Beaktats t.o.m. FörfS 476/2016.

3.4.1981/267

Vägtrafiklag

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap

Allmänna stadganden

1 §
Tillämpningsområde

Denna lag gäller trafik på väg. Bestämmelser om lagens tillämpning inom annat område finns i 5, 28 och 92 §, i 92 j § 2 mom. och i 92 m §. (10.6.2005/401)

Denna lag tillämpas inte på järnvägstrafik.

2 §
Definitioner

I vägtrafiklagstiftningen avses med:

1) väg såsom allmän benämning allmän och enskild väg, gata, byggnadsplaneväg, snöskoterled och torg samt annat område som är avsett för allmän trafik eller allmänt används för trafik; (12.4.1991/671)

2) körbana för trafik med fordon avsedd del av väg, omfattande ett eller flera körfält, dock inte cykelbana; (7.5.1997/414)

3) vägren längsgående del av väg som med kantlinje avskilts från körbana; (24.6.2010/624)

4) körfält med vägmarkering utmärkt eller annan för bil tillräckligt bred längsgående del av körbanan samt cykelfält; (7.5.1997/414)

5) skyddsväg del av väg som är avsedd att användas av gående för att korsa körbana, cykelbana eller spårväg och som angivits med vägmärke eller vägmarkering; (7.5.1997/414)

6) gårdsgata väg som är avsedd gemensamt för gång- och fordonstrafik och som genom vägmärke angivits såsom sådan gata;

6 a) gågata väg som är avsedd för gång- och cykeltrafik och som genom vägmärke angivits såsom sådan gata; (5.5.2006/343)

7) gångbana för gående avsedd del av väg som i konstruktionshänseende avskilts från körbana eller särskild del av väg eller särskild väg; (24.6.2010/624)

8) tätort med vägmärke angivet tättbebyggt område;

9) trafikanordning vägmärke, trafikljus eller annan anordning eller vägmarkering för reglering av trafiken;

10) vägtrafikant envar som befinner sig på väg eller i fordon eller spårvagn på väg;

11) gående den som rör sig till fots, på skidor, rullskidor, skridskor eller motsvarande redskap och den som för, skjuter eller drar en sparkstötting, en barnvagn, ett lekfordon, en rullstol, ett förflyttningshjälpmedel som stöder eller ersätter förflyttning till fots eller motsvarande samt den som leder en cykel eller moped; (30.12.2015/1610)

12) cykelfält för cykel- och mopedtrafik avsedd längsgående del av körbanan som angivits med vägmarkering; (7.5.1997/414)

13) cykelbana för cykeltrafik avsedd, med vägmärke angiven, från körbanan i konstruktionshänseende avskild eller särskild del av väg eller särskild väg; (7.5.1997/414)

14) spårväg enbart för spårvagnstrafik avsedd del av väg eller särskild väg; (12.12.2014/1043)

15) parkering uppställning av fordon med eller utan förare, dock inte kortvarig uppställning av fordon för på- eller avstigning eller för på- eller avlastning av gods; (12.12.2014/1043)

16) specialtransport en transport som utförs med sådana mått eller massor som avviker från bestämmelserna om vad som allmänt är tillåtet på väg, när avvikelsen är nödvändig med anledning av en odelbar last, lastens art eller den konstruktion som fordonets användningsändamål förutsätter; som specialtransport betraktas dock inte transporter som utförs med stöd av undantag som avses i 87 § 4 och 5 mom. (12.12.2014/1043)

2 a § (11.12.2002/1091)
Definitioner på fordon

I vägtrafiklagstiftningen avses med

1) fordon en anordning som är avsedd för färd på marken och som inte löper på skenor,

2) motordrivet fordon ett fordon som drivs med maskinkraft; motordrivna fordon är bilar, motorcyklar och mopeder samt tre- och fyrhjuliga fordon i kategori L liksom traktorer, motorredskap och terrängfordon, (30.12.2015/1610)

3) släpfordon ett fordon som kopplas till ett annat fordon; släpfordon är släpvagnar och släpanordningar samt jämförbar utbytbar dragen utrustning, (30.12.2015/1610)

4) utryckningsfordon ett motordrivet fordon som är utrustat med särskilda ljus- och ljudsignalanordningar; utryckningsfordon är räddnings-, polis- och militärpolisfordon och ambulanser samt motsvarande andra fordon och fordon som av gränsbevakningsväsendet eller tullverket används i tjänsten,

5) militärfordon ett fordon som innehas av försvarsmakten samt ett fordon som är avsett för Förenta Nationernas fredsbevarande verksamhet och som befinner sig i Finland.

3 §
Allmänna skyldigheter för vägtrafikant

Vägtrafikant skall följa trafikreglerna samt även i övrigt iakttaga av omständigheterna påkallad omsorg och försiktighet till förekommande av fara och skada.

Vägtrafikant får inte onödigtvis hindra eller störa trafiken.

4 §
Reglering av trafiken

Vägtrafikant skall i första hand följa tecken eller anvisning som ges av polisman eller av annan som reglerar trafiken.

Anvisning som ges med trafikanordning skall följas, även om detta skulle innebära avvikelse från trafikregel. Regleras trafiken med trafikljus, skall ljussignal följas oberoende av anvisning som ges med annan trafikanordning.

5 § (12.4.1991/671)
Motortrafik utanför väg

När ett motordrivet fordon förs utanför väg skall iakttas den försiktighet som omständigheterna kräver för undvikande av fara och skada.

1 a kap (12.4.2013/253)

Införande av vägtrafikens intelligenta trafiksystem i vägtrafiken och på gränssnitten mellan vägtrafik och andra trafikformer

5 a § (12.4.2013/253)
Definitioner

I detta kapitel avses med

1) ITS-direktivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag,

2) intelligenta trafiksystem och ITS-system system där informations- och kommunikationsteknik tillämpas på vägtrafikområdet, för trafikledning och mobilitetshantering och på gränssnitt mellan vägtrafik och andra trafikformer,

3) ITS-tillämpning operativt instrument för tillämpningen av ITS-systemet,

4) ITS-tjänst tillhandahållande av en ITS-tillämpning inom en väldefinierad organisatorisk och operativ ram,

5) tjänsternas kontinuitet förmåga att garantera sammanhängande tjänster på trafiknät inom hela Europeiska unionen,

6) vägdata data om särdragen i landsvägarnas infrastruktur,

7) trafikdata historiska data och realtidsdata om särdragen i vägtrafiken,

8) resedata sådana data om kollektivtrafiken, såsom tidtabeller och tariffer, som behövs för att tillhandahålla information om olika trafikformer före och under resan,

9) gränssnitt en helhet av förfaranden mellan systemen som möjliggör koppling och interaktion.

5 b § (12.4.2013/253)
Principer som tillämpas vid införande av ITS-system

När ITS-tillämpningar och ITS-tjänster införs i vägtrafiken och på gränssnitt mellan vägtrafik och andra trafikformer ska de principer som fastställs i bilaga II till ITS-direktivet följas vid tillämpningen av de specifikationer som Europeiska kommissionen antagit med stöd av artikel 6 i ITS-direktivet i fråga om prioriterade åtgärder.

Närmare bestämmelser om genomförande av de specifikationer enligt 1 mom. som kommissionen antagit utfärdas vid behov genom förordning av statsrådet på följande prioriterade områden, som anges i artikel 2 i ITS-direktivet:

1) optimal användning av väg-, trafik- och resedata,

2) kontinuitet i ITS-tjänster för trafikledning och hantering av godstransporter,

3) ITS-tillämpningar till stöd för vägtrafiksäkerheten och tryggandet av vägtrafiken,

4) koppling av fordon till trafikinfrastrukturen.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte införande av sådana ITS-tillämpningar och ITS-tjänster som behövs för den nationella säkerheten eller för försvaret.

2 kap

Trafikregler

6 § (19.1.2001/23)
Fri passage för utryckningsfordon och procession

Ett utryckningsfordon som avger föreskrivna ljud- och ljussignaler samt en kortege som leds av ett polisfordon som avger nämnda signaler skall oberoende av anvisningar givna med en trafikanordning lämnas fri passage. Vägtrafikanter skall härvid vid behov väja och stanna.

Vägtrafikanter får inte bryta eller på något annat sätt hindra en militärtrupp, en kortege, en grupp av barn under ledares uppsikt eller någon annan ordnad procession i rörelse. Detta gäller dock inte förare av utryckningsfordon som avger föreskrivna ljud- och ljussignaler.

7 §
Fri passage för tåg. Korsande av järnväg

Tåg skall lämnas fri passage. Med tåg avses i denna paragraf varje anordning som löper på järnvägsskenor.

Vägtrafikant som närmar sig plankorsning med järnväg skall iakttaga särskild försiktighet och, oberoende av eventuella skyddsanordningar, vara uppmärksam på om tåg närmar sig. Förare av fordon skall härvid använda sådan hastighet att fordonet vid behov kan stannas före banan.

Vägtrafikant får ej börja korsa järnväg, om tåg närmar sig eller ljussignal ålägger honom att stanna, särskild ljudsignal ljuder eller bom är nedfälld eller i rörelse. Han skall då stanna på betryggande avstånd från banan, före signalanordningen eller bommen. När järnväg får korsas, skall det ske utan dröjsmål.

8 §
Användning av vägens olika delar

Fordon skall framföras på körbana. Finns vid vägens högra sida en vägren, där körning utan olägenhet går för sig, skall cykel och annat icke motordrivet fordon samt moped dock framföras på vägrenen.

Barn under tolv år får framföra cykel på gångbanan. Gångtrafiken får dock inte förorsakas oskälig störning därav.

Då särskilda skäl påkallar det får fordon tillfälligt framföras även på annan än för fordonet avsedd del av väg, om detta inte föranleder fara eller avsevärd olägenhet.

9 §
Fordons plats på körbanan

Fordon skall på körbanan, med beaktande av den övriga trafiken och förhållandena i övrigt, framföras så nära körbanans högra kant som möjligt utan risk för säkerheten. Detta stadgande gäller inte körning på enkelriktad körbana.

Finns på körbanan i förarens körriktning minst två körfält, skall han utan att i onödan byta körfält i allmänhet framföra fordonet på det fria körfält som är längst till höger.

I fall som avses i 2 mom. är det förbjudet att köra på körfält som är avsett för den mötande trafiken.

Refug eller annan motsvarande anordning på dubbelriktad körbana skall passeras till höger.

10 §
Avståndet mellan fordon

Avståndet till framförkörande fordon skall anpassas så, att risk för påkörning ej föreligger, även om detta fordon stannas.

På väg utanför tätort skall motordrivna fordon som framförs klart långsammare än den övriga trafiken framföras på ett sådant avstånd sinsemellan, att ett omkörande fordon utan fara kan köra in mellan dem.

11 §
Val av körfält

Körfält för svängning skall väljas i god tid.

Den som ämnar svänga till höger skall använda körfältet närmast körbanans högra kant. Den som ämnar svänga till vänster skall använda körfältet strax till höger om körbanans mittlinje eller närmast körbanans vänstra kant på enkelriktad körbana.

12 §
Svängning

Förare som ämnar svänga sitt fordon får inte föranleda fara eller onödigt hinder för dem som färdas i samma riktning.

I korsning skall fordon vid högersväng föras så nära den korsande körbanans högra kant som möjligt. Vid vänstersväng skall fordon föras så, att det lämnar korsningen omedelbart till höger om mittlinjen av den korsande körbanan eller på vänstra kanten av enkelriktad körbana.

13 §
Särskilt stadgande för svängande cyklist och mopedist

Utan hinder av stadgandena i 11 och 12 §§ får cyklist eller mopedist som ämnar svänga till vänster fortsätta att hålla till höger vid korsande av körbana. Han får dock härvid svänga till vänster först när detta kan ske utan att den övriga trafiken orsakas hinder, och han skall lämna korsningen längs högra kanten.

14 §
Väjningsplikt

När fordon närmar sig korsning, skall föraren iakttaga särskild försiktighet. Han skall väja för fordon som samtidigt närmar sig från höger på annan väg.

Förare av fordon som svänger i korsning skall väja för cyklist, mopedist och gående som korsar den körbana, på vilken han ämnar köra in. Likaså skall förare som annorstädes än i korsning ämnar lämna körbanan eller eljest korsa den väja för cyklist, mopedist och gående som använder vägkanten. Förare som svänger till vänster skall dessutom väja för den mötande trafiken.

Föraren skall dock alltid väja för den övriga trafiken när han kommer in på en väg från en gårdsgata, gågata, gårdsplan, parkeringsplats, servicestation eller något annat motsvarande område eller från en stig, ägoväg eller någon annan mindre väg eller från en snöskoterled. (5.5.2006/343)

Cyklister och mopedister skall dock, om inte något annat följer av 2 eller 3 mom., väja för den övriga trafiken när de kommer in på en körbana från en cykelbana. (7.5.1997/414)

Vägtrafikant skall oaktat stadgandena i 1 och 2 mom. lämna spårvagn fri passage i korsning.

15 §
Visande av avsikt att väja. Körning in i korsning

Förare som enligt trafikreglerna eller vägmärke är väjningspliktig skall, genom att i god tid minska hastigheten eller stanna, tydligt visa att han ämnar iakttaga denna skyldighet. Han får fortsätta färden endast om han, med beaktande av andra fordons läge på vägen, avståndet till dem och deras hastighet, ej föranleder fara eller hinder.

När förare närmar sig eller kör in i vägkorsning, skall han anpassa sitt körsätt så att störning inte uppstår för trafiken på den korsande vägen, om han nödgas stanna sitt fordon i korsningen.

16 §
Möte

Mötande fordon skall passera varandra till höger. I korsning får dock fordon, som kommer från motsatta håll och som båda ämnar svänga till vänster, passera varandra till vänster med iakttagande av särskild försiktighet.

Vid möte skall tillräckligt rum lämnas mellan fordonen. Finns det hinder på körbana, skall föraren av det fordon, på vars sida av körbanan hindret befinner sig, vid behov stanna sitt fordon för att låta den mötande passera platsen.

Vederbörligen utmärkt fordon som används i väghållningsarbete eller i motsvarande arbete på eller invid väg får passeras på det sätt som med beaktande av omständigheterna är lämpligast samt med iakttagande av nödig försiktighet.

17 §
Omkörning

Omkörning av framförkörande fordon skall ske till vänster. Omkörning skall dock ske till höger, när det framförkörande fordonet svänger till vänster eller tydligt förbereder sig därför.

Omkörning får göras till höger, om det finns minst två körfält i förarens körriktning och fordonen framförs på parallella körfält. Cyklist och mopedist får även eljest köra om annat fordon än cykel eller moped till höger.

Omkörning av spårvagn skall ske till höger. Om skenornas läge det föranleder, får omkörning dock ske till vänster, ifall det kan ske utan fara och olägenhet. På enkelriktad körbana får spårvagn även annars köras om till vänster, såvida trafikförhållandena medger det.

Vid omkörning av vederbörligen utmärkt fordon som används i väghållningsarbete eller motsvarande arbete på eller invid väg får, med iakttagande av nödig försiktighet, förfaras på det sätt som är lämpligast med hänsyn till omständigheterna.

18 §
Omkörningsförbud

Förare av omkörande fordon skall noggrant försäkra sig om att omkörningen inte föranleder fara.

Omkörning så att den mötande trafikens sida används är förbjuden:

1) när sikten på grund av backkrön eller kurva eller av annan orsak är otillräcklig för en trygg omkörning;

2) om det körfält som skall användas vid omkörning inte på en tillräckligt lång sträcka är fritt och utan hinder för en trygg omkörning;

3) om föraren inte efter omkörningen kan återvända till sin fil utan fara och utan att väsentligt störa den övriga trafiken;

4) sedan förare av framförkörande fordon genom riktningstecken angett att han ämnar köra om annat fordon;

5) sedan förare av bakomkörande fordon har påbörjat omkörning; samt

6) i korsning och plankorsning med järnväg samt omedelbart före sådan.

Omkörningsförbud gäller inte korsning, om den korsande vägen är en stig, ägoväg eller annan mindre väg, och utanför tätort annan korsning än sådan som anges med vägmärke.

19 §
Den omkörandes och den omkördes ömsesidiga skyldigheter

Den omkörande skall hålla ett betryggande avstånd till det fordon han kör om.

Den som blir omkörd skall, då han observerar omkörning till vänster, hålla så långt till höger som möjligt med beaktande av den övriga trafiken samt rådande omständigheter, och han får inte öka hastigheten.

Förare av fordon som rör sig långsamt skall, för att underlätta omkörning på smal eller kurvig körbana eller då den mötande trafiken är livlig, minska hastigheten och i mån av möjlighet lämna väg. Fordonet får härvid tillfälligt framföras på vägrenen, om det kan ske utan fara och olägenhet.

20 §
Backande och vändning av fordon på väg

Fordon får inte backas eller vändas på väg, om detta ej kan ske utan fara eller hinder för andra.

21 §
Förande att fordon i sidled

Förare får starta från vägkant, byta körfält eller eljest föra sitt fordon i sidled endast då det kan ske utan fara och utan onödigt hinder för andra.

22 §
Lämnande av väg åt buss som startar från hållplats

Om föraren av en buss, som stannats på hållplats på väg där den största tillåtna hastigheten är högst 60 km/h, med riktningstecken anger att han ämnar starta från hållplatsen, skall föraren av fordon som nalkas hållplatsen på samma eller intilliggande körfält minska hastigheten och vid behov stanna så att bussen utan hinder kan lämna hållplatsen. (7.5.1997/414)

Oaktat stadgandet i 1 mom. skall bussförare iakttaga särskild försiktighet för att undvika fara samt ge riktningstecken på det sätt som stadgas i 35 §.

23 §
Situationshastighet

Fordons hastighet skall anpassas till vad trafiksäkerheten kräver med beaktande bland annat av vägens skick, vädret, föret, sikten, fordonets belastning och lastens art samt trafikförhållandena. Hastigheten skall vara sådan att föraren behåller herraväldet över fordonet. Fordonet skall kunna stannas på den del av den framförvarande körbanan som föraren kan överblicka och i alla situationer som kan förutses. Före avbländning från helljus till halvljus skall hastigheten anpassas till de nya siktförhållandena.

Föraren skall anpassa fordonets hastighet så, att andra vägtrafikanter inte i oskälig mån utsätts för smuts- eller grusstänk.

24 §
Förbud mot körning som hindrar eller medför olägenhet för trafiken

Förare får ej hindra eller föranleda olägenhet för trafiken genom att köra med omotiverat låg hastighet eller genom att i onödan plötsligt bromsa.

24 a § (24.5.2002/423)
Användning av kommunikationsapparater under körning

En radio- eller televisionsmottagare, annan ljud- eller bildåtergivningsapparat eller kommunikationsapparat får inte under körning användas på ett sådant sätt att detta kan inverka menligt på användningen av fordonets manöveranordningar eller på något annat sätt störa förarens koncentration på trafiken.

Föraren av ett motordrivet fordon får inte under körning använda mobiltelefon så att han eller hon håller den i handen.

25 §
Hastighetsbegränsningar

Trafikministeriet kan utfärda bestämmelser om allmän hastighetsbegränsning i hela landet eller i viss del av landet. Angående vägbestämda och lokala hastighetsbegränsningar beslutar, i enlighet med allmänna anvisningar som vid behov utfärdas av trafikministeriet och med iakttagande av stadgandena i 51 §, den på vilken det ankommer att uppsätta trafikanordning.

Bestämmelser om motordrivna fordons högsta tillåtna fordonsspecifika hastigheter och villkoren för säker användning av fordon vid en given hastighet utfärdas genom förordning av statsrådet. (12.12.2014/1043)

Förare av utryckningsfordon och av fordon som används vid trafikövervakning eller i polisens, gränsbevakningsväsendets eller Tullens tjänsteuppdrag eller i tjänsteuppdrag enligt 86 § 1 mom. i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten (255/2014) samt förare av fordon som hör till en kortege som leds av ett polisfordon får överskrida den högsta tillåtna hastigheten enligt denna paragraf, om uppgiftens brådskande natur nödvändigtvis kräver det. (28.3.2014/259)

Utöver vad som stadgas i 3 mom. får föraren av en specialbil som används för sjuktransport överskrida den för specialbilar stadgade högsta tillåtna hastigheten även om uppgiftens brådskande natur inte längre oundgängligen kräver det. (27.3.1987/356)

26 §
Stannande och parkering

Fordon får på väg stannas eller parkeras endast på dess högra sida. På enkelriktad väg är det tillåtet att stanna och parkera även på vänstra sidan av vägen.

Fordon skall stannas eller parkeras i vägens riktning och så långt som möjligt från körbanans mitt.

Fordon som transporterar mjölk utanför tätort får jämväl på dubbelriktad väg stannas vid mjölkbrygga även på vänstra sidan av vägen för på- eller avlastning. Härvid skall föraren iakttaga särskild försiktighet.

27 §
Förbud i fråga om stannande och parkering

Fordon får inte stannas eller parkeras på sådan plats eller så att fara uppstår eller trafiken onödigtvis hindras eller störs.

Det är förbjudet att stanna och parkera:

1) på gångbana, skyddsväg, cykelbana och fortsättning på cykelbana samt inom ett avstånd av fem meter före skyddsväg, korsande cykelbana eller fortsättning på cykelbana; (24.6.2010/624)

2) i korsning och närmare än fem meter från korsande körbanas närmaste kant eller kantens tänkta förlängning på körbanan;

3) så nära järnvägs- eller spårvägsspår att det föranleder olägenhet för spårtrafiken;

4) på sådant sätt att vägmärke eller signalanordning som hör till trafikljus skyms;

5) i underfart och tunnel;

6) på backkrön eller i sådan kurva där sikten är skymd eller nära dylika;

7) där körbanan före vägkorsning är delad i körfält medelst spärrlinje eller grupperingsmärken, eller så nära sådan spärrlinje eller sådant märke att körning in på vederbörande körfält försvåras;

8) på avgiftsbelagd parkeringsplats eller avgiftsbelagt parkeringsområde utan att erlägga avgift; samt

9) invid spärrlinje, om avståndet mellan fordonet och linjen skulle bli mindre än tre meter och mellan fordonet och spärrlinjen inte löper en streckad linje.

Cykel och moped får stannas och parkeras på gångbana och cykelbana. Även annat fordon får, med iakttagande av särskild försiktighet, kortvarigt stannas på gångbana och cykelbana för på- eller avstigning eller för på- eller avlastning, när det ej i närheten står till buds annan för stannande lämpad plats och tvingande skäl påkallar stannandet. Det stannade fordonet får dock inte föranleda oskälig olägenhet för användningen av gångbanan eller cykelbanan. Föraren skall då hålla sig i närheten av sitt fordon och vid behov flytta fordonet till en plats, där det inte stör den övriga trafiken.

28 §
Särskilda parkeringsförbud

Parkering är förbjuden:

1) närmare än trettio meter från plankorsning med järnväg;

2) framför infart till fastighet och även eljest så, att trafiken med fordon till eller från fastigheten väsentligt försvåras;

3) bredvid annat fordon än tvåhjulig cykel, moped eller motorcykel utan sidovagn, vilket stannats vid körbanans kant i längdriktningen;

4) så, att tillträdet till annat fordon eller dess bortkörande från platsen hindras;

5) på körbana utanför tätort, om vägen med vägmärke angivits såsom förkörsberättigad; samt

6) invid markerad parkeringsplats eller på markerad parkeringsplats så, att fordonet till någon del står utanför den för varje fordon markerade platsen.

Fordon som inte faktiskt används i trafiken får inte lämnas, förvaras eller läggas upp i lager på en väg. (5.12.2008/829)

Det är förbjudet att parkera på enskilt område utan tillstånd av fastighetens ägare eller innehavare. Parkeringsföreskrifter för ett enskilt område skall sättas upp så att de är lätta att observera. (27.6.2003/621)

28 a § (7.9.1990/843)
Skyldighet att använda parkeringsskiva

Är parkeringstiden begränsad med ett vägmärke, får bilar inte parkeras utan parkeringsskiva, om kommunen har fattat beslut om att parkeringsskivor skall användas inom kommunen. Parkeringsskiva behövs dock inte på avgiftsbelagda parkeringsplatser. Skyldigheten att använda parkeringsskiva skall anges med vägmärke.

Under tiden för parkering skall parkeringsskivan vara placerad på ett synligt ställe i bilen, och ankomsttiden skall markeras på det sätt som trafikministeriet närmare bestämmer.

Trafikministeriet meddelar också andra närmare föreskrifter om parkeringsskivor och skyldigheten att använda dem.

28 b § (6.2.2015/75)
Parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning

Med parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning eller med ett motsvarande av behörig utländsk myndighet beviljat tillstånd som är försett med den internationella symbolen för personer med funktionsnedsättning får ett fordon parkeras

1) på avgiftsbelagda parkeringsplatser utan att avgift betalas,

2) på områden där parkering är förbjuden genom vägmärken,

3) på parkeringsplatser där den maximala parkeringstiden har begränsats med vägmärke, för längre tid än begränsningen.

Parkeringstillståndet ska för parkeringstiden placeras på ett synligt ställe, i bilar innanför vindrutan.

Också taxibilar och invalidtaxibilar får stanna på avgiftsbelagda parkeringsplatser utan att avgift betalas, om en passagerare med funktionsnedsättning ska stiga på eller av.

Närmare bestämmelser om de vägmärken enligt 1 mom. 2 punkten inom vars verkningsområde parkering är tillåten utfärdas genom förordning av statsrådet.

28 c § (6.2.2015/75)
Beviljande av parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning

Parkeringstillstånd kan beviljas sådana personer med grav funktionsnedsättning eller för transport av sådana personer med grav funktionsnedsättning som har en synskada eller en funktionsnedsättning som hämmar rörelseförmågan. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om svårighetsgraden hos den funktionsnedsättning som är en förutsättning för tillståndet och det men som den medför.

Parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning beviljas av Trafiksäkerhetsverket. Till ansökan ska fogas läkarutlåtande om att förutsättningarna enligt 1 mom. är uppfyllda och uppgifter om utlåtandets giltighetstid. Tillståndet beviljas för läkarutlåtandets giltighetstid, dock högst 10 år. Tillståndsmyndigheten kan återkalla parkeringstillståndet på tillståndshavarens ansökan.

Trafiksäkerhetsverket får skaffa de tjänster som behövs för att sköta uppgifter i anslutning till beviljande av tillstånd av privata eller offentliga serviceproducenter som är verksamma i Finland. I serviceuppgifterna kan ingå att ta emot ansökningar, de uppgifter som följer av att ansökningar har väckts och ska behandlas samt utlämnande av parkeringstillstånd, om det inte postas till sökanden. På skötseln av serviceuppgifterna tillämpas vad som i körkortslagen (386/2011) föreskrivs om skötseln av uppgifter i anslutning till beviljande av körkort, körkortstillstånd och vissa andra tillstånd som serviceuppgift, serviceproducentens tillförlitlighet, avtal om serviceuppgifter samt inledande av ansökningsärenden och inlämnande av läkarutlåtande.

29 §
Åtgärder vid stannande av fordon

När fordon har stannats eller parkerats, skall föraren se till att fordonet inte kan komma i gång av sig självt.

Fordons dörr får inte öppnas, ej heller får på- eller avstigning eller på- eller avlastning ske på sådant sätt att detta medför fara eller onödig olägenhet för den övriga trafiken eller för omgivningen.

30 §
Försiktighet gentemot den lätta trafiken

Vid möte med eller omkörning av gående, cyklist eller mopedist skall förare av fordon lämna denne ett med beaktande av fordonets storlek och hastighet tryggt utrymme på vägen.

Förare skall iakttaga särskild försiktighet då han närmar sig stannad skolskjutsbil, buss eller spårvagn samt barn, åldringar, handikappade eller andra som har uppenbara svårigheter att reda sig tryggt i trafiken.

31 §
Korsande av gångbana. Omkörning av stannad spårvagn eller buss

När förare av fordon korsar gångbana, skall han lämna gående fri passage.

Förare som vid hållplats utan refug ämnar köra om spårvagn eller buss till höger skall stanna och lämna fri passage åt på- eller avstigande passagerare.

Cyklister och mopedister på cykelbana, som vid hållplats för buss eller spårvagn ämnar passera buss eller spårvagn som där stannat, skall lämna fri passage för på- eller avstigande passagerare. (7.5.1997/414)

32 §
Skyddsvägsregler för förare

Förare av fordon som närmar sig skyddsväg skall köra med sådan hastighet att han vid behov kan stanna före skyddsvägen. Föraren skall lämna fri passage åt gående som befinner sig på skyddsvägen eller står i beråd att beträda denna.

Har fordon eller spårvagn stannat framför en skyddsväg eller skymmer fordonet eller spårvagnen sikten över skyddsvägen, får fordonet eller spårvagnen ej omköras utan att den omkörande stannat, om det inte finns en refug eller ett fritt körfält mellan den omkörande och den omkörde.

33 § (24.6.2010/624)
Körning och parkering på gårdsgata

Körhastigheten på en gårdsgata ska anpassas till gångtrafiken och får inte överskrida 20 km/h.

Förare av fordon ska på en gårdsgata lämna gående fri passage.

Parkering på en gårdsgata är tillåten på en markerad parkeringsplats. Parkering av cyklar, mopeder och fordon som är försedda med parkeringstillstånd för handikappad är dock tillåten utanför en markerad parkeringsplats, om det inte medför oskälig olägenhet för användningen av gårdsgatan.

33 a § (5.5.2006/343)
Körning på gågata

På en gågata är det tillåtet att cykla. Motordrivna fordon får föras endast vid körning till en fastighet som är belägen vid gatan, om det inte har ordnats någon annan farbar förbindelse till fastigheten. Det är förbjudet att parkera och stanna ett motordrivet fordon på en gågata, med undantag för stannande i anslutning till servicekörning när servicekörningar enligt ett vägmärke är tillåtna.

Körhastigheten på en gågata skall anpassas till gångtrafiken och får inte överskrida 20 km/h.

Förare av fordon skall på en gågata lämna gående fri passage.

33 b § (5.5.2006/343)
Körning i tunnel som anges med vägmärke

I en tunnel som anges med vägmärke får fordon inte backas eller vändas mot färdriktningen. Ett fordon får stannas och parkeras i en tunnel endast i nödsituationer. Om det är möjligt skall fordonet stannas eller parkeras på områden som anvisats för ändamålet. Vid längre stannande skall fordonets motor stängas av. Fordonet skall använda körljus.

34 §
Ljud- och ljussignaler

När det för undvikande av fara är påkallat, skall förare avge ljud- eller ljussignal eller genom att använda bromsljus eller på annat sätt väcka övriga vägtrafikanters uppmärksamhet. Ljudsignal får eljest avges endast utanför tätort vid omkörning i dagsljus.

Ljudsignal får inte vara längre än vad som är nödvändigt. Ljussignal skall avges genom blinkning med körljus.

35 §
Riktningstecken

Förare av fordon, vilken har för avsikt att starta från vägkant, svänga i korsning eller vända på väg eller byta körfält eller eljest föra sitt fordon i sidled, skall till varning för andra ge tecken med riktningsvisare eller, om fordonet inte har sådan, på annat synligt sätt.

Tecken skall ges i god tid och vara väl synligt och begripligt. Avgivande av tecken befriar ej föraren från skyldigheten att försäkra sig om att åtgärden inte medför fara eller onödigt hinder.

36 §
Användning av ljus vid körning

Motordrivna fordon skall under körning alltid använda körljus eller varselljus. (7.5.1997/414)

Varje fordon skall använda körljus när det framförs på väg i mörker eller skymning eller när sikten på grund av väderleksförhållandena eller av annan orsak är nedsatt. I fordon, i vars utrustning körljus inte är föreskrivna, skall användas sådana reflexer som genom förordning stadgas.

Användning av helljus är förbjuden:

1) på väg med tillfredsställande belysning;

2) så nära mötande fordon eller spårvagn att dess förare kan bländas; och

3) när fordonet framförs på ringa avstånd bakom annat fordon.

Dimstrålkastare och dimbakljus får användas endast i dimma eller vid kraftigt regn eller snöfall. Dimstrålkastare får då användas i stället för halvljus, om framljusen samtidigt är tända. Dimbakljus får även användas när snö, damm eller slask, som rörs upp från vägen av draget vid körningen, väsentligt begränsar möjligheterna att urskilja fordonet bakifrån. (14.2.1992/117)

37 §
Användning av ljus på stannat eller parkerat fordon

Då ett fordon stannats eller parkerats på en väg i mörker eller skymning eller när sikten på grund av väderförhållandena eller av någon annan orsak är nedsatt, skall framljusen eller halvljusen eller, då sådana inte finns, andra för fordonet föreskrivna ljus vara tända, om vägen inte är så väl belyst att fordonet även annars tydligt kan observeras på tillräckligt avstånd. (14.2.1992/117)

Om ett fordon, enligt vad som närmare bestäms genom förordning, har parkerats i körbanans riktning och inga andra fordon har kopplats till det, kan i en tätort i stället för de i 1 mom. nämnda ljusen användas parkeringsljus. Ljuset skall vara tänt på den sida av fordonet som är vänd mot trafiken eller, om fordonet parkerats mitt på körbanan, på båda sidorna. (14.2.1992/117)

Vad i 1 mom. är stadgat tillämpas inte på fordon som stannats eller parkerats på parkeringsplats utanför körbana, ej heller eljest på cykel eller moped som stannats eller parkerats utanför körbana.

Varningsblinker, som innebär att alla körriktningsljus blinkar samtidigt eller turvis framtill och baktill, får användas endast om det på grund av en olycka, ett fel eller någon annan tvingande omständighet varit nödvändigt att stanna fordonet på en plats där det kan medföra särskild fara för den övriga trafiken. (27.11.1987/873)

38 §
Förbud mot oriktig användning av ljus

Fordons ljus får ej användas så, att förare av annat fordon kan bländas.

I fordon får det inte användas anordningar som kastar eller reflekterar rött sken framåt eller, om inte annat föreskrivs särskilt, anordningar som kastar eller reflekterar vitt eller ljusgult sken bakåt. På polisbil och bil som används av polisen i tjänsteuppdrag, på polismotorcykel som används som utryckningsfordon samt på tullens och gränsbevakningsväsendets fordon får dock för stoppande av fordon som kör framför användas en anordning som visar ett rött blinkande sken framåt samtidigt med ett blått blinkande larmljus. (4.6.2010/481)

39 §
Ankomst till färja

Utryckningsfordon och fordon i polisens, tullens och gränsbevakningsväsendets tjänsteuppdrag har rätt att komma ombord på färja och förbindelsefartyg före andra fordon. Den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen kan utfärda föreskrifter om i vilken ordning övriga fordon får komma ombord på färja eller förbindelsefartyg. (4.6.2010/481)

Vid ankomst till färja skall fordon stannas före skyddsanordningarna.

40 §
Gåendes plats på vägen

Gående ska använda gångbanan eller vägrenen. Gående får dock inte på en gångbana leda en cykel eller moped, skjuta en sparkstötting, föra ett förflyttningshjälpmedel som stöder eller ersätter förflyttning till fots eller ett lätt elfordon, åka skidor, åka skridskor eller bära skrymmande börda, om detta kan medföra avsevärd olägenhet för andra gående. (30.12.2015/1610)

Där gångbana eller vägren ej finns eller då gångbana eller vägren ej är framkomlig utan olägenhet, skall gående använda cykelbana eller körbanans kant.

Gående på cykelbana skall i allmänhet begagna cykelbanans kant. (7.5.1997/414)

Gående skall på körbana i främsta rummet begagna dess vänstra kant, om ej högra kanten med hänsyn till färdleden eller av andra skäl är tryggare. Den som leder cykel eller moped får dock begagna körbanans högra kant.

41 § (5.5.2006/343)
Gångtrafik på gårdsgata och gågata

Utan hinder av 40 § får gående på en gårdsgata och en gågata använda samtliga delar av gatan. De får dock inte onödigtvis hindra fordonstrafiken.

42 § (15.11.2002/954)
Användning av reflexer

Gående som under mörker rör sig på väg skall i allmänhet använda vederbörlig reflex.

43 §
Grupp av gående samt procession

Övervakad grupp av gående samt ordnad procession skall begagna vägren eller körbanans högra sida i färdriktningen. Består gruppen av barn som går högst två i bredd, skall såvitt möjligt gångbana, vägren eller cykelbana begagnas.

Övervakad grupp av gående eller ordnad procession, som på icke belyst väg begagnar vägren eller körbana eller cykelbana, skall i mörker eller skymning eller när väderleksförhållandena det förutsätter mot vägens mitt i täten föra minst en lykta som framåt visar vitt eller gult sken och baktill en lykta som bakåt visar rött sken.

44 §
Korsande av körbana

Gående skall korsa körbana längs skyddsväg, om en sådan finns i närheten. I övrigt skall gående korsa körbana vinkelrätt och i allmänhet invid korsning.

Gående som beträder skyddsväg eller eljest körbana skall iakttaga den försiktighet som avståndet till annalkande fordon och dess hastighet kräver. Han skall korsa körbanan utan onödigt dröjsmål.

Med körbana jämställs i denna paragraf cykelbana och spårväg. (7.5.1997/414)

45 § (30.12.2015/1610)
Användning av förflyttningshjälpmedel som stöder eller ersätter förflyttning till fots

På den som använder rullstol eller annat motsvarande hjälpmedel utan motor tillämpas de bestämmelser som gäller gående.

Detsamma gäller den som i gångfart själv för ett handdrivet förflyttningshjälpmedel eller ett sådant förflyttningshjälpmedel som stöder eller ersätter förflyttning till fots och som har en elmotor med en effekt på högst 1 kilowatt och vars största konstruktiva hastighet är högst 15 km/h. I övrigt ska personen i fråga iaktta bestämmelserna om cyklister.

45 a § (30.12.2015/1610)
Användning av lätta elfordon

På förare av lätta elfordon tillämpas de trafikregler som gäller cyklister.

Ett sådant självbalanserande lätt elfordon som hålls i balans också när fordonet står stilla eller saknar förare får dock i gångfart och i enlighet med de bestämmelser som gäller gående föras på en gångbana. Då ska fordonets förare lämna gående fri passage.

46 §
Varsamhet vid passerande av husdjur. Fädrift på väg

Förare av fordon skall iakttaga nödig försiktighet och använda tillräckligt låg hastighet då han närmar sig häst, boskap eller motsvarande husdjur på vägen.

Djur som drivs på väg skall ledas i bindsle eller vallas så att de inte utgör fara eller oskälig olägenhet för trafiken. Ryttare och den som driver djur skall i tillämpliga delar iakttaga stadgandena om fordonsförare.

47 §
Spårvägstrafik

Förare av spårvagn skall i tillämpliga delar iakttaga de stadganden som gäller förare av fordon, såvida inte annat följer av 14 §.

2 mom. har upphävts genom L 27.6.2003/621. (27.6.2003/621)

47 a § (10.6.2005/401)

47 a § har upphävts genom L 10.6.2005/401.

48 §
Undantagsstadganden

Förare av utryckningsfordon och förare av fordon som hör till en kortege som leds av ett polisfordon får i brådskande uppdrag, med iakttagande av nödvändig försiktighet, avvika från de trafikregler som inte särskilt gäller honom eller henne. Föraren skall dock lämna fri passage för tåg och annan anordning som löper på järnvägsskenor. Förare av utryckningsfordon och förare av polisfordon som leder en kortege skall avge föreskrivna ljud- och ljussignaler. (8.6.2001/476)

Utryckningsfordon som avger föreskrivna ljussignaler och fordon i polisens, gränsbevakningsväsendets eller Tullens tjänsteuppdrag eller i tjänsteuppdrag enligt 86 § 1 mom. i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten samt fordon som hör till en kortege som leds av ett polisfordon som avger nämnda signaler får med iakttagande av särskild försiktighet framföras på väg, del av väg eller område där körning annars är förbjuden, om uppdraget nödvändigtvis kräver det. (28.3.2014/259)

Fordon som används i väghållningsarbete eller motsvarande arbete på eller invid väg får utan hinder av bestämmelserna i 8–12, 33, 33 a och 33 b § framföras på det sätt som påkallas av omständigheterna och med iakttagande av behövlig försiktighet. (24.6.2010/624)

Fordon som används i arbete som avses i 3 mom., vid trafikövervakning eller i polisens, gränsbevakningsväsendets eller Tullens tjänsteuppdrag eller i tjänsteuppdrag enligt 86 § 1 mom. i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten, får trots 26–28 § i denna lag tillfälligt stannas eller parkeras på det sätt som uppdraget kräver, under förutsättning att trafiken inte uppenbart utsätts för fara. (28.3.2014/259)

En polisman, en tullman, en gränsbevakningsman och en tjänsteman som avses i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten i ett uppdrag för att förebygga och avslöja brott har i observationsuppgifter och vid tekniska observationsuppgifter och en polisman i täckoperationsuppgifter och uppgifter som har samband med bevisprovokation genom köp samma rätt som en förare av en polisbil som avger föreskrivna ljus- och ljudsignaler att med iakttagande av särskild försiktighet avvika från bestämmelserna i denna lag. (19.9.2014/757)

48 a § (12.12.2014/1043)
Undantagsbestämmelser vid specialtransport

Vid specialtransport får med iakttagande av behövlig försiktighet ett fordon framföras på det sätt som påkallas av omständigheterna trots bestämmelserna i 8, 9, 11 och 12 §, om genomförandet av specialtransporten särskilt kräver det. Likaså får man vid specialtransport med iakttagande av behövlig försiktighet avvika också från andra bestämmelser om trafik som ska iakttas särskilt på motorväg och motortrafikled, om det för specialtransporten har beviljats tillstånd för specialtransport enligt 87 c §.

3 kap

Reglering av trafiken

49 § (26.6.2009/523)
Personer som reglerar trafiken

Trafiken regleras av en polisman. Medan försvarsmaktens övningar pågår på vägar, regleras trafiken av en militärpolis eller av en militärperson som har förordnats till uppgiften. Bestämmelser om en gränsbevakningsmans deltagande i reglering av trafiken finns i gränsbevakningslagen (578/2005).

Polisen kan ge en arbetarskyddsinspektör rätt att reglera trafiken på vägar när polisen och arbetarskyddsmyndigheterna tillsammans övervakar kör- och vilotider för förare av motorfordon.

För säkerställande av trygg och smidig trafik får trafiken regleras också av dem som

1) Trafikverket förordnar att reglera trafiken i plankorsningar mellan väg och järnväg, (22.12.2009/1291)

2) en kommunal myndighet förordnar att reglera trafiken på ställen där spårvägstrafiken kan medföra fara eller olägenhet för annan vägtrafik,

3) den myndighet som svarar för regleringen av trafiken förordnar att reglera trafiken på grund av arbeten eller undersökningar som utförs på eller i närheten av en väg,

4) Trafiksäkerhetsverket eller polisen förordnar att reglera trafiken vid specialtransporter, (24.6.2010/624)

5) polisen förordnar att reglera trafiken på grund av omfattande och långvarig köbildning,

6) polisen förordnar att tillfälligt reglera trafiken på grund av idrottstävlingar, folkfester eller utställningar eller av andra motsvarande orsaker,

7) polisen förordnar att reglera trafiken vid färjelägen, på parkeringsområden eller i parkeringsanläggningar,

8) polisen förordnar att reglera trafiken på grund av olyckor eller av andra motsvarande orsaker,

9) räddningsmyndigheten eller en räddningsledare förordnar att reglera trafiken, när uppdraget hänför sig till att delta i räddningsverksamhet enligt räddningslagen (468/2003).

En myndighet kan ge ett förordnande att reglera trafiken så att det gäller ett särskilt uppdrag eller för viss tid. Den som reglerar trafiken ska vara myndig, ge sitt samtycke till uppdraget och ha den sakkunskap som uppdraget kräver.

Den som med stöd av 3 mom. 1–5 punkten förordnas att reglera trafiken ska ha sådan utbildning för reglering av trafiken som är godkänd av den förordnande myndigheten.

Den som reglerar trafiken ska använda klädsel som kan urskiljas tydligt och uppfyller kraven i standard SFS-EN 471.

Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på den som förordnats att reglera trafiken. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

RäddningsL 468/2003 har upphävts genom L 379/2011. Se RäddningsL 379/2011 37 §.

50 § (3.12.2002/1010)
Trafikanordningar

Bestämmelser om de påbud och förbud som anges med vägmärken, trafikljus och andra trafikanordningar och om deras innebörd i övrigt samt om användning av olika språk på vägmärken och andra trafikanordningar utfärdas genom förordning av statsrådet.

Genom förordning av kommunikationsministeriet meddelas nödvändiga bestämmelser om vägmärken och övriga trafikanordningar samt om användningen av dessa. Kommunikationsministeriet kan i försökssyfte fastställa användningen av trafikanordningar som avviker från en förordning av statsrådet eller av kommunikationsministeriet.

Trafikverket utfärdar närmare föreskrifter om trafikanordningarnas färg, konstruktion och mått, och det kan bevilja undantag från dessa föreskrifter. (22.12.2009/1291)

51 §
Uppsättande av trafikanordning

En trafikanordning uppsätts på landsväg av väghållningsmyndigheten. Kommunen uppsätter trafikanordningen på gata, byggnadsplaneväg, torg och annat trafikområde av motsvarande slag. Innan en sådan trafikanordning som är avsedd att vara bestående uppsätts ska kommunen ge polisen tillfälle att avge utlåtande i ärendet. (22.12.2009/1291)

På annan än i 1 mom. avsedd väg uppsätts trafikanordning av väghållaren, sedan denne fått kommunens samtycke, vilket dock inte utan giltig orsak får förvägras. Samtycke erfordras inte för uppsättande av tillfälliga vägmärken som är behövliga på grund av vägens skick eller arbete som utförs på eller invid vägen.

Beslut om användning av vägmärke som anger tätort fattas av kommunen, efter att i fråga om landsvägar ha hört väghållningsmyndigheten. Vägmärket uppsätts på landsvägar av väghållningsmyndigheten och på andra vägar av kommunen. (22.12.2009/1291)

Vägmärke som anger plankorsning med järnväg samt trafikljus och avstängnings- och varningsanordningar vid plankorsning sätts upp av den som underhåller järnvägen. (14.2.1992/117)

52 §
Reserverande av trafikled för speciella trafik ändamål

Genom trafikanordningar kan gata, byggnadsplaneväg och annan i stads- eller byggnadsplan angiven trafikled, som allmänt är avsedda för trafik, helt eller delvis reserveras för speciella trafikändamål. Härvid skall oundgänglig servicekörning och annan därmed jämförbar trafik tillåtas i erforderlig utsträckning.

53 § (22.12.2009/1291)
Leder för gång-, cykel- och mopedtrafik

De behöriga närings-, trafik- och miljöcentralerna samt kommunerna ska i mån av möjlighet ordna behövliga förbindelser för den lätta trafiken genom att för varje kommunikationsled bygga eller med trafikanordning reservera en särskild led för gång-, cykel- och mopedtrafik, gårdsgata, gågata eller en till vägen hörande gångbana och cykelbana.

54 §
Tillfällig reglering av trafiken

För tillfälligt behov kan även polisen uppsätta trafikanordning på väg.

Angående tillfällig avstängning av väg och reglering av trafik på grund av arbete som utförs på vägen, idrottstävling eller militärövning eller av annan därmed jämförbar orsak stadgas genom förordning.

55 §
Skada på trafikanordning

Trafikanordning som uppsatts på väg får ej skadas eller utan tillstånd skymmas, avlägsnas, rubbas eller ändras.

Den som skadat, rubbat eller på annat sätt ändrat trafikanordning skall omedelbart återställa anordningen i tillfredsställande skick. Kan detta inte göras, skall han med det snaraste underrätta polisen eller annan behörig myndighet om saken och vid behov vidtaga de åtgärder som trafiksäkerheten kräver.

56 §
Uppsättande av störande eller otillåten anordning på väg

På väg eller i dess omedelbara närhet får inte uppsättas märken, skyltar eller andra anordningar som kan förväxlas med vägmärken eller andra trafikanordningar eller göra det svårare att se dessa.

På väg får ej utan tillstånd uppsättas trafikanordning.

Polisen eller väghållaren får omedelbart avlägsna anordning som uppsatts i strid med stadgandena i 1 eller 2 mom.

4 kap

Trafikolycka och säkerhetsåtgärder

57 §
Allmän biståndsskyldighet

Har någon till följd av trafikolycka försatts i sådant tillstånd att det är nödvändigt att han omedelbart transporteras till vård, är varje förare av fordon skyldig att transportera honom. Lämpar sig fordonet ej för säker transport, och står ändamålsenligare transport att få, skall föraren dock vara behjälplig vid ordnandet av transporten.

58 §
Biståndsskyldighet för den som varit inblandad i trafikolycka

Vägtrafikant som med eller utan skuld varit inblandad i trafikolycka skall omedelbart stanna och i mån av förmåga bistå de skadade eller dem som rakat i hjälplöst tillstånd samt även i övrigt medverka i de åtgärder till vilka olyckan ger anledning.

59 §
Anmälningar

Vägtrafikant som varit inblandad i trafikolycka skall på anfordran av annan som varit inblandad i eller lidit skada vid olyckan uppge namn och adress samt lämna upplysningar om det inträffade.

Har någon vid olycka omkommit eller svårt skadats, skall i olyckan inblandad vägtrafikant med det snaraste göra anmälan härom till polisen.

Har egendom skadats och är ingen närvarande som kan mottaga uppgifter och upplysningar, skall i olyckan inblandad vägtrafikant utan dröjsmål göra anmälan om det inträffade till den skadelidande eller polisen.

60 §
Flyttande av olycksfordon. Bevarande av spår efter olycka

Då fordon efter trafikolycka blivit kvar på en plats där stannande eller parkering är förbjuden, skall vägtrafikant som varit inblandad i olyckan se till att fordonet så snart som möjligt flyttas till lämplig plats. Samma skyldighet åvilar föraren, när fordon till följd av motorfel eller motsvarande orsak blivit stående på sådan plats.

Har någon omkommit eller svårt skadats vid en olycka, får dock inte på olycksplatsen utan polisens tillstånd fordon flyttas eller eljest sådana förhållanden ändras, som kan vara av betydelse för utredandet av olyckan, såvida detta ej är nödvändigt för tryggande av trafiken eller för skyddande av person eller värdefull egendom.

61 §
Varnande av vägtrafikanter

Då fordon utanför tätort stannat på körbana på sådan plats, att det på grund av otillräcklig sikt eller av annan orsak kan vara till fara för trafiken, skall föraren, såvida fordonet inte omedelbart kan flyttas till lämplig plats, på vägen sätta ut varningstriangel, om sådan ingår i fordonets obligatoriska utrustning, samt vid behov vidtaga även annan åtgärd i syfte att varna andra vägtrafikanter. Har fordon blivit stående på järnvägs- eller spårvägsskenor, skall föraren vidtaga erforderliga åtgärder för att varna förare av tåg eller spårvagn.

Varningstriangel skall placeras på tillräckligt avstånd från det stannade fordonet så att andra förare i god tid kan uppfatta varningen.

Det är förbjudet att olovligt avlägsna eller flytta varningstriangel som satts ut på väg.

62 §
Hinder på väg

På väg får inte sättas ut eller lämnas någonting som kan vara till fara eller olägenhet för trafiken.

Då någon förorsakat att i 1 mom. avsett hinder som inte omedelbart kan avlägsnas kommit på väg, skall han genom att utmärka det eller på annat sätt uppmärksamgöra andra vägtrafikanter på hindret, till dess han fått det avlägsnat.

Då på väg finns hinder som kan medföra allvarlig fara för trafiken, skall varje vägtrafikant som observerat hindret i mån av möjlighet utan dröjsmål vidtaga i 2 mom. avsedda åtgärder eller, om detta inte kan ske oskälig olägenhet, anmäla saken till polisen.

5 kap

Förare och körrätt (3.8.1990/676)

63 § (29.4.2011/387)
Allmänna krav på förare

Fordon får inte föras av den som på grund av sjukdom, handikapp, skada eller trötthet eller av någon annan motsvarande orsak saknar nödvändiga förutsättningar för detta.

Körkort krävs inte för att köra ett motordrivet fordon, om det är fråga om ett två- eller trehjuligt motordrivet fordon som avses i fordonslagen (1090/2002) och vars högsta konstruktiva hastighet är högst 25 km/h, och fordonstillverkaren också har fastställt detta som fordonets högsta konstruktiva hastighet i samband med godkännandet av fordonet. Körkort krävs inte heller för att gående framföra motordrivna fordon som ska styras av gående. I detta moment avsedda två- och trehjuliga motordrivna fordon får köras av personer som fyllt 15 år. (28.12.2012/1082)

Bestämmelser om körkort som krävs av förare finns i körkortslagen (386/2011) och om annan nödvändig behörighet i lagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare (273/2007), lagen om transport av farliga ämnen (719/1994) och lagen om yrkeskompetens för taxiförare (695/2009).

64 § (29.4.2011/387)

64 § har upphävts genom L 29.4.2011/387.

65 § (29.4.2011/387)
Överlämnande av fordon att föras av någon annan

Ett fordon får inte överlämnas att föras av någon som av skäl som avses i 63 § uppenbart saknar förutsättningar för att föra fordonet.

66 § (29.4.2011/388)

66 § har upphävts genom L 29.4.2011/388.

67 § (29.4.2011/388)

67 § har upphävts genom L 29.4.2011/388.

68 § (29.4.2011/387)

68 § har upphävts genom L 29.4.2011/387.

69 § (29.4.2011/387)

69 § har upphävts genom L 29.4.2011/387.

70 § (29.4.2011/387)

70 § har upphävts genom L 29.4.2011/387.

70 a § (3.8.1990/676)

70 a § har upphävts genom L 3.8.1990/676.

71 § (29.4.2011/387)

71 § har upphävts genom L 29.4.2011/387.

72 § (29.4.2011/387)

72 § har upphävts genom L 29.4.2011/387.

73 § (29.4.2011/387)

73 § har upphävts genom L 29.4.2011/387.

73 a § (29.4.2011/387)

73 a § har upphävts genom L 29.4.2011/387.

74 § (29.4.2011/387)

74 § har upphävts genom L 29.4.2011/387.

75 § (29.4.2011/388)

75 § har upphävts genom L 29.4.2011/388.

76 § (29.4.2011/388)

76 § har upphävts genom L 29.4.2011/388.

76 a § (29.4.2011/388)

76 a § har upphävts genom L 29.4.2011/388.

77 § (29.4.2011/388)

77 § har upphävts genom L 29.4.2011/388.

78 § (29.4.2011/388)

78 § har upphävts genom L 29.4.2011/388.

78 a § (29.4.2011/388)

78 a § har upphävts genom L 29.4.2011/388.

79 § (29.4.2011/388)

79 § har upphävts genom L 29.4.2011/388.

79 a § (29.4.2011/388)

79 a § har upphävts genom L 29.4.2011/388.

80 § (29.4.2011/388)

80 § har upphävts genom L 29.4.2011/388.

80 a § (14.12.2004/1103)

80 a § har upphävts genom L 14.12.2004/1103.

81 § (29.4.2011/388)

81 § har upphävts genom L 29.4.2011/388.

82 § (29.4.2011/387)

82 § har upphävts genom L 29.4.2011/387.

82 a § (29.4.2011/387)

82 a § har upphävts genom L 29.4.2011/387.

82 b § (18.9.2009/696)

82 b § har upphävts genom L 18.9.2009/696.

82 c § (29.4.2011/387)

82 c § har upphävts genom L 29.4.2011/387.

82 d § (29.4.2011/387)

82 d § har upphävts genom L 29.4.2011/387.

6 kap

Användning av fordon (11.12.2002/1091)

83 § (11.12.2002/1091)

83 § har upphävts genom L 11.12.2002/1091.

83 a § (11.12.2002/1091)

83 a § har upphävts genom L 11.12.2002/1091.

83 b § (11.12.2002/1091)

83 b § har upphävts genom L 11.12.2002/1091.

84 § (11.12.2002/1091)

84 § har upphävts genom L 11.12.2002/1091

85 § (11.12.2002/1091)
Ansvar för fordons skick

I fordonslagen (1090/2002) bestäms om vem som har ansvaret för ett fordons skick.

86 §
Fordons användning

Motordrivet fordon skall användas så, att dess motor och övriga anordningar inte åstadkommer oskäligt buller, oskäliga luftföroreningar eller oskälig olägenhet för fordonets passagerare eller omgivningen.

Genom förordning av statsrådet kan utfärdas bestämmelser om begränsningar av onödig och störande körning i tätort och av onödig tomgångskörning med motordrivna fordon. (11.12.2002/1091)

87 § (12.12.2014/1043)
Fordons mått och massa samt lastning av fordon

Ett fordon ska lastas så att lasten inte kan medföra fara för personer, skada egendom, släpa i marken, falla på vägen, damma så att det stör eller orsaka andra jämförbara men eller åstadkomma onödigt buller.

I ett fordon eller i en fordonskombination får inte transporteras flera personer än den tillåtna personlasten för fordonet medger, om inte något annat bestäms särskilt.

Ett fordon eller en fordonskombination får inte till mått eller massa vara större eller transportera en större eller tyngre last än vad som föreskrivs i bestämmelserna om mått eller massa som allmänt tillåts på väg eller vad som är tillåtet enligt ett undantagstillstånd som beviljats med stöd av dem.

Bestämmelser om fordons och fordonskombinationers mått och massa som allmänt tillåts på väg, märkning av avvikelse från allmänt tillåtna mått, villkor för koppling av släpfordon, lastning av fordon, säkring av last, bogsering samt om undantag från dessa utfärdas genom förordning av statsrådet.

Trafiksäkerhetsverket får bevilja undantag från bestämmelserna om mått och massa för fordon som har registrerats eller tagits i bruk någon annanstans än i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Bestämmelser om giltighetstiden för undantag som har beviljats av Trafiksäkerhetsverket och vid behov om andra villkor, om iakttagande av ömsesidighet vid beviljande av undantag och om andra förutsättningar för beviljande av undantag utfärdas genom förordning av kommunikationsministeriet.

Ett fordon som är lastat i strid med bestämmelserna eller föreskrifterna får för lossning av överlast eller för korrigering av felaktig lastning köras till en plats som trafikövervakaren finner lämplig.

För transport av djur med motordrivna fordon och släpfordon gäller dessutom vad som särskilt föreskrivs.

87 a § (2.6.2006/441)
Ansvar för lastning av fordon vid kommersiella transporter

Denna paragraf gäller andra kommersiella transporter än transporter av farliga ämnen.

Föraren skall före färden försäkra sig om att fordonet är lastat i enlighet med bestämmelserna, om inte detta på grund av att lastutrymmet är förseglat eller lossning av lasten eller av någon annan motsvarande orsak föranleder oskälig olägenhet och försening för transportuppdraget. Dessutom skall föraren under färden se till att lasten hålls placerad och fastgjord i enlighet med kraven i 87 §.

Den som placerat och fastgjort lasten i ett fordon, en container eller något annat lastutrymme och den som på grund av sin ställning givit anvisningar om placerandet och fastgörandet ansvarar för att lasten är korrekt placerad och fastgjord och även i övrigt uppfyller kraven i 87 §. Den som avses ovan i detta moment är dock inte ansvarig om felet beror på sådana fel eller brister i de uppgifter som avses i 4 mom. som personen i fråga inte rimligen har kunnat upptäcka. Sådant ansvar uppstår inte heller om personen i fråga har deltagit i lastningen endast som medhjälpare. Den som gjort ändringar i fråga om lasten ansvarar för att lasten hålls placerad och fastgjord i enlighet med kraven i 87 §.

Transportören ansvarar för att den som lastar godset har korrekta och tillräckliga uppgifter om fordonet. Angående fordonsinnehavarens skyldighet att i fordonet medföra registreringsintygets tekniska del föreskrivs särskilt. Godsavsändaren och transportens uppdragsgivare ansvarar för att den som lastar godset förfogar över tillräckliga och korrekta uppgifter om det gods som skall transporteras.

Transportören ansvarar för att det för transporten används ett fordon som är försett med sedvanlig utrustning för surrning av lasten och som även annars med tanke på säkerheten lämpar sig för uppgiften. För en redan lastad släpvagns eller något annat lastutrymmes lämplighet ansvarar dock den som före lastningen har tagit släpvagnen eller något annat lastutrymme i bruk eller avtalat om ibruktagandet.

Lastaren och transportören skall se till att anställda som deltar i lastningen och transporten tillräckligt väl känner till de bestämmelser och föreskrifter om lastning som berör deras arbetsuppgifter.

87 b § (12.12.2014/1043)
Genomförande av specialtransport

Med avvikelse från 87 § får en specialtransport genomföras under förutsättning att den fara och olägenhet som orsakas av transporten kan förebyggas i tillräcklig utsträckning. Vid specialtransporter ska vid behov användas varningsfordon och personer som reglerar trafiken.

Vid specialtransporter ska lasten lastas i ett sådant fordon eller en sådan fordonskombination som innebär att de mått och den massa som allmänt tillåts på väg inte överskrids i onödan. I första hand ska man undvika att den tillåtna bredden och i andra hand höjden överskrids.

Trafiksäkerhetsverket meddelar vid behov närmare föreskrifter om

1) fordon och fordonskombinationer som är tillåtna för specialtransport och om laster som tillåts vid specialtransport,

2) kopplingskraven på fordon som används i specialtransportkombinationer,

3) mått och massor som är tillåtna vid specialtransport samt om lastning av den last som transporteras som specialtransport,

4) märkning av last som transporteras som specialtransport,

5) transport av annan än en odelbar last som specialtransport,

6) hastighetsbegränsningar som ska iakttas vid specialtransport,

7) användningen av varningsfordon och personer som reglerar trafiken vid specialtransporter, transporten av en grupp av specialtransporter i rad, villkoren för förebyggande av fara och olägenhet som orsakas av specialtransporter samt om andra säkerhetskrav.

Bestämmelser om de tekniska kraven på fordon som används vid specialtransporter samt om fordons utrustning och godkännande finns i fordonslagen och i bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

87 c § (12.12.2014/1043)
Tillstånd för specialtransport

För specialtransport krävs tillstånd för specialtransport, om transporten överskrider den massa som allmänt tillåts på väg. Tillstånd för specialtransport krävs också, om trafiksäkerheten måste garanteras särskilt på grund av transportens art eller av något annat särskilt skäl eller om en transportrutt som möjliggör transporten måste fastställas.

Beviljande av tillstånd för specialtransport förutsätter

1) att transporten inte med något fordon eller någon fordonskombination i rimlig mån kan genomföras utan att överskrida de mått eller massor som allmänt tillåts på väg,

2) att fordonets eller fordonskombinationens i trafik tillåtna massa eller den av tillverkaren tillåtna massan inte överskrids,

3) att den bärighet som väghållaren har fastställt för vägar och väganordningar inte överskrids, och

4) att transporten kan genomföras utan att väganordningar begränsar färden eller att väganordningar vid behov kan avlägsnas temporärt för transporten.

Tillstånd för specialtransport beviljas av närings-, trafik- och miljöcentralen. Tillståndet för specialtransport får förenas med för transportens rutt och tidpunkt och andra för säkerställandet av transportens säkerhet och smidighet och skyddandet av trafikmiljön behövliga villkor.

Tillståndsmyndigheten får återkalla ett tillstånd för specialtransport för viss tid eller helt och hållet, om tillståndshavaren inte iakttar bestämmelserna och föreskrifterna om specialtransport eller de villkor som tillståndet för specialtransport förenats med eller om villkoren för beviljande av tillstånd inte längre uppfylls. Om det är oskäligt att återkalla tillståndet, får tillståndshavaren i stället för detta ges en anmärkning eller en skriftlig varning.

Trafiksäkerhetsverket meddelar närmare föreskrifter om förutsättningarna för beviljande av tillstånd för specialtransport samt om när en transport kräver tillstånd för specialtransport.

88 § (31.3.2006/234)
Skyldighet att använda bilbälte och annan skyddsanordning för sittplats

Föraren och passagerarna ska under körning använda ett bilbälte som är monterat för sittplatsen eller vara fastspända i någon annan skyddsanordning

1) i personbilar,

2) i bussar,

3) i paketbilar,

4) i lastbilar,

5) i trehjuliga mopeder och motoriserade trehjulingar, om det ingår säkerhetsbälte i fordonets ursprungliga utrustning,

6) i lätta fyrhjulingar, tunga fyrhjulingar och terrängfordon, om det ingår säkerhetsbälte i fordonets ursprungliga utrustning.

(30.12.2015/1610)

Genom förordning av statsrådet kan på grund av transportens eller köruppdragets speciella art föreskrivas om befrielse från skyldigheten att använda bilbälte.

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2015/1610. (30.12.2015/1610)

88 a § (31.3.2006/234)
Transport av barn i fordon

Vid transport av barn med en kroppslängd under 135 centimeter i personbilar, paketbilar eller lastbilar skall en i 88 § avsedd skyddsanordning för barn användas, om fordonet har bilbälten eller om en skyddsanordning för barn annars kan monteras i fordonet. Om det inte är möjligt att montera en skyddsanordning för barn i fordonet, skall barn som är tre år eller äldre transporteras någon annanstans än i framsätet. Vid transport av barn under tre år i personbilar, paketbilar eller lastbilar skall, med undantag av det fall som avses i 2 mom. 1 punkten, alltid en skyddsanordning för barn användas. I bussar skall barn som sitter på en egen sittplats använda för sittplatsen monterat bilbälte eller en skyddsanordning för barn.

Avvikelser från skyldigheten att använda skyddsanordningar för barn kan göras enligt följande:

1) i taxibilar får barn transporteras på annan plats än i framsätet då de använder bilbälte,

2) på annan plats än i framsätet på personbilar eller paketbilar får på en (1) sittplats transporteras barn som är tre år eller äldre då barnet använder bilbälte, om det inte finns utrymme att montera någon skyddsanordning för barn på grund av att två eller flera sådana anordningar för barn har monterats på sätets övriga sittplatser,

3) på annan plats än i framsätet på personbilar eller paketbilar får under korta sträckor transporteras ett eller flera barn som är tre år eller äldre då de använder bilbälte, om transportbehovet är tillfälligt och fordonet av denna orsak inte alls är utrustat med någon skyddsanordning för barn eller inte är utrustat med tillräckligt många sådana anordningar för barn.

Ett barn får inte transporteras i en bakåtvänd barnstol på en sittplats som skyddas av en krockkudde framför passagerarsätet, om inte krockkudden har deaktiverats eller deaktiveras automatiskt på ett fullgott sätt.

Barn får transporteras med fordon som är försedda med styrstång och sadelformad sits endast om det på ett tillförlitligt sätt går att säkerställa att barnet hålls på plats. På transport av barn med andra fordon som är försedda med styrstång tillämpas de bestämmelser som gäller personbilar. (30.12.2015/1610)

88 b § (31.3.2006/234)
Befrielse av hälsoskäl från skyldigheten att använda bilbälte eller annan skyddsanordning för sittplats

Skyldigheten att använda bilbälte eller annan skyddsanordning för sittplats gäller inte personer för vilka starka hälsoskäl utgör hinder för att använda skyddsanordningen.

Ett läkarintyg över de skäl som avses i 1 mom. skall medhas under körning och på begäran visas upp för en polisman. Ett läkarintyg som utfärdats i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är giltigt även i Finland.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs om läkarintygets innehåll och om den symbol som skall användas på intyget. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer formuläret för läkarintygsblanketterna.

88 c § (31.3.2006/234)
Ansvarsbestämmelser som gäller användningen av skyddsanordningar för barn samt transport av personer med funktionsnedsättning och personer på bår (6.3.2015/178)

Om ett barns förmyndare eller vårdnadshavare färdas med barnet, ansvarar denne för att ett barn under 15 år transporteras med användning av en ändamålsenlig skyddsanordning. Färdas förmyndaren eller vårdnadshavaren inte med barnet skall den i 88 § 1 mom. avsedda föraren, med undantag av föraren i en buss i kategori M3, se till att ett barn under 15 år använder en ändamålsenlig skyddsanordning.

Om ett fordon har registrerats för högst 16 passagerare utöver föraren, ska föraren av fordonet se till att passagerarna tryggt kan ta sig in i och ut ur fordonet och att de anordningar som behövs för detta används på ett tillbörligt sätt. Föraren av fordonet ska dessutom se till att passagerarnas rullstolar och bårar har spänts fast i fordonet på ett tillbörligt sätt. (6.3.2015/178)

88 d § (31.3.2006/234)
Information om skyldigheten att använda bilbälte i bussar

Busspassagerare skall i början av resan informeras om skyldigheten att använda bilbälte på minst ett av följande sätt:

1) av föraren,

2) av konduktören, reseledaren eller den som är utsedd till gruppledare,

3) genom audiovisuella hjälpmedel, eller

4) genom en skylt av gemenskapsmodell, väl synlig från varje sittplats.

Närmare bestämmelser om skylten av gemenskapsmodell utfärdas genom förordning av kommunikationsministeriet.

88 e § (12.12.2014/1043)
Brandsläckare och förstahjälpsutrustning i buss

I en buss ska det finnas en brandsläckare och tillräcklig förstahjälpsutrustning med beaktande av det tillåtna antalet passagerare.

89 § (15.11.2002/954)
Användning av skyddshjälm

Föraren och passagerare ska under körning använda skyddshjälm av godkänd typ, om hinder inte finns till följd av sjukdom eller skada eller av andra särskilda skäl,

1) på motorcyklar,

2) på trehjulingar, tunga fyrhjulingar och lätta fyrhjulingar som inte är försedda med karosseri eller störtbåge,

3) på mopeder,

4) på snöskotrar,

5) på sådana terrängfordon och traktorer som har styrstång och sadelformad sits och som inte är försedda med karosseri eller störtbåge.

(30.12.2015/1610)

Föraren skall se till att barn under 15 år använder skyddshjälm.

Genom förordning av statsrådet kan bestämmas om befrielse på grund av fordonets speciella konstruktion eller köruppdragets särskilda natur.

90 § (15.11.2002/954)
Användning av skyddshjälm för cyklister

Cyklister och cykelpassagerare skall i allmänhet under körning använda vederbörlig skyddshjälm.

91 § (11.12.2002/1091)
Användning av terrängfordon

Terrängfordon får inte användas på väg. Användning av snöskoter på snöskoterleder regleras särskilt. Genom förordning av statsrådet kan utfärdas bestämmelser om liten användning av motorsläde och annat hjulförsett terrängfordon också annanstans än på snöskoterleder.

92 § (11.12.2002/1091)
Tillämpning av bestämmelserna om användning av fordon

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på all fordonstrafik på väg och annanstans samt på alla fordon och deras tillbehör. Bestämmelserna tillämpas dock inte på fordon som används uteslutande på en arbetsplats som avstängts från allmän trafik eller på ett fabriks-, hamn-, lager- eller tävlingsområde eller något annat motsvarande område. Sådana fordon skall ha en säker och ändamålsenlig konstruktion.

Bestämmelserna om motordrivna fordon i detta kapitel tillämpas också på släpfordon som kopplas till motordrivna fordon.

6 a kap (10.6.2005/401)

Viss social lagstiftning om vägtransporter och färdskrivare vid vägtransporter

92 a § (10.6.2005/401)
Definitioner

I detta kapitel avses med

1) kör- och vilotidsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3820/85, (22.12.2006/1249)

2) färdskrivarförordningen rådets förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter,

3) AETR-överenskommelsen den europeiska överenskommelsen om arbetsförhållanden för fordonsbesättningar vid internationella vägtransporter (FördrS 66/1999), sådan den lyder ändrad den 27–29 oktober 2004 samt den 29 och 30 oktober 2008 (FördrS 64 /2010), (11.6.2010/541)

4) mekanisk färdskrivare sådan färdskrivare som avses i bilaga 1 till färdskrivarförordningen,

5) digital färdskrivare sådan färdskrivare som avses i bilaga 1 B till färdskrivarförordningen,

6) färdskrivare mekaniska och digitala färdskrivare,

7) färdskrivarkort sådana verkstads-, förar-, företags- och kontrollkort som används i digitala färdskrivare,

8) företag den som utför sådana transporter som omfattas av tillämpningsområdet för kör- och vilotidsförordningen,

9) förare den som kör fordonet eller som medföljer i fordonet för att vid behov kunna köra det,

10) verkstad den som har ett sådant tillstånd som avses i 87 § i fordonslagen för installation och reparation av färdskrivare,

11) tillsynsmyndighet polisen, tullverket, gränsbevakningsväsendet och arbetarskyddsmyndigheterna.

92 b § (10.6.2005/401)
Viss social lagstiftning om vägtransporter

I fråga om kör- och vilotider, användning av färdskrivare och i fråga om övrig social lagstiftning om vägtransporter gäller vad som därom bestäms i kör- och vilotidsförordningen, färdskrivarförordningen och AETR-överenskommelsen.

I fråga om kör- och vilotidsförordningen iakttas i Finland också vad som bestäms i artikel 5.2 i förordningen. I fråga om de undantag som anges i artikel 13.1 och 13.3 i förordningen föreskrivs genom förordning av statsrådet. I fråga om de undantag som anges i artikel 14 i förordningen beslutar kommunikationsministeriet, som vid behov också kan utfärda förordningar om beviljande av undantag. (22.12.2006/1249)

Angående de myndighetsuppgifter i Finland som hör samman med färdskrivarkort bestäms i lagen om ordnande av utfärdandet av färdskrivarkort (629/2004).

92 c § (10.6.2005/401)
Utfärdande av färdskrivarkort

Verkstadskort utfärdas till en sökande som har beviljats tillstånd enligt 87 § i fordonslagen för installation och reparation av digitala färdskrivare.

Förarkort utfärdas till en sökande som

1) har körrätt för ett fordon som avses i artikel 3.1 i färdskrivarförordningen,

2) är stadigvarande bosatt i Finland i enlighet med artikel 14.3 i färdskrivarförordningen och som

3) inte har ett giltigt förarkort eller som har gjort en ansökan om förnyelse av ett kort vars giltighetstid löpt ut.

Förarkort utfärdas också till en sökande som begär att ett förarkort som utfärdats i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen skall bytas ut i Finland på det sätt som bestäms i artikel 14.4 punkt d i färdskrivarförordningen.

Företagskort utfärdas till en sökande som är antecknad i Patent- och registerstyrelsens och Skattestyrelsens företags- och organisationsdatasystem.

Kontrollkort utfärdas till en tillsynsmyndighet på ansökan.

Närmare bestämmelser om ansökande om färdskrivarkort, förnyelse av färdskrivarkort, kortinnehavarens anmälningsskyldighet samt om kortens giltighetstid utfärdas genom förordning av statsrådet.

92 d § (10.6.2005/401)
Återkallande av färdskrivarkort

Verkstads- och kontrollkort kan återkallas om kortets innehavare inte längre uppfyller villkoren för utfärdande av kortet eller om kortet används i strid med det användningsändamål som föreskrivits för kortet.

Grunderna för återkallande av förarkort anges i artikel 14.4 punkt c i färdskrivarförordningen.

Företagskort kan återkallas, om

1) kortets innehavare inte längre uppfyller villkoren för utfärdande av företagskort,

2) det kort som företaget innehar har erhållits på basis av oriktiga uppgifter eller förfalskade handlingar, eller

3) företaget har använt ett annat företags kort i avsikt att försvåra övervakningen av kör- och vilotider.

Närmare bestämmelser om förfarandet vid återkallande av färdskrivarkort utfärdas vid behov genom förordning av statsrådet.

92 e § (10.6.2005/401)
Skyldighet att använda färdskrivare

Föraren skall använda färdskrivare i de fordon i vilka det enligt kör- och vilotidsförordningen, färdskrivarförordningen och AETR-överenskommelsen är obligatoriskt. Föraren skall använda färdskrivare också i trafiktraktorer när de används i tillståndspliktig godstrafik.

92 f § (10.6.2005/401)
Förarens skyldigheter i samband med användningen av färdskrivare

Vid användningen av färdskrivare och förarkort skall färdskrivarförordningen och AETR-överenskommelsen iakttas. (22.12.2006/1249)

Föraren skall meddela arbetsgivaren om han eller hon inte har ett giltigt förarkort. I fråga om förarens skyldigher när förarkort saknas av andra orsaker än de som nämns i artikel 16.2 i färdskrivarförordningen bestäms i nämnda punkt. Föraren skall för registrering av uppgifterna om kör- och vilotider överlämna förarkortet också till arbetsgivaren eller till det företag som endast tillfälligt anlitar föraren.

Närmare bestämmelser om de undantag från tillämpningsområdet som avses i artikel 3.2 i färdskrivarförordningen, om de undantagslov som avses i artikel 3.3, om hur föraren skall använda färdskrivaren samt om reparation av färdskrivaren utfärdas genom förordning av statsrådet.

92 g § (10.6.2005/401)
Arbetsgivarens och företagets skyldigheter i samband med användningen av färdskrivare

Arbetsgivaren svarar för att ett fordon som är utrustat med en digital färdskrivare inte överlämnas för att framföras till en förare som inte har ett giltigt förarkort, om det inte finns i färdskrivarförordningen eller i AETR-överenskommelsen nämnda skäl för att fordonet får framföras utan förarkort.

När färdskrivarskivor lämnas ut eller uppgifter skrivs ut ur en digital färdskrivare skall arbetsgivaren iaktta vad som bestäms i artikel 14.1 i färdskrivarförordningen.

För specificering av företagets uppgifter om kör- och vilotider skall företaget med hjälp av företagskortet låsa uppgifterna i den digitala färdskrivaren så att integritetsskyddet för den som registrerats i enlighet med lagen om fordonstrafikregistret (541/2003) inte äventyras.

Företaget skall se till att de periodiska besiktningar av färdskrivare som föreskrivs i färdskrivarförordningen utförs. Angående företagets skyldigheter när funktionsstörningar uppträder i färdskrivaren eller den annars fungerar felaktigt bestäms i artikel 16.1 första och andra stycket i färdskrivarförordningen.

92 h § (10.6.2005/401)
Behandlingen av färdskrivarens uppgifter vid företaget

För övervakningen av kör- och vilotider, hanteringen av rättigheter och skyldigheter i anslutning till ett anställningsförhållande samt för styrningen av transporter skall företaget kopiera de uppgifter om kör- och vilotider i fordonets digitala färdskrivare som gäller det egna företaget. Om fordonet finns i Finland skall uppgifterna kopieras åtminstone varannan månad och när företaget överlåter besittningen av fordonet eller när den digitala färdskrivaren tas ur bruk. Arbetsgivaren och det företag som tillfälligt anlitar en förare skall med högst tre veckors mellanrum kopiera förarkortets uppgifter om kör- och vilotider för de veckor under vilka föraren varit i arbete. Om fordonet finns utomlands skall uppgifterna kopieras när det anlänt till Finland.

Företaget skall förvara, uppvisa och överlämna färdskrivarskivorna eller kopior av dem på det sätt som bestäms i artikel 14.2 i färdskrivarförordningen. Företaget och arbetsgivaren skall förvara de uppgifter som kopierats från digitala färdskrivare och förarkort på det sätt som bestäms i artikel 14.5 i färdskrivarförordningen. Färdskrivarskivor som använts vid förarexamen eller uppgifter som registrerats i en digital färdskrivare under förarexamen behöver dock inte förvaras.

Företaget skall på förarens begäran ge honom eller henne en utskrift av de uppgifter om hans eller hennes kör- och vilotider som kopierats från den digitala färdskrivaren eller förarkortet. Uppgifter som kopierats från den digitala färdskrivaren eller förarkortet och som gäller andra företag eller som inte motsvarar det användningsändamål som avses i 1 mom. skall omedelbart förstöras.

92 i § (10.6.2005/401)
Behandlingen av den digitala färdskrivarens uppgifter vid verkstaden

För att uppgifterna om kör- och vilotider skall kunna överlämnas till företaget och tillsynsmyndigheten skall verkstaden kopiera uppgifterna i den digitala färdskrivaren innan färdskrivaren repareras eller byts ut. Verkstaden skall förvara uppgifterna oförändrade i ett år efter att de registrerats.

Verkstaden skall överlämna de uppgifter som avses i 1 mom. till det företag som har låst uppgifterna eller annars på ett tillförlitligt sätt redogjort för sin rätt till uppgifterna och bevisligen begärt att uppgifterna skall överlämnas. Uppgifterna skall på begäran också överlämnas till tillsynsmyndigheten.

Om det är omöjligt att kopiera de uppgifter som avses i 1 mom., skall verkstaden ge företaget ett intyg över detta och förvara en kopia av intyget på det sätt som bestäms i färdskrivarförordningen.

92 j § (10.6.2005/401)
Tillsynsmyndighetens rätt att få uppgifter

För att kunna övervaka iakttagandet av viss social lagstiftning om vägtransporter har tillsynsmyndigheten rätt att på begäran få de uppgifter som arbetsgivaren registrerat i enlighet med 92 h § 1 mom., de uppgifter som verkstaden registrerat i enlighet med 92 i § 1 mom. och de uppgifter som registrerats på företagets företagskort samt arbetsskiftsförteckningarna och förarnas körjournaler. Uppgifterna skall överlämnas till tillsynsmyndigheten i läslig form och utan oskäligt dröjsmål.

Fordonets förare skall på begäran för tillsynsmyndigheten uppvisa de uppgifter som avses i artikel 15.7 i färdskrivarförordningen. Detta moment tillämpas också inom ett fabriks-, hamn-, lager- eller tävlingsområde eller något annat motsvarande område.

Närmare bestämmelser om verkställandet av övervakningen utfärdas genom förordning av statsrådet.

92 k § (10.6.2005/401)
Användning av uppgifter för forskningsändamål

På yrkande skall företaget till kommunikationsministeriet överlämna uppgifter som registrerats i enlighet med 92 g § 2 mom. och 92 h § för sådan forskning som avses i 14 § i personuppgiftslagen (523/1999). De uppgifter som har insamlats på detta sätt får inte olovligen röjas för utomstående.

92 l § (10.6.2005/401)
Integritetsskyddet vid behandlingen av personuppgifter

Utöver vad som i detta kapitel bestäms om behandlingen av personuppgifter tillämpas bestämmelserna i personuppgiftslagen och i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004).

92 m § (10.6.2005/401)
Tvångsmedel för iakttagande av viss social lagstiftning om vägtransporter

Om det finns sannolika skäl att misstänka att en förseelse som nämns i 105 a § har begåtts, får polisen trots 8 kap. 2 § 1 mom. och 4 § i tvångsmedelslagen (806/2011) för att finna färdskrivarskivan, förarkortet eller körjournalen företa i tvångsmedelslagen angiven allmän husrannsakan eller platsgenomsökning i fordonet eller på ett sannolikt förvaringsställe för färdskrivarskivan, kortet eller körjournalen. (22.7.2011/864)

Om det finns grundad anledning att misstänka att en förare har överträtt bestämmelserna om körtider, raster och vilotider i kör- och vilotidsförordningen eller färdskrivarförordningen eller föreskrifterna i AETR-överenskommelsen, får en polis-, tull- eller gränsbevakningsman hindra föraren från att fortsätta köra, tills en föreskriven rast eller vilotid har hållits. En polis-, tull- eller gränsbevakningsman får också hindra föraren från att fortsätta köra, om föraren inte för tillsynsmyndigheten uppvisar de uppgifter som avses i artikel 15.7 i färdskrivarförordningen eller i artikel 10.1 punkt a i AETR-överenskommelsen.

Polisen får omhänderta ett förar-, företags- eller verkstadskort, om det finns grundad anledning att misstänka att det föreligger sådana grunder för återkallande av kortet som anges i 92 d §.

Denna paragraf tillämpas också inom ett fabriks-, hamn-, lager- eller tävlingsområde eller något annat motsvarande område.

92 n § (10.6.2005/401)
Utbyte av information med myndigheter i andra stater om iakttagande av viss social lagstiftning om vägtransporter

Tillsynsmyndigheterna får lämna ut de uppgifter som framgår av färdskrivaren, färdskrivarskivan och förarkortet samt övrig information för specificering av en förseelse, ett fordon och fordonets förare och hans eller hennes arbetsgivare samt de uppgifter om påföljder som har påförts för förseelsen som de skall lämna ut enligt kör- och vilotidsförordningen, färdskrivarförordningen, AETR-överenskommelsen eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG om minimivillkor för genomförande av rådets förordningar (EEG) nr 3820/85 och (EEG) nr 3821/85 om sociallagstiftning på vägtransportområdet samt om upphävande av rådets direktiv 88/599/EEG. (22.12.2006/1249)

Uppgifter får lämnas ut till behöriga myndigheter i Europeiska unionens medlemsstater samt i de stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i fråga om de förordningar och det direktiv som nämns i 1 mom. och till behöriga myndigheter i de stater som tillträtt AETR-överenskommelsen i fråga om information som anges i överenskommelsen.

Polisen och arbetarskyddsmyndigheterna får dessutom till de myndigheter som nämns i 2 mom. lämna ut uppgifter som nämns i 1 mom. och som gäller en misstänkt förseelse, om en behörig myndighet i en annan stat ber om dem för utredande av en förseelse som inträffat i den staten. Polisen och arbetarskyddsmyndigheterna får också be om likadana uppgifter av nämnda myndigheter i andra stater för utredande av en förseelse som misstänks ha begåtts i Finland.

Närmare bestämmelser om förfarandet vid utlämnande av och begäran om information kan vid behov utfärdas genom förordning av statsrådet.

7 kap

Trafikövervakning

93 §
Stoppande och granskning av fordon

Fordon skall stannas på tecken av polisman.

Föraren är skyldig att iakttaga de påbud som polisman ger för granskning av fordons skick, utrustning och belastning samt att tillåta granskning av fordonets trafikduglighet.

94 § (30.12.2015/1610)
Skyldighet att visa upp körhandling

En förare av ett motordrivet fordon är skyldig att på begäran visa upp intyg över att fordonet är registrerat eller någon annan handling för en polisman, om föraren är skyldig att ha med sig intyget eller handlingen i fråga.

Om föraren inte har med sig en handling som avses i 1 mom., får polismannen tillåta att körningen fortsätter, om förarens identitet kan fastställas. Föraren kan då åläggas att inom en viss tid visa upp handlingen för polisen.

94 a § (10.6.2005/401)

94 a § har upphävts genom L 10.6.2005/401.

94 b § (10.6.2005/401)

94 b § har upphävts genom L 10.6.2005/401.

95 § (29.4.2011/387)

95 § har upphävts genom L 29.4.2011/387.

96 § (11.12.2002/1091)
Förhindrande av fordons användning

I fordonslagen bestäms om förhindrande av fordons användning och om föreläggande om besiktning av fordon.

Är ett fordon lastat i strid med bestämmelserna, kan en polisman bestämma att överlast skall lossas eller felaktig lastning rättas till eller vid behov förhindra fortsatt körning. En polisman kan förhindra fortsatt körning med fordon, i vilket finns ett större antal personer än det tillåtna.

Om innehavaren av ett tillstånd för specialtransport inte iakttar bestämmelserna och föreskrifterna om specialtransport eller de villkor som tillståndet för specialtransport förenats med, får en polis-, tull- eller gränsbevakningsman avbryta transporten på närmaste ändamålsenliga plats för avhjälpande av bristerna i transporten. (12.12.2014/1043)

96 a § (15.7.2005/587)
Tillsyn över användningen av skyddshjälm

En gränsbevakningsman och en tullman har i tjänsteutövning som hänför sig till trafikövervakning samma rätt som polisen att övervaka att bestämmelserna om användning av skyddshjälm iakttas.

96 b § (19.9.2014/757)
Tillsyn över användningen av terrängfordon

En gränsbevakningsman och en tullman har i tjänsteutövning som hänför sig till trafikövervakning samma rätt som polisen att övervaka användningen av terrängfordon enligt 91 §.

97 § (22.12.2009/1291)
Andra trafikövervakare

En tjänsteman som av kommunikationsministeriet förordnats att övervaka trafiken har i sina tjänsteåligganden samma befogenheter som en polisman har enligt 93–96 §.

En tjänsteman som av Trafikverket förordnats att kontrollera fordons mått, massa och belastning har i dessa tjänsteåligganden samma befogenheter som en polisman har enligt 93, 94 och 96 §. Samma befogenhet har en tullman och en gränsbevakningsman i tjänsteåligganden som hänför sig till trafikövervakning.

8 kap

Trafikbrott

98 § (30.4.1999/546)
Äventyrande av trafiksäkerheten

Straff för äventyrande av trafiksäkerheten bestäms i 23 kap. 1 § strafflagen.

99 § (30.4.1999/546)
Grovt äventyrande av trafiksäkerheten

Straff för grovt äventyrande av trafiksäkerheten bestäms i 23 kap. 2 § strafflagen.

100 § (30.4.1999/546)
Trafikfylleri

Straff för rattfylleri, grovt rattfylleri, överlämnande av fortskaffningsmedel till berusad och trafikfylleri med motorlöst fordon bestäms i 23 kap. strafflagen.

101 § (30.4.1999/546)
Smitning i vägtrafik

Straff för smitning i vägtrafik bestäms i 23 kap. 11 § strafflagen.

102 § (30.4.1999/546)
Förande av fortskaffningsmedel utan behörighet

Straff för förande av fortskaffningsmedel utan behörighet bestäms i 23 kap. 10 § strafflagen.

103 § (15.7.2005/567)
Trafikförseelse

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet på annat än i 98–102 eller 105 a § nämnt sätt bryter mot denna lag eller mot bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den, ska för trafikförseelse dömas till böter. (28.12.2012/1082)

Bestämmelser om ordningsbot som enda straff för vissa trafikförseelser finns i lagen om ordningsbotsförseelser (756/2010). (27.8.2010/767)

2 mom. har tillfogats genom L 767/2010, som träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom lag.

104 §
Avstående från åtgärder

Är en förseelse som avses i 103 § med hänsyn till förhållandena ringa, behöver åtal för förseelsen inte väckas och straff inte dömas ut. (30.4.1999/546)

Är förseelse uppenbarligen sådan som i 1 mom. stadgas, kan polisman utan att vidtaga andra åtgärder tilldela den skyldige anmärkning.

105 § (11.12.2002/1091)
Parkeringsfel och onödig tomgångskörning

För överträdelse av förbud och begränsningar i fråga om stannande och parkering av fordon döms till straff endast om parkeringsfelet har medfört eller kunnat medföra allvarlig fara eller olägenhet. Annars påförs för felet parkeringsbot enligt vad som bestäms särskilt. Parkeringsbot påförs också för överträdelse av bestämmelserna om användning av parkeringsskivor som avses i 28 a §. Parkeringsbot kan också påföras för överträdelse av bestämmelserna om sådan onödig tomgångskörning med motordrivna fordon som avses i 86 § 2 mom.

105 a § (10.6.2005/401)
Brott mot viss social lagstiftning om vägtransporter

En förare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot bestämmelserna om körtider, raster, vilotider, färdskrivare eller färdskrivarkort i en förordning som nämns i 92 a § 1 eller 2 punkten eller i den överenskommelse som nämns i 3 punkten i nämnda paragraf eller mot bestämmelserna i 92 f § 1 eller 2 mom. eller 92 j § 2 mom. i denna lag, skall för brott mot viss social lagstiftning om vägtransporter dömas till böter.

För brott mot viss social lagstiftning om vägtransporter döms också

1) en sådan företrädare för en verkstad som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot bestämmelserna i 92 i §, samt

2) en sådan arbetsgivare eller dennes företrädare eller ett företags företrädare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot artiklarna 5, 10, 14 eller 15 i den förordning som nämns i 92 a § 1 punkten eller artiklarna 5 eller 11 i den överenskommelse som nämns i 3 punkten i nämnda paragraf eller mot bestämmelserna i 92 g eller 92 h § eller 92 j § 1 mom. i denna lag.

En förare döms inte till straff för en gärning som har sin grund i en förseelse som har begåtts av en verkstad eller av arbetsgivaren eller dennes företrädare.

När en transportör har uppgett eller det annars av omständigheterna klart framgår att ett iakttagande av tidtabellen i transportavtalet innebär ett uppsåtligt brott mot de bestämmelser om körtider, raster och vilotider som avses i 1 mom., men den som gjort upp tidtabellen trots detta förutsätter att transporten genomförs så att bestämmelserna i fråga inte kan iakttas, skall den som gjort upp tidtabellen eller dennes företrädare dömas i enlighet med 1 mom. Som uppgörare av tidtabell anses också den som utan att göra upp en tidtabell på annat sätt har förutsatt en viss leveranstid. (2.6.2006/441)

105 b § (28.3.2014/273)
Informationsbrev om trafikbrott eller trafikförseelser som begåtts i Finland till ägaren eller innehavaren eller en tillfällig användare av ett fordon som är registrerat i en annan medlemsstat

För trafikbrott eller trafikförseelser som begåtts i Finland får polisen till ägaren eller innehavaren eller en tillfällig användare av ett fordon som är registrerat i en annan medlemsstat i Europeiska unionen skicka ut ett informationsbrev som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/413 om underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott. (30.10.2015/1294)

Informationsbrev kan skickas ut för

1) överträdelse av hastighetsbegränsning,

2) försummelse av skyldigheten att använda bilbälte,

3) körning mot rött ljus,

4) rattfylleri och grovt rattfylleri,

5) underlåtenhet att använda skyddshjälm,

6) underlåtenhet att beakta vägmärken som anger att körfält är avsedda endast för vissa fordon,

7) olaglig användning av mobiltelefon eller annan kommunikationsutrustning under körning.

Informationsbrevet ska skickas ut på det språk som registreringsbeviset är avfattat på eller på ett av de officiella språken i den stat där fordonet är registrerat. Informationsbrevet ska inkludera uppgifter om

1) det fordon med vilket brottet eller förseelsen begicks,

2) ort och tidpunkt för brottet eller förseelsen,

3) det misstänkta trafikbrottet eller den misstänkta förseelsen,

4) det eventuella straffet och andra eventuella rättsliga påföljder, och

5) den utrustning som användes för att upptäcka trafikbrottet eller trafikförseelsen.

Informationsbrevet kan även inkludera andra uppgifter som behövs för utredningen av brottet eller förseelsen och verkställigheten av påföljderna.

106 § (28.12.2012/1082)
Anmälan om beslut som gäller trafikbrott

Trots sekretessbestämmelserna ska polisen och domstolen till fordonstrafikregistret anmäla uppgift om straff som meddelats för trafikbrott och trafikförseelse vid framförande av motordrivet fordon eller uppgift om straff som inte påförts eller åtal som förkastats, om domstolen i samband med överklagande har upphävt eller undanröjt ett straff som dömts ut eller påförts tidigare och som det finns en anteckning om i fordonstrafikregistret. Domstolen ska registrera uppgifterna i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden enligt lagen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem (372/2010) för förmedling till fordonstrafikregistret. Bestämmelser om myndighetens anmälningsskyldighet vid körförbud och vid trafikbrott och trafikförseelser som ligger till grund för körförbud finns i körkortslagen (386/2011).

9 kap

Fullmakts- och ikraftträdelsestadganden

106 a § (22.12.2009/1291)
Ändringssökande

Bestämmelser om sökande av ändring i polisens, den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralens eller Trafiksäkerhetsverkets beslut finns i förvaltningsprocesslagen (586/1996), om inte något annat bestäms särskilt. Polisens eller den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralens beslut kan dock verkställas trots besvär.

106 b § (29.4.2011/387)

106 b § har upphävts genom L 29.4.2011/387.

107 § (29.4.2011/387)

107 § har upphävts genom L 29.4.2011/387.

108 § (11.12.2002/1091)
Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om användningen av vinter- och dubbdäck.

Kommunikationsministeriet kan på framställning av försvarsministeriet i fråga om försvarsmaktens övningar på väg medge undantag från bestämmelserna i denna lag.

Bestämmelser om lastning och säkerhetsarrangemang vid sådan transport av skolelever och barn i dagvård som får understöd av statens eller kommunens medel utfärdas vid behov genom förordning av kommunikationsministeriet. (12.12.2014/1043)

4 mom. har upphävts genom L 29.4.2011/388. (29.4.2011/388)

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas bestämmelser om transport av djur i motordrivna fordon och släpfordon.

Genom förordning av försvarsministeriet utfärdas bestämmelser om militärtransporter med last- och paketbilar.

108 a § (26.6.2009/513)
Närmare föreskrifter och anvisningar för polisen

Polisstyrelsen ska meddela polisen närmare föreskrifter och anvisningar om de åtgärder som enligt denna lag eller med stöd av den utfärdade bestämmelser ska vidtas av polisen. Polisstyrelsen fastställer formulär för de blanketter som ska användas vid dessa åtgärder.

109 §
Ikraftträdelsestadgande

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

Fordon som godkänts för trafik innan denna lag trätt i kraft får alltjämt användas i trafik trots stadgandena i 83 b § 1 mom. (6.11.1992/989)

Genom denna lag upphävs lagen den 29 mars 1957 om vägtrafik (143/57) jämte däri senare företagna ändringar, förutom 5 § 3 och 4 mom. samt 5 a, 9 och 9 a §§. Med stöd av den tidigare lagen utfärdade förordningar samt med stöd av tidigare stadganden föreskrivna hastighetsbegränsningar förblir i kraft tills om dem annorlunda stadgas eller bestäms med stöd av denna lag.

RP 74/79, TrUB 4/80, StoUB 204/80

Ikraftträdelsestadganden:

27.3.1987/356:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1987.

Lagmotion 153/86, Trafikutsk. bet. 8/86, Stora utsk. bet. 261/86

27.3.1987/357:

Denna lag träder i kraft den 1 november 1987.

Regeringens proposition 247/86, Trafikutsk. bet.7/86, Stora utsk. bet. 253/86

27.11.1987/873:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1987.

Regeringens proposition 73/87, Trafikutsk. bet. 2/87, Stora utsk. bet. 62/87

19.5.1989/449:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1989.

Regeringens proposition 14/89, Trafikutsk. bet. 1/89, Stora utsk. bet. 45/89

15.9.1989/818:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1989.

Regeringens proposition 76/89, Trafikutsk. bet. 4/89, Stora utsk. bet. 103/89

3.8.1990/676:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1990.

Regeringens proposition 8/90, Trafikutsk. bet. 4/90, Stora utsk. bet. 76/90

7.9.1990/843:

Denna lag träder i kraft den 1 november 1990.

Regeringens proposition 37/90, Trafikutsk. bet. 3/90, Stora utsk. bet. 75/90

22.2.1991/435:

Denna lag träder i kraft den 1 april 1991.

Regeringens proposition 285/90, Trafikutsk. bet. 9/90, Stora utsk. bet. 286/90

12.4.1991/671:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

Regeringens proposition 95/90, Trafikutsk. bet. 10/90, Stora utsk. bet. 309/90

13.12.1991/1479:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

Regeringens proposition 10/91, Trafikutsk. bet. 2/91

14.2.1992/117:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1992.

Regeringens proposition 51/91, Trafikutsk. bet. 4/91

6.11.1992/989:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

Krav som nämns i 83 § 3 mom. gäller dock endast fordon som tas i bruk på ikraftträdelsedagen eller därefter och det krav på tillverkningsnummer för traktorers släpvagn som nämns i 83 b § 4 mom. endast släpvagnar som tas i bruk den 1 januari 1994 eller därefter.

RP 149/92, TrUB 4/92

26.7.1993/693:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

RP 63/93, LaUB 12/93

18.6.1993/1567:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning.

RP 335/92, TrUB 3/93, Bilaga XIII till EES-avtalet: rådets förordning (85/3821/EEG)

31.1.1994/103:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1994.

Trafikministeriet kan med avvikelse från 66 § under 1994 och 1995 meddela föreskrifter om maximiantalet nya tillstånd att hålla bilskola.

RP 71/93, TrUB 9/93

28.6.1994/571:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning. Lagens 70 § 1 och 2 mom. träder dock i kraft den 1 juli 1996 samt 83 b § 4 mom. den 1 april 1995. (L 571/1994 trädde i kraft enligt F 572/1994 den 1.7.1994.)

RP 80/94, TrUB 8/94, Gemensamma EES-kommitténs beslut Nr 7/94, bilaga 11: rådets direktiv (91/439/EEG) och (91/671/EEG)

7.4.1995/521:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning.

RP 355/94, TrUB 24/94, Rådets förordning (EEG) nr 3820/85

28.4.1995/754:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

Stadgandet i 71 § 1 mom. om utlämnande av körkort tidigast sex månader innan giltighetstiden utgår då det är fråga om förlängning av sådan körrätt för bil som har erhållits för två år och stadgandet i 72 § 2 mom. om erhållande av även följande körrätt för bil för endast två år, om den som har en sådan körrätt under dennas förlopp har meddelats eller kunde ha meddelats körförbud, gäller bara dem vilkas körrätt har börjat efter att denna lag trätt i kraft.

Som gärningar som avses i 75 § 2 mom. 5 punkten i denna lag beaktas också gärningar som den som har körrätt har gjort sig skyldig till innan denna lag träder i kraft om grunderna för meddelande av körförbud uppfylls på grund av att han tre gånger inom ett år gjort sig skyldig till dem.

RP 38/94, TrUB 23/94, StoUB 8 och 8 a/94

18.12.1995/1594:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

RP 59/95, TrUB 5/95, RSv 134/95

14.6.1996/429:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

RP 21/96, TrUB 3/96, RSv 47/96, Rådets direktiv 91/439/EEG; EGT nr L 237, 24.8.1991, s 1.

7.5.1997/414:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.

RP 251/1996, TrUB 2/1997, RSv 43/1997

19.12.1997/1242:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

Lagen tillämpas på intyg som givits över förarexamen som avlagts efter att lagen trätt i kraft. Denna lag tillämpas på en förlängning av en körrätt, om den ansökan som avses i 72 § 5 mom. lämnas eller någon annan utredning företes efter det att denna lag trätt i kraft. Lagens 73 § 1 mom. tillämpas på en innehavare av körrätt som har uppnått den ålder som anges i momentet efter att denna lag trätt i kraft.

Besvär, som är anhängiga i trafikministeriet eller i länsstyrelsen då denna lag träder i kraft och som länsrätten eller högsta förvaltningsdomstolen efter att denna lag trätt i kraft är behöriga att behandla, skall överföras till länsrätten eller till högsta förvaltningsdomstolen.

RP 123/1997, TrUB 12/1997, RSv 193/1997

5.6.1998/390:

Denna lag träder i kraft den 15 juni 1998.

RP 40/1998, TrUB 4/1998, RSv 40/1998, Rådets direktiv 93/33/EEG; EGT nr L 188, 29.7.1993, s. 238

24.7.1998/547:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1998.

RP 242/1997, TrUB 3/1998, RSv 38/1998

23.12.1998/1101:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1999.

De bestämmelser som med stöd av 84 § utfärdats innan denna lag träder i kraft förblir i kraft tills något annat bestäms, med undantag för 8 kap. förordningen den 18 december 1995 om registrering av fordon (1598/1995), om vilket bestäms särskilt.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 113/1998, TrUB 12/1998, RSv 139/1998

30.4.1999/546:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999.

RP 32/1997, LaUB 24/1998, RSv 263/1998

23.12.1998/735 år 1999:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning.

RP 99/1998, TrUB 9/1998, RSv 99/1998, Rådets förordning (EEG) nr 3820/85; EGT nr L 370, 31.12.1985, s. 1, Rådets förordning (EEG) nr 3821/85; EGT nr L 370, 31.12.1985, s. 8

3.12.1999/1127:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Med förflyttningsskyltar som getts med stöd av de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft får ett fordon användas i trafik under den tid som anges i det förflyttningstillstånd som berättigar till användningen av skyltarna.

De bestämmelser som med stöd av 84 § 3 mom. utfärdats innan denna lag träder i kraft förblir i kraft tills något annat bestäms.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 107/1999, TrUB 3/1999, RSv 65/1999

9.12.1999/1167:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Den som har fyllt 15 år innan denna lag träder i kraft har utan hinder av kravet på körrätt enligt 64 § rätt att föra två- eller trehjulig moped.

RP 92/1999, TrUB 2/1999, RSv 64/1999

19.1.2001/23:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

RP 72/2000, TrUB 8/2000, RSv 129/2000

8.6.2001/476:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

RP 51/2001, TrUB 2/2001, RSv 44/2001

16.5.2002/367:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2002.

RP 235/2001, TrUB 1/2002, RSv 8/2002

24.5.2002/423:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

I fråga om förare i persontrafik som bedrivs med stöd av taxitillstånd vilka inte har tillgång till taxiradiobeställningscentral samt i fråga om förare inom den anropsstyrda kollektivtrafiken träder lagen i kraft den 1 januari 2005.

RP 219/2001, TrUB 2/2002, RSv 33/2002

15.11.2002/954:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

RP 103/2002, TrUB 11/2002, RSv 135/2002

3.12.2002/1010:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

RP 212/2002, TrUB 13/2002, RSv 163/2002

11.12.2002/1091:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Andra bestämmelser som utfärdats med stöd av vägtrafiklagen än i 102 § fordonslagen avsedda bestämmelser förblir i kraft tills något annat bestäms om dem.

RP 141/2002, TrUB 19/2002, RSv 193/2002

20.12.2002/1199:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2003.

RP 90/2002, LaUB 21/2002, RSv 199/2002

27.6.2003/621:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2003.

RP 20/2002, FvUB 28/2002, RSv 295/2002

20.2.2004/113:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2004.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 29/2003, KoUB 7/2003, RSv 85/2003

14.12.2004/1103:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2005.

RP 104/2004, KoUB 19/2004, RSv 152/2004

27.5.2005/361:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005 och gäller till och med den 30 juni 2008.

RP 15/2005, KoUB 6/2005, RSv 33/2005

10.6.2005/401:

Denna lag träder i kraft den 20 juni 2005.

RP 267/2004, KoUB 8/2005, RSv 38/2005

15.7.2005/527:

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2005.

RP 266/2004, LM 58/2005, FvUB 10/2005, RSv 83/2005

15.7.2005/567:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2005.

RP 72/2005, KoUB 17/2005, RSv 85/2005

15.7.2005/587:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2005.

RP 6/2005, FuUB 12/2005, RSv 92/2005

31.3.2006/234:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2006.

Utan hinder av vad som i denna lag föreskrivs om användning av skyddsanordningar, får i personbilar och paketbilar fram till den 31 december 2007, inom de gränser som gäller beträffande tillfällig överskridning av det i registret antecknade passagerarantalet i dylika fordon, på annan plats än i framsätet transporteras ett större antal sittande passagerare än för vilka det finns möjlighet att använda bilbälte eller andra skyddsanordningar. Beträffande transport av barn under tre år skall denna lag likväl tillämpas från ikraftträdandet.

Utan hinder av vad som i denna lag föreskrivs om användning av skyddsanordningar, får vid transport av skol- och dagvårdsbarn i bussar i linjetrafik fram till den 9 maj 2008 transporteras ett större antal sittande passagerare än det finns sittplatser utrustade med bilbälten på sätena för dem och möjlighet att använda bilbälte eller andra skyddsanordningar.

RP 207/2005, KoUB 4/2006, RSv 16/2006, Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/20/EG (32003L0020); EGT nr L 115, 9.5.2003, s. 63

5.5.2006/343:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2006.

RP 10/2006, KoUB 5/2006, RSv 30/2006, Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/54/EG (32004L0054); EGT nr L 167, 30.4.2004, s. 39

2.6.2006/441:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2006.

RP 224/2005, KoUB 6/2006, RSv 35/2006

22.12.2006/1249:

Denna lag träder i kraft den 11 april 2007. Lagens 92 n § träder dock i kraft den 1 april 2007.

RP 225/2006, KoUB 22/2006, RSv 180/2006

22.12.2006/1321:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och gäller till och med den 31 december 2009.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 96/2006, KoUB 18/2006, RSv 142/2006, Rådets direktiv 96/53/EG (31996L0053); EGT nr L 235, 17.9.1996, s. 59

2.3.2007/236:

Denna lag träder i kraft den 2 november 2007.

RP 61/2006, KoUB 27/2006, RSv 224/2006

16.3.2007/275:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2007.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 149/2006, KoUB 33/2006, RSv 251/2006

26.6.2008/440:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.

RP 36/2008, KoUB 8/2008, RSv 75/2008

5.12.2008/829:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2009.

RP 78/2008, KoUB 12/2008, RSv 105/2008

26.6.2009/513:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

RP 58/2009, FvUB 7/2009, RSv 86/2009

26.6.2009/523:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2009.

Den förordning om försvarsmaktens körkort (667/1993), jämte ändringar, som givits med stöd av den 82 c § som är i kraft vid denna lags ikraftträdande, är dock i kraft till dess särskilt föreskrivs om upphävande av förordningen.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 55/2009, KoUB 7/2009, RSv 61/2009

18.9.2009/696:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

RP 33/2009, KoUB 10/2009, RSv 76/2009

22.12.2009/1291:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

På tillstånd som beviljats och beslut som meddelats av Bilregistercentralens enhet för fordonsförvaltningen eller Fordonsförvaltningscentralen och som är i kraft vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om Trafiksäkerhetsverkets tillstånd och beslut. På föreskrifter som meddelats av Vägförvaltningen och som är i kraft vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om Trafikverkets föreskrifter, och på tillstånd som beviljats och beslut som meddelats av länsstyrelsen och som är i kraft vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralens tillstånd och beslut.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 208/2009, KoUB 23/2009, RSv 203/2009

15.1.2010/15:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2010.

Om rätten att framföra lastbilsdragna fordonskombinationer av klass E eller buss har upphört högst ett år före denna lags ikraftträdande på grund av att den som har körrätt har fyllt 70 år, återställs körrätten på ansökan utan krav på ny förarexamen, om det inte annars finns något hinder för återställande av körrätten. På återställande av körrätt tillämpas bestämmelserna om förlängning av körrätt i denna lag. Körrätt erhålls för högst två år och berättigar innehavaren att framföra lastbilsdragna fordonskombinationer av klass E endast utan last och buss av klass D eller D1 utan passagerare. Körrätten kan dock beviljas utan begränsningar med avseende på last och passagerare, om sökanden till sin ansökan fogar ett förordande utlåtande om sin körförmåga av en läkare som är bevandrad i geriatri. Ett villkor som gäller begränsad körrätt ska fogas till körrätten. Körkortstillstånd ska sökas inom ett år efter det att körrätten upphörde, dock senast två månader från denna lags ikraftträdande och ett läkarutlåtande ska bifogas ansökan.

RP 247/2009, KoUB 30/2009, RSu 242/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG; (32006L0126) EGT nr L 403, 30.12.2006, s. 18

14.5.2010/378:

Denna lag träder i kraft den 1 december 2010.

Till dess att högsta domstolen ansluter sig till justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem överför den uppgifter som avses i 106 § genom att sända kopior av sina avgöranden till Rättsregistercentralen för förmedling till den som ansvarar för fordonstrafikregistret, om det inte genom förordning av justitieministeriet föreskrivs något annat om överföringen.

RP 102/2009, LaUB 2/2010, RSv 21/2010

4.6.2010/481:

Denna lag träder i kraft den 15 juni 2010.

RP 219/2008, FvUB 2/2010, RSv 27/2010

11.6.2010/541:

Denna lag träder i kraft den 20 juni 2010.

RP 31/2010, KoUB 5/2010, RSv 75/2010

24.6.2010/624:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

RP 48/2010, KoUB 7/2010, RSv 83/2010

27.8.2010/767:

Om ikraftträdandet av denna lag föreskrivs särskilt genom lag.

RP 94/2009, LaUB 9/2010, RSv 84/2010

29.4.2011/387:

Denna lag träder i kraft den 19 januari 2013.

Förordningen om försvarsmaktens körkort (667/1993) som har utfärdats med stöd av 82 c § förblir i kraft till dess den upphävs genom förordning av försvarsministeriet.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 212/2010, KoUB 23/2010, RSv 269/2010

29.4.2011/388:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2011.

RP 212/2010, KoUB 23/2010, RSv 269/2010

22.7.2011/864:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 222/2010, LaUB 44/2010, RSv 374/2010

28.12.2012/1082:

Denna lag träder i kraft den 19 januari 2013.

Till dess att högsta domstolen ansluter sig till justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem överför den uppgifter som avses i 106 § genom att sända kopior av sina avgöranden till Rättsregistercentralen för förmedling till den som ansvarar för fordonstrafikregistret, om det inte genom förordning av justitieministeriet föreskrivs något annat om överföringen.

RP 144/2012, KoUB 20/2012, RSv 152/2012

12.4.2013/253:

Denna lag träder i kraft den 15 april 2013.

RP 174/2012, KoUB 1/2013, RSv 11/2013

28.3.2014/259:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2014.

RP 30/2013, FvUB 5/2014, RSv 15/2014

28.3.2014/273:

Denna lag träder i kraft den 14 april 2014.

RP 205/2013, KoUB 1/2014, RSv 7/2014 , Europaparlamentents och rådets direktiv 2011/82/EG; EUT N:o L 288, 5.11.2011, s. 1-15

19.9.2014/757:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2014.

RP 220/2013, FvUB 19/2014, RSv 83/2014

12.12.2014/1043:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

De tillstånd som gäller när denna lag träder i kraft fortsätter att gälla utan ändringar.

De bestämmelser som utfärdats eller i övrigt är i kraft med stöd av vägtrafiklagen och som gäller vid ikraftträdandet av denna lag förblir i kraft tills något annat föreskrivs om dem.

RP 119/2014, KoUB 19/2014, RSv 152/2014

6.2.2015/75:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

En ansökan om parkeringstillstånd som är anhängig när denna lag träder i kraft ska skickas till Trafiksäkerhetsverket för behandling.

RP 313/2014, KoUB 30/2014, RSv 259/2014

6.3.2015/178:

Denna lag träder i kraft den 15 mars 2015.

RP 315/2014, KoUB 34/2014, Rsv 283/2014

30.10.2015/1294:

Denna lag träder i kraft den 3 november 2015.

RP 14/2015, KoUB 4/2015, RSv 14/2015, Europaparlamentents och rådets direktiv (EU) 2015/413; EGT N:o L 68, 13.3.2002, s. 9-25

30.12.2015/1610:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 24/2015, KoUB 15/2015, RSv 110/2015

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.