Beaktats t.o.m. FörfS 1003/2019.

24.2.1978/159

Lag om arbetshälsoinstitutets verksamhet och finansiering

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 §

För forsknings- och serviceverksamhet på arbetarskyddets och arbetshygienens område finns ett institut för arbetshygien, som är ett självständigt offentligrättsligt samfund. Institutets för arbetshygien hemort är Helsingfors stad.

Arbetshälsoinstitutets organisation består av riksomfattande kompetenscentra. Bestämmelser om arbetshälsoinstitutets regionala verksamhetsställen utfärdas genom förordning av statsrådet. (22.12.2005/1178)

Institutet för arbetshygien verkar under social- och hälsovårdsministeriets ledning och tillsyn.

2 § (13.12.2001/1287)

Institutet för arbetshygien har till uppgift att bedriva och främja forskning kring växelverkan mellan arbete och hälsa samt att i detta syfte behandla personuppgifter för forskning om och följande av utvecklingen av arbetstagarnas hälsotillstånd. Dessutom bedriver institutet utrednings-, mätnings- och serviceverksamhet i anslutning till förebyggandet och avlägsnandet av hälsorisker och olägenheter som förekommer på arbetsplatser eller annars i arbetsmiljön. Institutet för arbetshygien bedriver självständig hälsovårds-, sjukvårds- och laboratorieverksamhet i syfte att konstatera, behandla och förebygga yrkessjukdomar och arbetsrelaterade sjukdomar samt bedöma arbetsförmågan. Institutet bedriver utbildnings-, publicerings- och informationsverksamhet som hör till dess område samt utför andra uppgifter som enligt bestämmelserna ankommer på institutet.

2 a § (20.1.2006/52)

Institutet för arbetshygien kan av de uppgifter om arbetstagarnas exponering som uppkommer vid skötseln av de i 2 § angivna mätnings- och laboratoriefunktionerna bilda ett register över arbetshygieniska exponeringsmätningar och ett register över biologiska exponeringsmätningar. I de nämnda registren kan antecknas den exponerades namn och personbeteckning samt uppgifter om arbetsgivaren och arbetsplatsen, om exponeringens art och längd och om beställaren samt uppgifter om exponeringsmätningarna och om utlåtanden om dessa. Dessutom får uppgifter om provanalyser antecknas i registret över biologiska exponeringsmätningar.

Arbetshälsoinstitutet för ett register över arbetsrelaterade sjukdomar för forskning, utredningar och förebyggande samt diagnostisering och utvecklande av vården i fråga om yrkessjukdomar och andra arbetsrelaterade sjukdomar. I registret kan införas den insjuknade personens namn, personbeteckning och yrke samt uppgifter om arbetsgivare och arbetsplats, exponeringens art och längd, konstaterandet av sjukdomen, sjukdomens art, den olägenhet som sjukdomen orsakat, sjukledighet och försäkringsanstaltens beslut om godkännande som yrkessjukdom och ersättning samt dödsfall som föranletts av yrkessjukdom. Bestämmelser om rätten för Arbetshälsoinstitutet att få uppgifter för registret över arbetsrelaterade sjukdomar finns i 46 a § 3 mom. i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006), i 262 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) och i 158 § 9 punkten i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015). (7.8.2015/890)

Institutet för arbetshygien kan använda uppgifterna i registren över exponeringsmätningar och registret över arbetsrelaterade sjukdomar för forsknings- och utredningsverksamhet inom sitt eget område och lämna ut uppgifter ur registren för specificerad vetenskaplig forskning på institutets eget verksamhetsområde i enlighet med 28 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).

De uppgifter i registren över exponeringsmätningar och i registret över arbetsrelaterade sjukdomar som är värdefulla som källmaterial för forsknings- och utredningsverksamheten skall förvaras permanent så som arkivverket särskilt bestämmer.

Institutet för arbetshygien kan utöver de uppgifter som anges i 2 § enbart för utomståendes räkning producera hälsovårdstjänster, utföra undersökningar i anslutning till det egna verksamhetsområdet, utföra personbedömningar och andra utredningar och mätningar som anknyter till institutets verksamhetsområde samt enligt samtycke av den registrerade förvara och använda uppgifterna från dessa i forsknings- och utredningsarbetet inom sitt område.

2 b § (13.12.2001/1287)

Institutet för arbetshygien kan även samla in, lagra och behandla biologiska prov, vävnadsprov samt arbetshygieniska och andra prov som behövs för utförandet av de uppgifter som avses i 2 och 2 a §.

Behovet av behandling av sådant känsligt datamaterial som med stöd av 2 och 2 a § samt 1 mom. i denna paragraf behandlas för forsknings- och utredningsuppdrag skall enligt 12 § 2 mom. personuppgiftslagen (523/1999) bedömas minst vart femte år.

3 §

För finansiering av verksamheten vid institutet för arbetshygien erlägges, i enlighet med omfattningen av den verksamhet som godkänts i det årliga statsförslaget, årligen såsom statsandel fyra femtedelar av kostnaderna i institutets av social- och hälsovårdsministeriet godkända budget.

Institutet för arbetshygien kan inom ramen för statsförslaget tilldelas utökat statsbidrag för handhavande av särskilda uppgifter i anslutning till forsknings- och serviceverksamhet på arbetarskyddets och arbetshygienens område eller för verksamhetsformer som behöver särskilt stöd.

3 a § (28.12.2017/1059)

Till Arbetshälsoinstitutet beviljas det av statsmedel inom ramen för statsbudgeten ett på kalkylmässiga grunder beräknat understöd för kostnader som föranleds av sådan utbildning av specialister inom företagshälsovården som ingår i ett av ett universitet godkänt utbildningsprogram.

Understödet uppgår till det genomsnittliga antalet utexaminerade specialister inom företagshälsovården under de tre föregående åren multiplicerat med den ersättning per utbildning vars belopp föreskrivs genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.

Av understödet kan Arbetshälsoinstitutet betala ersättning till universitet, till i 2 § 2 mom. i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990) avsedda serviceproducenter (privata hälsovårdsproducenter) och till i 7 § 1 mom. 2 punkten i lagen om företagshälsovård (1383/2001) avsedda serviceproducenter (arbetsgivares företagshälsovårdscentraler) för kostnaderna för den utbildning av specialister inom företagshälsovården som dessa ger. Dessutom kan Arbetshälsoinstitutet använda understödet för kostnader för den utbildning av specialister inom företagshälsovården som institutet ger.

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet föreskrivs om

1) fördelningen av understödet,

2) grunderna för och förfarandena vid beslut om betalning av ersättning till privata hälsovårdsproducenter och arbetsgivares företagshälsovårdscentraler.

3 a § har tillfogats genom L 1059/2017, som gäller temporärt 1.1.2018–31.12.2019.

3 b § (28.12.2017/1059)

Om ett universitet anlitar en privat hälsovårdsproducent eller en arbetsgivares företagshälsovårdscentral för utbildning av specialister inom företagshälsovården, kan Arbetshälsoinstitutet på ansökan av den producent eller företagshälsovårdscentral som ger utbildningen halvårsvis betala producenten eller företagshälsovårdscentralen ersättning av det understöd som avses i 3 a §. Bestämmelser om ansökningsförfarandet utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.

En privat hälsovårdsproducent som har rätt till ersättning enligt hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) för utbildningen av specialister inom företagshälsovården får inte ersättning enligt denna lag.

Ersättningstagarna ska årligen lämna Arbetshälsoinstitutet en redovisning för hur de använt de ersättningar de fått enligt 3 a § 3 mom. Arbetshälsoinstitutet ska årligen lämna social- och hälsovårdsministeriet en redovisning för hur det använt det understöd det fått enligt 3 a § 1 mom. och de medel som enligt 3 a § 1 mom. anslagits för institutets egen verksamhet och för utbildningen av specialister inom företagshälsovården samt ett sammandrag av hur universitet, privata hälsovårdsproducenter och arbetsgivares företagshälsovårdscentraler har använt de ersättningar som de fått. Bestämmelser om redovisningsförfarandet utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.

För kontroll av understödens riktighet har social- och hälsovårdsministeriet rätt att granska Arbetshälsoinstitutets och ersättningstagarnas verksamhet och Arbetshälsoinstitutet har rätt att granska ersättningstagarnas verksamhet. För granskningen har social- och hälsovårdsministeriet och Arbetshälsoinstitutet rätt att avgiftsfritt få tillgång till nödvändiga uppgifter, handlingar och annat material oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar av rätten till information.

3 b § har tillfogats genom L 1059/2017, som gäller temporärt 1.1.2018–31.12.2019.

4 § (17.12.1993/1290)

För den högsta ledningen av institutet för arbetshygien utser statsrådet för tre kalenderår i sänder en direktion i vilken, enligt vad som närmare stadgas genom förordning, de myndigheter och organisationer som är centrala för utvecklandet av arbetarskyddet och arbetshygienen är representerade. Om förvaltningen av institutet för arbetshygien stadgas närmare genom förordning.

5 § (17.12.1993/1290)

Institutet för arbetshygien kan ingå förbindelser, i sitt namn förvärva rättigheter, kära och svara samt äga fast egendom. Institutet för arbetshygien kan bedriva sådan näringsverksamhet som stöder förverkligandet av institutets ändamål.

6 § (17.12.1993/1290)

När de avgifter som uppbärs för prestationer som utförs av institutet för arbetshygien fastställs skall i tillämpliga delar beaktas lagen om grunderna för avgifter till staten (150/92).

7 § (17.11.2000/961)

På direktionens medlemmar och institutets funktionärer skall i fråga om deras verksamhet tillämpas de bestämmelser som gäller straffrättsligt tjänsteansvar.

8 § (18.9.2015/1182)

Arbetshälsoinstitutet ska för granskning av institutets förvaltning och räkenskaper ha två revisorer, av vilka den ena ska vara en CGR-revisor. Revisorerna utses av social- och hälsovårdsministeriet.

9 §

Institutet för arbetshygien äger rätt att mottaga donationer för sin verksamhet.

10 § (21.5.1999/623)

10 § har upphävts genom L 21.5.1999/623.

11 § (21.5.1999/623)

11 § har upphävts genom L 21.5.1999/623.

12 §

Närmare stadganden om tillämpning och verkställighet av denna lag utfärdas genom förordning.


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.

Då lagen träder i kraft fortsätter Institutet för Arbetshygien, som upprätthållits av den privata Stiftelsen för Arbetshygien, sin verksamhet såsom i denna lag avsett institut för arbetshygien i enlighet med vad som avtalats mellan Stiftelsen för Arbetshygien och staten. De förbindelser, för vilka staten svarat och vilka anges i det ovannämnda avtalet, övergår likväl samtidigt på institutet.

Finansieringen av verksamheten vid det offentligrättsliga institutet för arbetshygien ordnas under åren 1978 och 1979 utan hinder av vad i 3 § är stadgat. År 1978 beviljas Stiftelsen för Arbetshygien och det offentligrättsliga institutet för arbetshygien statsbidrag och andra offentliga understöd i enlighet med vad som bestämmes i statsförslaget för sagda år. År 1979 erlägges till det offentligrättsliga institutet för arbetshygien 5 procent av nettoavkastningen av den i penningautomatförordningen (676/67) avsedda penningautomatföreningens verksamhet, vilken baserar sig på lotterilagen (491/65), samt 35 procent av de i lagen om olycksfallsförsäkring (608/48) avsedda medel, som skall användas för arbetsskyddsarbete. Den statsandel som år 1979 skall erläggas till institutet bestämmes så, att från den i 3 § angivna beräknade statsandelen avdrages beloppet av de understöd, vilka tilldelas institutet av penningautomatföreningens avkastning och av de medel som skall användas för arbetsskyddsarbete.

Av verkställigheten av denna lag förutsatta åtgärder kan vidtagas innan lagen träder i kraft.

Ikraftträdelsestadganden:

8.6.1984/441:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

Mandattiden för den nuvarande delegationen och direktionen vid institutet för arbetshygien fortgår till utgången av år 1984.

17.12.1993/1290:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 264/93, ShUB 38/93

21.5.1999/623:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999.

RP 30/1998, FvUB 31/1998, RSv 303/1998

21.4.1995/662:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1995.

17.11.2000/961:

Denna lag träder i kraft den 1 december 2000.

RP 57/2000, LaUB 7/2000, RSv 101/2000

13.12.2001/1287:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Institutet för arbetshygien kan för det vetenskapliga forskningsarbetet inom institutets verksamhetsområde behandla, förvara och lämna ut uppgifter och biologiska prov, vävnadsprov samt arbetshygieniska och andra prov samt till dem anknutna uppgifter som samlats in före denna lags ikraftträdande. En förutsättning är att användningen av uppgifterna eller proven för forskningsverksamhet inte avviker från det uttryckliga samtycke som eventuellt har getts av den som lämnat uppgifterna eller proven.

Institutet för arbetshygien skall i enlighet med 12 § 2 mom. personuppgiftslagen förstöra de känsliga uppgifter och prov som behandlas med stöd av 2 mom. när de inte längre behöver förvaras för de uppgifter som avses i 2 och 2 a §.

RP 107/2001, StVM 25/2001, RSv 121/2001

30.12.2004/1350:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och gäller till och med den 31 december 2009. De bestämmelser i lagen som gäller privata hälsovårdsproducenter och arbetsgivares företagshälsovårdscentraler tillämpas dock från och med den 1 januari 2006.

År 2005 är det i 3 a § avsedda anslag som betalas till institutet för arbetshygien av statsmedel 1 200 000 euro. Av detta belopp skall i enlighet med 3 a § 3 mom. 450 000 euro användas för universitetens och 750 000 euro för institutets för arbetshygien kostnader.

År 2006 är det i 3 a § 2 mom. avsedda antalet examina 42.

RP 156/2004, AjUB 15/2004, RSv 207/2004

22.12.2005/1178:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 181/2005, AjUB 9/2005, RSv 198/2005

20.1.2006/52:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2006.

RP 94/2005, AjUB 7/2005, RSv 178/2005

22.12.2009/1270:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och gäller till och med den 31 december 2013.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 149/2009, AjUB 9/2009, RSv 194/2009

30.12.2010/1343:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2011.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 90/2010, ShUB 40/2010, RSv 244/2010

30.12.2013/1198:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och gäller till och med den 31 december 2017.

RP 126/2013, AjUB 7/2013, RSv 116/2013

24.4.2015/467:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 277/2014, ShUB 49/2014, AjUU 18/2014, RSv 315/2014

7.8.2015/890:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 278/2014, ShUB 50/2014, JsUU 47/2014, AjUU 17/2014, RSv 320/2014

18.9.2015/1182:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 254/2014, EkUB 34/2014, RSv 371/2014

28.12.2017/1059:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018 och gäller till och med den 31 december 2019.

RP 122/2017, ShUB 9/2017, RSv 130/2017

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.