fall än de som avses i 2 mom. ska kommunen eller samkommunen vidta åtgärder för att revidera ett avtal om familjevård som har ingåtts innan lagen trätt i kraft så att det motsvarar denna lag senast tre månader efter den dag då lagen träder i kraft.

RP 256/2014, ShUB 48/2014, RSv 313/2014

30.12.2015/1648:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 93/2015, ShUB 19/2015, RSv 94/2015

22.4.2016/288:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.

RP 14/2016, ShUB 3/2016, RSv 26/2016

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.