Finlex

Lag om arbetstiden på fartyg i inrikesfart 26.3.1982/248

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 §

Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas, med nedan nämnda undantag, på arbete som arbetstagare på grundval av avtal utför åt arbetsgivare under dennes ledning och uppsikt mot lön eller annat vederlag ombord på finskt fartyg i inrikesfart eller, på förordnande av arbetsgivaren, tillfälligt annorstädes.

Denna lag tillämpas även på innehavare av tjänst eller befattning hos staten, kommun och annat offentligt samfund, om ej annat föranleds av stadgandena i 3 §.

2 §

Definition på inrikesfart

Med inrikesfart avses trafik inom Finlands gränser samt på den arrenderade delen av Saima kanal och på Sovjetunionens vattenområden i omedelbar anslutning därtill.

Denna lag tillämpas även då fartyg tillfälligt är i trafik utanför de vattenområden som avses i 1 mom.

3 §

Undantag från tillämpningsområdet

Denna lag tillämpas inte på arbete

1) som utförs av befälhavaren på ett fartyg, om det på fartyget utöver befälhavaren arbetar minst fyra personer av vilka en har styrmans behörighet, frånsett vad som bestäms i 10 §, 12 § 3 mom. och 12 b §, (23.2.2001/152)

2) som utförs av någon som uppbär lön enbart i form av en vinstandel,

3) som utförs av arbetsgivarens make eller barn,

4) som utförs av en läkare som är anställd uteslutande för sjukvårdsuppgifter,

5) som utförs på ett fiskefartyg, frånsett vad som i 11 och 12 § bestäms om minimivilotider,

6) som utförs på flottningsmateriel, frånsett transportmateriel som används vid flottning, eller

7) som utförs på statens fartyg som används för försvars- eller gränsbevakningsändamål.

(17.10.1997/943)

Denna lag tillämpas ej heller på arbete som utförs av person som inte följer med fartyget och endast då fartyget är förtöjt vid kaj eller på säker ankarplats, om nämnda arbete omfattas av någon annan lag om arbetstid eller bör betraktas enbart som tillfälligt kontroll-, service-, lotsnings- eller annat därmed jämförbart arbete.

4 §

Ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan.

Med dygn avses tiden mellan klockan 00 och klockan 24.

Med vecka avses tiden från måndag klockan 00 till söndag klockan 24.

5 §

Reglering och förläggning av arbetstiden

Bor arbetstagarna ombord på fartyget då det är i användning, kan arbetet indelas i vakter som omfattar minst fyra och högst sex timmar och som skiftar regelbundet under dygnet, om detta är absolut nödvändigt för att fartyget hela tiden skall kunna gå säkert. Arbetet kan indelas i två vakter som skiftar regelbundet under dygnet likväl endast om arbetstagarnas bostadsutrymmen ombord på fartyget på grund av fartygets ringa storlek är sådana att ett arrangemang med flera vakter än två inte kan anses ändamålsenligt från arbetstagarnas synpunkt.

Har arbetet inte indelats i vakter eller är fartyget förtöjt vid kaj eller på säker ankarplats längre än ett dygn, skall den ordinarie arbetstiden, med undantag av de vilotider som avses i 11 § ordnas så att den blir sammanhängande och förläggas till tiden mellan klockan 7 och klockan 17. Ekonomiarbetarnas ordinarie arbetstid kan likväl förläggas till tiden mellan klockan 6 och klockan 19.

6 §

Undantag från stadgandena om reglering och förläggning av arbetstiden

Har det arbete som arbetstagare på fartyg utför nära anknytning till arbete som utförs av övriga arbetstagare vid en industriinrättning och bor arbetstagarna hemma under sin fritid, kan deras ordinarie arbetstid, utan hinder av vad som är stadgat i 5 § 2 mom., förläggas så att den överensstämmer med arbetstiden för industriinrättningens övriga arbetstagare.

2 mom. har upphävts genom L 14.6.1996/409. (14.6.1996/409)

6 a § (8.11.2002/935)

Förkortad arbetstid

Om en arbetstagare för att övergå till deltidspension vill arbeta kortare tid än den ordinarie arbetstiden, skall arbetsgivaren försöka ordna arbetet så att arbetstagaren kan utföra deltidsarbete. Arbetstiden förkortas på det sätt som arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar med beaktande av arbetstagarens behov samt arbetsgivarens produktions- och serviceverksamhet.

7 §

Beredskapstider och arbetstid

Är en arbetstagare på det sätt som avses i 4 kap. 6 § 1 mom. i lagen om sjöarbetsavtal (756/2011) eller på ett därmed jämförbart sätt eller annars enligt avtal skyldig att under bestämda tider stanna ombord under sin fritid och vid behov genast vara redo att börja sitt arbete, ska den tid som använts till beredskapen i sin helhet räknas som arbetstid. (9.9.2011/1027)

Är arbetstagare på det sätt som avses i 10 § sjömanslagen (423/78) eller på ett därmed jämförbart sätt eller eljest enligt avtal skyldig att under bestämda tider stanna ombord under sin fritid och vid behov genast vara redo att börja sitt arbete, skall den tid som använts till beredskapen i sin helhet räknas som arbetstid.

Är arbetstagares beredskapsskyldighet på fartyg lindrigare än vad som avsetts i 1 mom., skall beredskapstiden inte räknas som arbetstid. Arbetstagaren skall likväl ersättas för minst hälften av den tid som åtgått till sådan beredskap så, att ersättningen utgår antingen i form av pengar eller i form av fritid.

Är arbetstagare enligt avtal skyldig att under bestämda tider uppehålla sig i sin bostad, från vilken han vid behov kan kallas i arbete, skall den tid under vilken han utan att utföra arbete sålunda kommer att vara bunden inte räknas som arbetstid. Till arbetstagaren skall likväl för denna tid utgå ersättning såsom i 2 mom. är stadgat.

8 §

Övertidsarbete per dygn

En arbetstagare är skyldig att högst 16 timmar i veckan mot ersättning utföra övertidsarbete utöver den i 4 § 1 mom. föreskrivna ordinarie arbetstiden per dygn. Arbetstiden per dygn får likväl vara högst 14 timmar. I enskilda fall kan arbets- och näringsministeriet, efter att ha gett delegationen för sjömansärenden tillfälle att avge utlåtande, bevilja undantag från dessa maximitider. Villkor för undantagslov är att övertidsarbetet utförs med arbetstagarens samtycke och att överenskommelse träffats om att det avlösningssystem som avses i 18 § ska iakttas på fartyget eller arbetstiden ska utjämnas inom tre månader så att den motsvarar ovan föreskrivna maximitider. Arbets- och näringsministeriets beslut får överklagas så som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). (9.9.2011/1027)

En arbetstagare är skyldig att högst 16 timmar i veckan mot ersättning utföra övertidsarbete utöver den i 4 § 1 mom. stadgade ordinarie arbetstiden per dygn. Arbetstiden per dygn får likväl vara högst 14 timmar. I enskilda fall kan arbetsministeriet, efter att ha gett delegationen för sjömansärenden tillfälle att avge utlåtande, bevilja undantag från dessa maximitider. Villkor för undantagslov är att övertidsarbetet utförs med arbetstagarens samtycke och att överenskortelse träffats om att det avlösningssystem som avses i 18 § skall iakttas på fartyget eller arbetstiden skall utjämnas inom tre månader så att den motsvarar ovan stadgade maximitider. (20.5.1996/336)

Har arbetet indelats i två vakter, är arbetstagaren skyldig att, med avvikelse från vad i 1 mom. är stadgat, utföra övertidsarbete per dygn högst 28 timmar i veckan och därutöver, om han samtycker därtill, högst 7 timmar i veckan, ifall han har rätt till fritidsperioder som återkommer regelbundet med högst 30 dagars mellanrum. Fritidsperioden skall vara minst 7 dygn lång, och däri skall ingå minst ett helt veckoslut.

3 mom. har upphävts genom L 14.6.1996/409. (14.6.1996/409)

9 §

Övertidsarbete per vecka

Arbetstagare är skyldig att, utöver det i 8 § avsedda övertidsarbetet per dygn, högst 16 timmar under två veckor utföra övertidsarbete som överstiger den i 4 § 1 mom. stadgade ordinarie arbetstiden per vecka, men som inte överstiger den ordinarie arbetstiden per dygn.

Tillämpas i 8 § 2 mom. avsett avlösningssystem då arbetstagares arbets- och fritider bestäms, är arbetstagaren likväl skyldig att utföra övertidsarbete per vecka högst 16 timmar i veckan.

10 § (23.2.2001/152)

Undantag från begränsningarna i fråga om övertidsarbete

Begränsningarna i 8, 9 och 12 § tillämpas inte på arbete som överskrider den ordinarie arbetstiden och

1) som är oundgängligt för avvärjande av fara som hotar människoliv, fartyg eller gods,

2) som är nödvändigt för lämnande av hjälp enligt sjölagen (674/1994),

3) som är nödvändigt för vidtagande av en åtgärd som påbjudits av en hamnmyndighet eller en motsvarande myndighet,

4) som föranleds av att arbetstagarna oväntat minskat, om inte fartygets besättning omedelbart kan kompletteras genom skäliga åtgärder, eller

5) som är nödvändigt för deltagande i sådana övningar med bärgnings- och eldsläckningsredskap eller andra säkerhetsanordningar som verkställs enligt vad därom särskilt bestäms.

De övningar som avses i 1 mom. 5 punkten skall genomföras så att de så lite som möjligt stör arbetstagarnas vilotider och så att de inte medför trötthet.

11 §

Dagliga vilotider

Då arbetstid som inte har indelats i vakter överstiger sex timmar, skall arbetstagare under arbetstiden ges åtminstone en regelbunden rast som omfattar minst en timme, under vilken han får avlägsna sig från arbetsplatsen.

Har arbete enligt en i 6 § 2 mom. avsedd överenskommelse ordnats i vakter som är längre än sex timmar, skall arbetstagaren med sex timmars mellanrum ges en minst 20 minuters vilopaus.

I arbetstiden inräknas inte matrast på minst en halv timme eller rast på minst en timme, om arbetstagaren under den får avlägsna sig från arbetsplatsen.

4 mom. har upphävts genom L 14.6.1996/409. (14.6.1996/409)

12 § (23.2.2001/152)

Vilotiden per dygn

Under varje period av 24 timmar skall en arbetstagare ges en vilotid på minst tio timmar (dygnsvila) och under varje period av sju dagar en vilotid på sammanlagt minst 77 timmar.

Vilotiden per dygn kan delas in i högst två perioder av vilka den ena skall vara oavbrutet i minst sex timmar. Vilotiden kan under högst två på varandra följande perioder av 24 timmar förkortas till sex timmar åt gången, om arbetstagaren under varje period av sju dagar ges en vilotid på minst 77 timmar.

Under varje period av 24 timmar ska vakthållande personal ges en vilotid på minst tio timmar. Vilotiden kan delas in i högst två delar av vilka den ena ska vara oavbrutet i minst sex timmar. Den vakthållande personalens vilotid kan förkortas enligt 2 mom., om arbetstagaren under varje period av sju dagar ges en vilotid på minst 70 timmar. (9.9.2011/1027)

Under varje period av 24 timmar skall vakthållande personal ges en vilotid på minst tio timmar. Den vakthållande personalens vilotid kan förkortas enligt 2 mom., om arbetstagaren under varje period av sju dagar ges en vilotid på minst 70 timmar.

Om arbetstagarens vilotid störs av en kallelse till arbete, skall han eller hon ges tillräckligt med ersättande vilotid.

Raster som är kortare än 30 minuter räknas inte in i den vilotid som avses i 1–3 mom.

12 a § (23.2.2001/152)

Veckovila

Tillämpas inte avlösningssystem vid bestämmandet av arbetstagares arbets- och fritider, skall arbetstagaren en gång i veckan ges en oavbruten veckovila om minst 30 timmar.

12 b § (23.2.2001/152)

Specialbestämmelse om unga arbetstagare

Arbetstagare under 18 år skall ges en minst nio timmar lång oavbruten vilotid per dygn. Unga arbetstagare får inte hållas i arbete mellan klockan 24 och klockan 05, om det inte är fråga om ett övningsprogram som hänför sig till den ungas utbildning.

12 c § (23.2.2001/152)

Befälhavares fritidsperioder

En i 3 § 1 mom. 1 punkten avsedd befälhavare har för den tid som han eller hon varit i arbete rätt till i genomsnitt minst nio fridagar med lön i månaden. När fridagarna ges skall om möjligt i tillämpliga delar iakttas vad som i 18 § bestäms om avlösningssystem.

Kan fritidsperioder som återkommer på samma sätt som i avlösningssystemet inte ordnas, eller kan ovan avsedda fridagar annars inte ges, skall de ges senast en månad efter seglationssäsongens utgång.

13 §

Ersättning för övertidsarbete per dygn

För arbete som överskrider den i 4 § 1 mom. avsedda ordinarie arbetstiden per dygn skall betalas förhöjd lön, som för övertidsarbete på vardag per timme utgår med minst 1/102 samt för övertidsarbete på helgdag och för ovan i 8 § 2 mom. avsett övertidsarbete, vartill arbetstagaren samtyckt, med minst 1/63 av arbetstagarens månadslön.

Förhöjd lön som betalas för övertidsarbete per dygn kan ersättas med fritid, som ges på sätt nedan i 16 § stadgas, om ett sådant arrangemang är nödvändigt med hänsyn till det avlösningssystem som tillämpas på fartyget. På arbetstagares begäran skall förhöjd lön även eljest ersättas med fritid utom seglationssäsongen.

Fritiden skall i fråga om övertidsarbete som utförts på vardag utgå med 1,7 timmar och i fråga om övertidsarbete som utförts på helgdag samt i 8 § 2 mom. avsett övertidsarbete, vartill arbetstagaren samtyckt, med 2,7 timmar för varje övertidstimme.

14 §

Ersättning för övertidsarbete per vecka

För arbete som utförts utöver den ordinarie arbetstiden per vecka utgår ersättning i form av fritid så, att för varje övertidstimme ges 1,5 timmar fritid. Övertidsarbete per vecka kan, om det är möjligt med hänsyn till det avlösningssystem som tillämpas på fartyget, med arbetstagarens samtycke ersättas även med förhöjd lön som per timme uppgår till minst 1/114 av arbetstagarens månadslön.

15 §

Bokföring av övertidsarbete. Uträkning av förhöjd lön

Övertidsarbete skall varje gång bokföras särskilt, och vid bestämmandet av ersättningar för övertidsarbete skall påbörjad halvtimme räknas såsom full halvtimme. Vid uträkningen av förhöjd lön för övertidsarbete inräknas inte kostpengar eller motsvarande ersättning i lönen.

Överenskoms genom avtal som avses i 22 § 2 mom. att den ordinarie arbetstiden kan förläggas till tiden utom de i 5 och 6 §§ avsedda klockslagen, skall i avtalet nämnas även de grunder enligt vilka förhöjd lön för detta arbete skall uträknas. (14.6.1996/409)

16 §

Fritid som övertidsersättning

Då fritid enligt 13 och 14 § ges, ska i tillämpliga delar iakttas vad som i semesterlagen för sjömän (433/1984) föreskrivs om uträkning och betalning av semesterlön samt om underrättelse angående semestertidpunkten. Om fritiden på arbetstagarens begäran undantagsvis ges i form av en kort, högst tre dagar lång ledighet, kan parterna trots vad som ovan föreskrivs om arbetsgivarens underrättelseplikt avtala om tidpunkten för ledigheten. (9.9.2011/1027)

Då i 13 och 14 §§ avsedd fritid ges, skall i tillämpliga delar iakttagas vad i lagen om sjömäns semester (353/75) är stadgat om uträkning och betalning av semesterlön samt om underrättelse angående semestertidpunkten. Om fritiden på arbetstagarens begäran undantagsvis ges i form av en kort, högst tre dagar lång ledighet, kan parterna utan hinder av vad ovan är stadgat om arbetsgivarens underrättelseplikt avtala om tidpunkten för ledigheten.

Den fritid som avses ovan i 1 mom., 13 § 2 mom. och 14 § 1 mom. skall ges på andra vardagar än lördag.

Fritid skall ges senast före början av den seglationssäsong som följer efter det övertidsarbetet utförts. Fritid får inte utan arbetstagarens samtycke förläggas till uppsägningstid. Uppsäger arbetsgivaren arbetsavtal av andra orsaker än sådana som beror av arbetstagaren så, att uppsägningstiden helt eller delvis infaller under fritid som bestämts före uppsägningen, skall i stället för den fritid som sammanfaller med uppsägningstiden eller del därav utgå penningersättning såsom i 14 § är stadgat, om arbetstagaren anhåller därom.

17 §

Arbete på helgdag

För arbete som utförs på söndag, annan kyrklig högtidsdag, julafton, påsklördag och midsommarafton samt på självständighetsdagen och första maj, utan att den ordinarie arbetstiden per dygn överskrids, skall betalas förhöjd lön som per timme utgör minst 1/86 av arbets tagarens månadslön.

Är i 1 mom. avsett arbete övertidsarbete per vecka, skall för detta arbete därtill utgå ersättning såsom i 14 § är stadgat. Övertidsersättning i pengar beräknas på grundval av arbetstagarens oförhöjda lön. Om ersättande av sådant övertidsarbete per dygn som utförs på helgdag är stadgat i 13 §.

18 §

Avlösningssystem

Har arbete ordnats i vakter så som stadgas i denna lag eller har överenskommelse genom avtal som avses i 22 § 2 mom. träffats om att arbete skall ordnas i perioder, skall arbetsgivaren och arbetstagarna eller deras företrädare överenskomma om huvuddragen i det avlösningssystem som skall iakttas på fartyget. Även i övrigt kan överenskommelse träffas om det avlösningssystem som skall iakttas på fartyget. Arbetsgivaren fastställer det detaljerade avlösningssystemet, sedan han förhandlat om det med arbetstagarna eller deras företrädare. (14.6.1996/409)

Förhandlingarna om avlösningssystemets huvuddrag skall inledas i god tid före den planerade tidpunkten för avlösningssystemets införande. Har samförstånd vid förhandlingarna inte nåtts före sagda tidpunkt, kan arbetsgivaren avgöra frågan i de i 8 § 2 mom. avsedda fallen.

19 § (23.2.2001/152)

Arbetsskiftsförteckning och vaktschema

För varje arbetsplats skall uppgöras en arbetsskiftsförteckning, av vilken framgår när arbetstagarens ordinarie arbetstid börjar och slutar samt tidpunkterna för de vilotider som avses i 12, 12 a och 12 b §. Arbetsskiftsförteckningen skall avfattas på fartygets arbetsspråk.

För den vakthållande personalen skall det göras upp ett vaktschema, av vilket skall framgå personens namn och uppgift på fartyget samt tidpunkterna när vakten börjar och slutar.

Arbetsskiftsförteckningen och vaktschemat skall göras upp för en arbetsperiod eller minst två veckor åt gången. Eventuella ändringar skall göras utan dröjsmål. Arbetsskiftsförteckningen och vaktschemat skall finnas framlagda på en lämplig plats på fartyget.

19 a § (23.2.2001/152)

Arbetstidsbokföring

Arbetsgivaren skall bokföra antalet arbetstimmar och de ersättningar som betalts för dem särskilt för varje arbetstagare. I bokföringen skall antecknas alla arbetstimmar samt separat antalet arbetstimmar i övertids-, nöd- och söndagsarbete och de förhöjda andelar som betalts för dem. Vid ersättning för övertidsarbete räknas då en påbörjad halvtimme som en full halvtimme. Arbetsgivaren skall förvara arbetstidsbokföringen åtminstone till utgången av den tid för väckande av talan som föreskrivs i 25 §.

Arbetstidsbokföringen skall på begäran uppvisas för den som förrättar arbetarskyddsinspektion samt för arbetstagarnas förtroendeman eller, om en sådan inte har valts, för arbetarskyddsfullmäktigen. En arbetstagare eller en av honom eller henne befullmäktigad har rätt att få en skriftlig utredning om anteckningar som gäller arbetstagaren i arbetsskiftsförteckningarna, vaktschemana och arbetstidsbokföringen.

Arbetarskyddsmyndigheten skall på begäran tillställas en kopia av arbetstidsbokföringen och av arbetsskiftsförteckningen enligt 19 §.

20 §

Ändring av avlösningssystem eller arbetstidsschema. Arbetarskyddsmyndighets rätt att få uppgifter

Arbetsgivaren får inte utan arbetstagarens samtycke ändra det detaljerade avlösningssystemet eller arbetstidsschemat, såvida inte vägande skäl till ändringen föreligger.

På begäran skall arbetarskyddsmyndigheten tillställas kopia av huvuddragen i det avlösningssystem och av det detaljerade avlösningssystem som avses i 18 § 1 mom. samt av det arbetstidsschema som avses i 19 §.

21 § (23.2.2001/152)

21 § har upphävts genom L 23.2.2001/152.

22 § (23.2.2001/152)

Bestämmelsernas tvingande natur

Ett avtal genom vilket förmåner som enligt denna lag tillkommer arbetstagare minskas är ogiltigt.

Genom arbets- eller tjänstekollektivavtal får likväl överenskommas något annat än vad som bestäms i 5–7 §, 8 § 2 mom. samt 11, 13, 14 och 16–19 §. Sådana bestämmelser i arbets- eller tjänstekollektivavtal får arbetsgivare tillämpa även på de arbetstagare och tjänstemän som inte är bundna av arbets- eller tjänstekollektivavtalet, men i fråga om vilkas anställnings- eller tjänsteförhållanden bestämmelserna i avtalet i fråga annars skall iakttas.

Sådana bestämmelser i ett arbets- eller tjänstekollektivavtal som avses i 2 mom. får iakttas efter det avtalet upphört att gälla, till dess ett nytt avtal träder i kraft, i de anställnings- och tjänsteförhållanden i fråga om vilka bestämmelserna skulle få tillämpas, om arbets- eller tjänstekollektivavtalet alltjämt vore i kraft.

En bestämmelse i ett kollektivavtal vilken försämrar sådana förmåner som avses i för Finland bindande internationella konventioner eller Europeiska unionens rättsakter är ogiltig. I stället för den bestämmelsen ska bestämmelserna i en internationell konvention eller i Europeiska unionens rättsakter iakttas eller, om detta inte är möjligt, de bestämmelser genom vilka bestämmelserna i en internationell konvention har satts i kraft eller Europeiska unionens rättsakter har genomförts. (9.9.2011/1027)

Med stöd av denna paragraf får inte överenskommas om undantag som står i strid med internationella avtal som är bindande för Finland.

23 § (23.2.2001/152)

23 § har upphävts genom L 23.2.2001/152.

24 § (9.9.2011/1027)

Framläggning

Arbetsgivaren ska hålla denna lag och bestämmelser som utfärdats med stöd av den fritt tillgängliga för arbetstagarna på arbetsplatsen.

24 §

Framläggning

Arbetsgivare skall ombord på fartyget eller på annat lämpligt ställe hålla denna lag och med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser framlagda till påseende.

25 § (1.6.1984/436)

Tid för väckande av talan

Rätt till ersättning som avses i 7 § 2 och 3 mom. samt till ersättning som avses i 13–17 §§ har förfallit, om talan inte väckts inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket rätten uppkom.

26 §

Tillsyn

Tillsynen över efterlevnaden av denna lag utövas av arbetarskyddsmyndigheterna.

27 § (23.2.2001/152)

Straffsbestämmelser

En arbetsgivare eller företrädare för denne som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 4–12, 12 a, 12 b, 18 eller 19 § skall för brott mot arbetstidsbestämmelserna för fartyg i inrikesfart dömas till böter. Ansvarsfördelningen mellan arbetsgivaren och dennes företrädare bestäms enligt de grunder som anges i 47 kap. 7 § strafflagen (39/1889).

Om straff för försummelse eller missbruk i fråga om arbetstidsbokföring som avses i 19 a § samt för en sådan i 1 mom. avsedd gärning som har begåtts trots en arbetarskyddsmyndighets uppmaning, order eller förbud, bestäms i 47 kap. 2 § strafflagen.

28 § (21.4.1995/682)

28 § har upphävts genom L 21.4.1995/682.

29 §

Befogenhet att utfärda förordning

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

30 § (20.5.1996/336)

Laga domstol

I mål som skall avgöras enligt denna lag bestäms den första domstolen enligt 21 kap. 1 och 7 §§ sjölagen (674/94). I övrigt skall vid rättegång iakttas vad rättegångsbalken stadgar.

31 §

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1982, likväl så att lagen träder i kraft den 1 oktober 1982 i fråga om arbete på isbrytare.

Genom denna lag upphävs lagen den 14 juli 1961 om arbetstid på fartyg i inrikesfart (410/ 61) jämte däri senare vidtagna ändringar.

Regeringens proposition 257/81, Socialutsk. bet. 2/82, Stora utsk. bet. 7/82

Ikraftträdelsestadganden:

1.6.1984/415:

Denna lag träder i kraft den 10 juni 1984.

Regeringens proposition 24/84, Socialutsk. bet. 5/84, Stora utsk. bet. 39/84

1.6.1984/436:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1984.

Regeringens proposition 180/83, Socialutsk. bet. 2/84, Stora utsk. bet. 10/84

21.4.1995/682:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1995.

RP 94/93, LaUB 22/94, StoUB 10/94

20.5.1996/336:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1996.

RP 199/95, ApUB 1/96, RSv 31/96

14.6.1996/409:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

RP 77/96, ApUB 6/96, RSv 67/96

17.10.1997/943:

Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.

RP 96/1997, ApUB 11/1997, RSv 111/1997

23.2.2001/152:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2001.

RP 6/2001, ApUB 2/2001, RSv 5/2001, 1) Rådets direktiv 1999/63/EG (31999L0063); EGT nr L 167, 2.7.1999, s. 33, 2) Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/95/EG (31999L0095); EGT nr L 14, 20.1.2000, s. 29

8.11.2002/935:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

RP 166/2002, ApUB 6/2002, RSv 137/2002

9.9.2011/1027:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2011.

RP 264/2010, AjUB 16/2010, RSv 305/2010, Rådets direktiv 2009/13/EG; EUT nr L 124, 20.5.2009, s. 30