Beaktats t.o.m. FörfS 871/2019.

26.3.1982/248

Lag om arbetstiden på fartyg i inrikesfart

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 § (22.2.2019/252)
Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på i lagen om sjöarbetsavtal (756/2011) avsett arbete som utförs ombord på finska fartyg som används i inrikesfart eller som tillfälligt utförs någon annanstans på förordnande av arbetsgivaren.

Det vattenområde som arbetstagaren i huvudsak arbetar på avgör om det är bestämmelserna om inlandssjöfart eller bestämmelserna om havssjöfart i denna lag som ska tillämpas i det enskilda fallet.

Denna lag tillämpas inte på arbete som

1) utförs på ett fiskefartyg på havsområde; vad som i 9 b, 10–12 och 12 b § föreskrivs ska dock iakttas,

2) utförs av befälhavaren på ett fartyg, om det på fartyget utöver befälhavaren arbetar minst fyra personer av vilka en har styrmans behörighet; bestämmelserna i 10, 12 och 12 c § ska dock iakttas.

Lagens 9 b, 10–12 och 12 b § tillämpas också på fiskare som arbetar ombord på sjögående fiskefartyg men inte står i anställningsförhållande, om det på fartyget samtidigt finns arbetstagare som arbetar på basis av arbetsavtal.

1 § har ändrats genom L 252/2019, som träder i kraft 15.11.2019. Den tidigare formen lyder:

1 § (21.12.2016/1339)
Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på i lagen om sjöarbetsavtal (756/2011) avsett arbete som utförs ombord på finska fartyg som används i inrikesfart eller som tillfälligt utförs någon annanstans på förordnande av arbetsgivaren.

Det vattenområde som arbetstagaren i huvudsak arbetar på avgör om det är bestämmelserna om inlandssjöfart eller bestämmelserna om havssjöfart i denna lag som ska tillämpas i det enskilda fallet.

Denna lag tillämpas inte på arbete som

1) utförs på ett fiskefartyg på havsområde; vad som i 11 och 12 § föreskrivs om minimivilotider ska dock iakttas,

2) utförs av befälhavaren på ett fartyg, om det på fartyget utöver befälhavaren arbetar minst fyra personer av vilka en har styrmans behörighet; bestämmelserna i 10, 12 och 12 c § ska dock iakttas.

2 § (21.12.2016/1339)
Definition på inrikesfart

Med inrikesfart avses sjöfart inom Finlands gränser. Trafik via Saima kanal och därtill direkt anslutna ryska vattenområden till Viborg samt trafik mellan Vihrevoj och Viborg jämställs med inrikesfart.

Denna lag tillämpas även då fartyg tillfälligt är i trafik utanför de vattenområden som avses i 1 mom.

3 § (21.12.2016/1339)

3 § har upphävts genom L 21.12.2016/1339.

4 §
Ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan.

Med dygn avses tiden mellan klockan 00 och klockan 24.

Med vecka avses tiden från måndag klockan 00 till söndag klockan 24.

5 §
Reglering och förläggning av arbetstiden

Bor arbetstagarna ombord på fartyget då det är i användning, kan arbetet indelas i vakter som omfattar minst fyra och högst sex timmar och som skiftar regelbundet under dygnet, om detta är absolut nödvändigt för att fartyget hela tiden skall kunna gå säkert. Arbetet kan indelas i två vakter som skiftar regelbundet under dygnet likväl endast om arbetstagarnas bostadsutrymmen ombord på fartyget på grund av fartygets ringa storlek är sådana att ett arrangemang med flera vakter än två inte kan anses ändamålsenligt från arbetstagarnas synpunkt.

Har arbetet inte indelats i vakter eller är fartyget förtöjt vid kaj eller på säker ankarplats längre än ett dygn, skall den ordinarie arbetstiden, med undantag av de vilotider som avses i 11 § ordnas så att den blir sammanhängande och förläggas till tiden mellan klockan 7 och klockan 17. Ekonomiarbetarnas ordinarie arbetstid kan likväl förläggas till tiden mellan klockan 6 och klockan 19.

6 §
Undantag från stadgandena om reglering och förläggning av arbetstiden

Har det arbete som arbetstagare på fartyg utför nära anknytning till arbete som utförs av övriga arbetstagare vid en industriinrättning och bor arbetstagarna hemma under sin fritid, kan deras ordinarie arbetstid, utan hinder av vad som är stadgat i 5 § 2 mom., förläggas så att den överensstämmer med arbetstiden för industriinrättningens övriga arbetstagare.

2 mom. har upphävts genom L 14.6.1996/409. (14.6.1996/409)

6 a § (29.1.2016/106)
Förkortad arbetstid

Om en arbetstagare för att gå i partiell förtida ålderspension vill arbeta kortare tid än den ordinarie arbetstiden, ska arbetsgivaren i första hand ordna arbetet så att arbetstagaren kan utföra deltidsarbete. Arbetstiden förkortas på det sätt som arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar med beaktande av arbetstagarens behov samt arbetsgivarens produktions- och serviceverksamhet.

7 §
Beredskapstider och arbetstid

Är en arbetstagare på det sätt som avses i 4 kap. 6 § 1 mom. i lagen om sjöarbetsavtal (756/2011) eller på ett därmed jämförbart sätt eller annars enligt avtal skyldig att under bestämda tider stanna ombord under sin fritid och vid behov genast vara redo att börja sitt arbete, ska den tid som använts till beredskapen i sin helhet räknas som arbetstid. (9.9.2011/1027)

Är arbetstagares beredskapsskyldighet på fartyg lindrigare än vad som avsetts i 1 mom., skall beredskapstiden inte räknas som arbetstid. Arbetstagaren skall likväl ersättas för minst hälften av den tid som åtgått till sådan beredskap så, att ersättningen utgår antingen i form av pengar eller i form av fritid.

Är arbetstagare enligt avtal skyldig att under bestämda tider uppehålla sig i sin bostad, från vilken han vid behov kan kallas i arbete, skall den tid under vilken han utan att utföra arbete sålunda kommer att vara bunden inte räknas som arbetstid. Till arbetstagaren skall likväl för denna tid utgå ersättning såsom i 2 mom. är stadgat.

8 § (7.8.2015/1013)
Övertidsarbete per dygn

En arbetstagare är skyldig att högst 16 timmar i veckan mot ersättning utföra övertidsarbete utöver den ordinarie arbetstid per dygn som anges i 4 § 1 mom. Arbetstiden per dygn får dock vara högst 14 timmar. I enskilda fall kan arbets- och näringsministeriet, efter att ha gett delegationen för sjömansärenden tillfälle att avge utlåtande, bevilja undantag från dessa maximitider. Villkor för undantagslov är att övertidsarbetet utförs med arbetstagarens samtycke och att överenskommelse har träffats om att det avlösningssystem som avses i 18 § ska iakttas på fartyget, eller att arbetstiden utjämnas inom tre månader så att den motsvarar ovan föreskrivna maximitider.

Om arbetet har indelats i två vakter, är arbetstagaren skyldig att med avvikelse från 1 mom. utföra övertidsarbete per dygn högst 28 timmar i veckan och utöver det, om han eller hon samtycker, högst 7 timmar i veckan, om arbetstagaren har rätt till fritidsperioder som återkommer regelbundet med högst 30 dagars mellanrum. Fritidsperioden ska vara minst 7 dygn lång, och där ska ingå ett helt veckoslut.

8 a § (7.8.2015/1013)
Sökande av ändring i arbets- och näringsministeriets beslut

Omprövning av ett beslut av arbets- och näringsministeriet i ett ärende som avses i 8 § får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003).

Det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

9 §
Övertidsarbete per vecka

Arbetstagare är skyldig att, utöver det i 8 § avsedda övertidsarbetet per dygn, högst 16 timmar under två veckor utföra övertidsarbete som överstiger den i 4 § 1 mom. stadgade ordinarie arbetstiden per vecka, men som inte överstiger den ordinarie arbetstiden per dygn.

Tillämpas i 8 § 2 mom. avsett avlösningssystem då arbetstagares arbets- och fritider bestäms, är arbetstagaren likväl skyldig att utföra övertidsarbete per vecka högst 16 timmar i veckan.

9 a § (13.6.2018/449)
Den maximala arbetstiden i inlandssjöfart

I inlandssjöfart får arbetstiden för en arbetstagare i genomsnitt inte överstiga 48 timmar i veckan under en period på 12 månader eller den kortare period som ett arbetsavtal för viss tid gäller.

9 b § (22.2.2019/252)
Maximiarbetstiden ombord på sjögående fiskefartyg

På sjögående fiskefartyg får fiskarens arbetstid inte överstiga i genomsnitt 48 timmar i veckan under en tidsperiod av 12 månader.

9 b § har tillfogats genom L 252/2019, som träder i kraft 15.11.2019.

10 § (21.12.2016/1339)
Undantag från begränsningarna i fråga om övertidsarbete

Begränsningarna i 8, 9, 9 a och 12 § tillämpas inte på arbete som överstiger den ordinarie arbetstiden och som

1) behövs för avvärjande av en fara som hotar människoliv, fartyg eller gods,

2) behövs för lämnande av hjälp enligt 6 kap. 11 § i sjölagen (674/1994),

3) måste utföras för vidtagande av en åtgärd som påbjudits av en hamnmyndighet eller en motsvarande myndighet,

4) föranleds av att arbetstagarna oväntat minskat, om inte fartygets besättning omedelbart kan kompletteras genom skäliga åtgärder, eller

5) behövs för deltagande i sådana övningar med bärgnings- och eldsläckningsredskap eller andra säkerhetsanordningar som verkställs enligt vad som särskilt föreskrivs om det.

De övningar som avses i 1 mom. 5 punkten ska genomföras så att de så litet som möjligt stör arbetstagarnas vilotider och så att de inte medför trötthet.

11 §
Dagliga vilotider

Då arbetstid som inte har indelats i vakter överstiger sex timmar, skall arbetstagare under arbetstiden ges åtminstone en regelbunden rast som omfattar minst en timme, under vilken han får avlägsna sig från arbetsplatsen.

Om det i arbets- eller tjänstekollektivavtal har överenskommits att arbetet ordnas i vakter som är längre än sex timmar, ska arbetstagaren med sex timmars mellanrum ges en minst 20 minuters vilopaus. (21.12.2016/1339)

I arbetstiden inräknas inte matrast på minst en halv timme eller rast på minst en timme, om arbetstagaren under den får avlägsna sig från arbetsplatsen.

4 mom. har upphävts genom L 14.6.1996/409. (14.6.1996/409)

12 § (23.3.2012/141)
Vilotiden per dygn

Under varje period av 24 timmar ska en arbetstagare ges en vilotid på minst 10 timmar och under varje period av sju dagar en vilotid på sammanlagt minst 77 timmar. I inlandssjöfart ska arbetstagaren under en sju dagars period dock ges en vilotid på sammanlagt minst 84 timmar. (21.12.2016/1339)

Vilotiden per dygn kan delas upp i högst två perioder av vilka den ena ska vara oavbrutet i minst sex timmar. Intervallet mellan på varandra följande vilotider får inte vara längre än 14 timmar.

Om en arbetstagares vilotid störs av en kallelse till arbete, ska han eller hon ges tillräckligt med ersättande vilotid.

Raster som är kortare än 30 minuter räknas inte in i den vilotid som avses i 1 och 2 mom.

12 a § (21.12.2016/1339)
Veckovila

Tillämpas inte ett avlösningssystem vid bestämmandet av arbetstagares arbets- och fritider, ska arbetstagaren en gång i veckan ges en oavbruten veckovila på minst 30 timmar.

När en arbetstagare i inlandssjöfart har arbetat minst sex dagar i veckan under fem veckor, ska arbetstagaren i samband med veckovilan ges en extra veckovila på minst 24 timmar.

12 b § (23.2.2001/152)
Specialbestämmelse om unga arbetstagare

Arbetstagare under 18 år skall ges en minst nio timmar lång oavbruten vilotid per dygn. Unga arbetstagare får inte hållas i arbete mellan klockan 24 och klockan 05, om det inte är fråga om ett övningsprogram som hänför sig till den ungas utbildning.

12 c § (23.2.2001/152)
Befälhavares fritidsperioder

En i 1 § 3 mom. 2 punkten avsedd befälhavare har för den tid som han eller hon varit i arbete rätt till i genomsnitt minst nio fridagar med lön i månaden. När fridagarna ges ska om möjligt vad som i 18 § föreskrivs om avlösningssystem iakttas. (22.2.2019/252)

1 mom. har ändrats genom L 252/2019, som träder i kraft 15.11.2019. Den tidigare formen lyder:

En i 3 § 1 mom. 1 punkten avsedd befälhavare har för den tid som han eller hon varit i arbete rätt till i genomsnitt minst nio fridagar med lön i månaden. När fridagarna ges skall om möjligt i tillämpliga delar iakttas vad som i 18 § bestäms om avlösningssystem.

Kan fritidsperioder som återkommer på samma sätt som i avlösningssystemet inte ordnas, eller kan ovan avsedda fridagar annars inte ges, skall de ges senast en månad efter seglationssäsongens utgång.

13 §
Ersättning för övertidsarbete per dygn

För arbete som överskrider den i 4 § 1 mom. avsedda ordinarie arbetstiden per dygn skall betalas förhöjd lön, som för övertidsarbete på vardag per timme utgår med minst 1/102 samt för övertidsarbete på helgdag och för ovan i 8 § 2 mom. avsett övertidsarbete, vartill arbetstagaren samtyckt, med minst 1/63 av arbetstagarens månadslön.

Förhöjd lön som betalas för övertidsarbete per dygn kan ersättas med fritid, som ges på sätt nedan i 16 § stadgas, om ett sådant arrangemang är nödvändigt med hänsyn till det avlösningssystem som tillämpas på fartyget. På arbetstagares begäran skall förhöjd lön även eljest ersättas med fritid utom seglationssäsongen.

Fritiden skall i fråga om övertidsarbete som utförts på vardag utgå med 1,7 timmar och i fråga om övertidsarbete som utförts på helgdag samt i 8 § 2 mom. avsett övertidsarbete, vartill arbetstagaren samtyckt, med 2,7 timmar för varje övertidstimme.

14 §
Ersättning för övertidsarbete per vecka

För arbete som utförts utöver den ordinarie arbetstiden per vecka utgår ersättning i form av fritid så, att för varje övertidstimme ges 1,5 timmar fritid. Övertidsarbete per vecka kan, om det är möjligt med hänsyn till det avlösningssystem som tillämpas på fartyget, med arbetstagarens samtycke ersättas även med förhöjd lön som per timme uppgår till minst 1/114 av arbetstagarens månadslön.

15 §
Bokföring av övertidsarbete. Uträkning av förhöjd lön

Övertidsarbete skall varje gång bokföras särskilt, och vid bestämmandet av ersättningar för övertidsarbete skall påbörjad halvtimme räknas såsom full halvtimme. Vid uträkningen av förhöjd lön för övertidsarbete inräknas inte kostpengar eller motsvarande ersättning i lönen.

Överenskoms genom avtal som avses i 22 § 2 mom. att den ordinarie arbetstiden kan förläggas till tiden utom de i 5 och 6 §§ avsedda klockslagen, skall i avtalet nämnas även de grunder enligt vilka förhöjd lön för detta arbete skall uträknas. (14.6.1996/409)

16 §
Fritid som övertidsersättning

Då fritid enligt 13 och 14 § ges, ska i tillämpliga delar iakttas vad som i semesterlagen för sjömän (433/1984) föreskrivs om uträkning och betalning av semesterlön samt om underrättelse angående semestertidpunkten. Om fritiden på arbetstagarens begäran undantagsvis ges i form av en kort, högst tre dagar lång ledighet, kan parterna trots vad som ovan föreskrivs om arbetsgivarens underrättelseplikt avtala om tidpunkten för ledigheten. (9.9.2011/1027)

Den fritid som avses ovan i 1 mom., 13 § 2 mom. och 14 § 1 mom. skall ges på andra vardagar än lördag.

Fritid skall ges senast före början av den seglationssäsong som följer efter det övertidsarbetet utförts. Fritid får inte utan arbetstagarens samtycke förläggas till uppsägningstid. Uppsäger arbetsgivaren arbetsavtal av andra orsaker än sådana som beror av arbetstagaren så, att uppsägningstiden helt eller delvis infaller under fritid som bestämts före uppsägningen, skall i stället för den fritid som sammanfaller med uppsägningstiden eller del därav utgå penningersättning såsom i 14 § är stadgat, om arbetstagaren anhåller därom.

17 §
Arbete på helgdag

För arbete som utförs på söndag, annan kyrklig högtidsdag, julafton, påsklördag och midsommarafton samt på självständighetsdagen och första maj, utan att den ordinarie arbetstiden per dygn överskrids, skall betalas förhöjd lön som per timme utgör minst 1/86 av arbets tagarens månadslön.

Är i 1 mom. avsett arbete övertidsarbete per vecka, skall för detta arbete därtill utgå ersättning såsom i 14 § är stadgat. Övertidsersättning i pengar beräknas på grundval av arbetstagarens oförhöjda lön. Om ersättande av sådant övertidsarbete per dygn som utförs på helgdag är stadgat i 13 §.

18 §
Avlösningssystem

Har arbete ordnats i vakter så som stadgas i denna lag eller har överenskommelse genom avtal som avses i 22 § 2 mom. träffats om att arbete skall ordnas i perioder, skall arbetsgivaren och arbetstagarna eller deras företrädare överenskomma om huvuddragen i det avlösningssystem som skall iakttas på fartyget. Även i övrigt kan överenskommelse träffas om det avlösningssystem som skall iakttas på fartyget. Arbetsgivaren fastställer det detaljerade avlösningssystemet, sedan han förhandlat om det med arbetstagarna eller deras företrädare. (14.6.1996/409)

Förhandlingarna om avlösningssystemets huvuddrag skall inledas i god tid före den planerade tidpunkten för avlösningssystemets införande. Har samförstånd vid förhandlingarna inte nåtts före sagda tidpunkt, kan arbetsgivaren avgöra frågan i de i 8 § 2 mom. avsedda fallen.

I inlandssjöfart är det maximala antalet på varandra följande arbetsdagar baserade på ett avlösningssystem 31. (21.12.2016/1339)

19 § (23.2.2001/152)
Arbetsskiftsförteckning och vaktschema

För varje arbetsplats skall uppgöras en arbetsskiftsförteckning, av vilken framgår när arbetstagarens ordinarie arbetstid börjar och slutar samt tidpunkterna för de vilotider som avses i 12, 12 a och 12 b §. Arbetsskiftsförteckningen skall avfattas på fartygets arbetsspråk.

För den vakthållande personalen skall det göras upp ett vaktschema, av vilket skall framgå personens namn och uppgift på fartyget samt tidpunkterna när vakten börjar och slutar.

Arbetsskiftsförteckningen och vaktschemat skall göras upp för en arbetsperiod eller minst två veckor åt gången. Eventuella ändringar skall göras utan dröjsmål. Arbetsskiftsförteckningen och vaktschemat skall finnas framlagda på en lämplig plats på fartyget.

19 a § (23.2.2001/152)
Arbetstidsbokföring

Arbetsgivaren skall bokföra antalet arbetstimmar och de ersättningar som betalts för dem särskilt för varje arbetstagare. I bokföringen skall antecknas alla arbetstimmar samt separat antalet arbetstimmar i övertids-, nöd- och söndagsarbete och de förhöjda andelar som betalts för dem. Vid ersättning för övertidsarbete räknas då en påbörjad halvtimme som en full halvtimme. Arbetsgivaren skall förvara arbetstidsbokföringen åtminstone till utgången av den tid för väckande av talan som föreskrivs i 25 §.

Arbetstidsbokföringen skall på begäran uppvisas för den som förrättar arbetarskyddsinspektion samt för arbetstagarnas förtroendeman eller, om en sådan inte har valts, för arbetarskyddsfullmäktigen. En arbetstagare eller en av honom eller henne befullmäktigad har rätt att få en skriftlig utredning om anteckningar som gäller arbetstagaren i arbetsskiftsförteckningarna, vaktschemana och arbetstidsbokföringen.

Arbetarskyddsmyndigheten skall på begäran tillställas en kopia av arbetstidsbokföringen och av arbetsskiftsförteckningen enligt 19 §.

20 §
Ändring av avlösningssystem eller arbetstidsschema. Arbetarskyddsmyndighets rätt att få uppgifter

Arbetsgivaren får inte utan arbetstagarens samtycke ändra det detaljerade avlösningssystemet eller arbetstidsschemat, såvida inte vägande skäl till ändringen föreligger.

På begäran skall arbetarskyddsmyndigheten tillställas kopia av huvuddragen i det avlösningssystem och av det detaljerade avlösningssystem som avses i 18 § 1 mom. samt av det arbetstidsschema som avses i 19 §.

21 § (23.2.2001/152)

21 § har upphävts genom L 23.2.2001/152.

22 § (23.2.2001/152)
Bestämmelsernas tvingande natur

Ett avtal genom vilket förmåner som enligt denna lag tillkommer arbetstagare minskas är ogiltigt.

Genom arbets- eller tjänstekollektivavtal får likväl överenskommas något annat än vad som bestäms i 5–7 §, 8 § 2 mom. samt 11, 13, 14 och 16–19 §. Sådana bestämmelser i arbets- eller tjänstekollektivavtal får arbetsgivare tillämpa även på de arbetstagare och tjänstemän som inte är bundna av arbets- eller tjänstekollektivavtalet, men i fråga om vilkas anställnings- eller tjänsteförhållanden bestämmelserna i avtalet i fråga annars skall iakttas.

Sådana bestämmelser i ett arbets- eller tjänstekollektivavtal som avses i 2 mom. får iakttas efter det avtalet upphört att gälla, till dess ett nytt avtal träder i kraft, i de anställnings- och tjänsteförhållanden i fråga om vilka bestämmelserna skulle få tillämpas, om arbets- eller tjänstekollektivavtalet alltjämt vore i kraft.

En bestämmelse i ett kollektivavtal vilken försämrar sådana förmåner som avses i för Finland bindande internationella konventioner eller Europeiska unionens rättsakter är ogiltig. I stället för den bestämmelsen ska bestämmelserna i en internationell konvention eller i Europeiska unionens rättsakter iakttas eller, om detta inte är möjligt, de bestämmelser genom vilka bestämmelserna i en internationell konvention har satts i kraft eller Europeiska unionens rättsakter har genomförts. (9.9.2011/1027)

23 § (23.2.2001/152)

23 § har upphävts genom L 23.2.2001/152.

24 § (9.9.2011/1027)
Framläggning

Arbetsgivaren ska hålla denna lag och bestämmelser som utfärdats med stöd av den fritt tillgängliga för arbetstagarna på arbetsplatsen.

25 § (1.6.1984/436)
Tid för väckande av talan

Rätt till ersättning som avses i 7 § 2 och 3 mom. samt till ersättning som avses i 13–17 §§ har förfallit, om talan inte väckts inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket rätten uppkom.

26 §
Tillsyn

Tillsynen över efterlevnaden av denna lag utövas av arbetarskyddsmyndigheterna.

27 § (23.2.2001/152)
Straffsbestämmelser

En arbetsgivare eller företrädare för denne som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 4–12, 12 a, 12 b, 18 eller 19 § skall för brott mot arbetstidsbestämmelserna för fartyg i inrikesfart dömas till böter. Ansvarsfördelningen mellan arbetsgivaren och dennes företrädare bestäms enligt de grunder som anges i 47 kap. 7 § strafflagen (39/1889).

Om straff för försummelse eller missbruk i fråga om arbetstidsbokföring som avses i 19 a § samt för en sådan i 1 mom. avsedd gärning som har begåtts trots en arbetarskyddsmyndighets uppmaning, order eller förbud, bestäms i 47 kap. 2 § strafflagen.

28 § (21.4.1995/682)

28 § har upphävts genom L 21.4.1995/682.

29 §
Befogenhet att utfärda förordning

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

30 § (20.5.1996/336)
Laga domstol

I mål som skall avgöras enligt denna lag bestäms den första domstolen enligt 21 kap. 1 och 7 §§ sjölagen (674/94). I övrigt skall vid rättegång iakttas vad rättegångsbalken stadgar.

31 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1982, likväl så att lagen träder i kraft den 1 oktober 1982 i fråga om arbete på isbrytare.

Genom denna lag upphävs lagen den 14 juli 1961 om arbetstid på fartyg i inrikesfart (410/ 61) jämte däri senare vidtagna ändringar.

Regeringens proposition 257/81, Socialutsk. bet. 2/82, Stora utsk. bet. 7/82

Ikraftträdelsestadganden:

1.6.1984/415:

Denna lag träder i kraft den 10 juni 1984.

Regeringens proposition 24/84, Socialutsk. bet. 5/84, Stora utsk. bet. 39/84

1.6.1984/436:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1984.

Regeringens proposition 180/83, Socialutsk. bet. 2/84, Stora utsk. bet. 10/84

21.4.1995/682:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1995.

RP 94/93, LaUB 22/94, StoUB 10/94

20.5.1996/336:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1996.

RP 199/95, ApUB 1/96, RSv 31/96

14.6.1996/409:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

RP 77/96, ApUB 6/96, RSv 67/96

17.10.1997/943:

Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.

RP 96/1997, ApUB 11/1997, RSv 111/1997

23.2.2001/152:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2001.

RP 6/2001, ApUB 2/2001, RSv 5/2001, 1) Rådets direktiv 1999/63/EG (31999L0063); EGT nr L 167, 2.7.1999, s. 33, 2) Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/95/EG (31999L0095); EGT nr L 14, 20.1.2000, s. 29

8.11.2002/935:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

RP 166/2002, ApUB 6/2002, RSv 137/2002

9.9.2011/1027:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2011.

RP 264/2010, AjUB 16/2010, RSv 305/2010, Rådets direktiv 2009/13/EG; EUT nr L 124, 20.5.2009, s. 30

23.3.2012/141:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2012.

RP 125/2011, AjUB 1/2012, RSv 4/2012, Rådets direktiv 2009/13/EG; EUT nr L 124, 20.5.2009, s. 30

7.8.2015/1013:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

På sökande av ändring i ett förvaltningsbeslut som meddelats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 230/2014, LaUB 26/2014, RSv 319/2014

29.1.2016/106:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 16/2015, ShUB 5/2015, RSv 37/2015

21.12.2016/1339:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 197/2016, AjUB 14/2016, RSv 228/2016, Rådets direktiv 2014/112/EU (32014D0112); EUT L 367, 23.12.2014, s. 86

13.6.2018/449:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.

RP 48/2018, AjUB 5/2018, RSv 52/2018

22.2.2019/252:

Denna lag träder i kraft den 15 november 2019.

RP 291/2018, AjUB 11/2018, RSv 211/2018, Rådets direktiv (EU) 2017/159 (32017L0159); EUT L 25, 31.1.2017, s. 12

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.