Beaktats t.o.m. FörfS 476/2016.

20.1.1978/38

Konsumentskyddslag

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap

Allmänna stadganden

1 §

Denna lag gäller utbud, försäljning och annan marknadsföring av konsumtionsnyttigheter från näringsidkare till konsumenter. Lagen tillämpas även då näringsidkare förmedlar nyttigheter till konsumenter.

Denna lag gäller icke lagstadgade försäkringar eller arbetstagares grupplivförsäkring eller motsvarande av kommunala pensionsanstalten beviljad förmån.

2 §

Vad i denna lag stadgas om köp skall även tillämpas på byte.

2 a § (21.1.2005/29)

Bestämmelserna i 3, 4 och 6 a kap. samt bestämmelserna om hemförsäljning i 6 kap. gäller i tillämpliga delar i lagen om borgen och tredjemanspant (361/1999) avsedda enskilda borgensmäns och enskilda pantsättares utfästelser gentemot kreditgivare.

3 § (5.1.1994/16)

Med konsumtionsnyttigheter avses i denna lag sådana varor och tjänster samt andra nyttigheter och förmåner som utbjuds till fysiska personer eller som fysiska personer i väsentlig omfattning skaffar för sitt privata hushåll.

4 § (5.1.1994/16)

Som konsument betraktas i denna lag en fysisk person som skaffar en konsumtionsnyttighet huvudsakligen för annat ändamål än den näringsverksamhet som han idkar.

5 § (5.1.1994/16)

Med näringsidkare avses i denna lag en fysisk person eller en privat eller offentlig juridisk person som i syfte att få inkomst eller annan ekonomisk nytta yrkesmässigt håller till salu, säljer eller i övrigt bjuder ut konsumtionsnyttigheter för anskaffning mot vederlag.

6 § (5.1.1994/16)

6 § har upphävts genom L 16/1994.

2 kap (29.8.2008/561)

Marknadsföring samt förfaranden i kundrelationer

1 § (29.8.2008/561)
Förbud i fråga om marknadsföring som strider mot god sed och otillbörliga förfaranden

Marknadsföring får inte strida mot god sed och vid marknadsföring får det inte tillämpas förfaranden som är otillbörliga mot konsumenterna. Otillbörliga förfaranden får inte heller tillämpas i kundrelationerna.

2 § (29.8.2008/561)
Marknadsföring som strider mot god sed

Marknadsföringen anses stå i strid med god sed, om den är klart oförenlig med allmänt godtagna samhälleliga värden och i synnerhet om den

1) kränker människovärdet eller religiösa eller politiska övertygelser,

2) är förenad med diskriminering på grund av kön, ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, hälsotillstånd, funktionshinder eller sexuell läggning eller med annan motsvarande diskriminering på grund av person, eller

3) ger uttryck för en positiv attityd till verksamhet som är farlig för hälsan eller hotar den allmänna säkerheten eller miljön, utan att det finns något relevant samband mellan framställande av verksamheten i fråga och den nyttighet som marknadsförs.

Marknadsföring som riktar sig till eller i allmänhet når minderåriga anses strida mot god sed i synnerhet om den är utformad så att de minderårigas bristande erfarenhet och deras godtrogenhet utnyttjas, om den är ägnad att påverka den balanserade utvecklingen hos de minderåriga på ett negativt sätt eller om den syftar till att undergräva föräldrarnas roll som fullvärdiga fostrare av sina barn. Vid bedömningen av om marknadsföringen strider mot god sed ska åldern och utvecklingsnivån hos de minderåriga som i allmänhet nås av marknadsföringen samt övriga omständigheter beaktas.

3 § (29.8.2008/561)
Otillbörliga förfaranden

Ett förfarande anses vara otillbörligt om det

1) strider mot ändamålsenliga förfaringssätt som är allmänt godtagbara inom näringsverksamheten, och

2) är ägnat att klart försämra konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat köpbeslut eller något annat beslut om en konsumtionsnyttighet och leda till att konsumenten fattar ett beslut som han eller hon annars inte skulle ha fattat.

Som otillbörliga betraktas i synnerhet sådana förfaranden som står i strid med 4–14 §.

Om ett förfarande gäller en viss konsumentgrupp, ska bedömningen av om förfarandet är otillbörligt göras från den konsumentgruppens synpunkt. Detsamma gäller om förfarandet är ägnat att försämra sådana konsumenters förmåga att fatta beslut som är särskilt mottagliga för påverkan på grund av ålder, funktionshinder eller godtrogenhet, och näringsidkaren rimligen borde ha förstått detta.

4 § (29.8.2008/561)
Identifierbar marknadsföring

Marknadsföringen ska utformas så att det tydligt framgår att den har ett kommersiellt syfte och för vems räkning den bedrivs.

5 § (29.8.2008/561)
Risk för förväxling

Jämförande reklam eller annan marknadsföring får inte medföra risk för förväxling mellan näringsidkarens och en konkurrents varumärke, firma eller andra särskiljande kännetecken eller nyttigheter, om detta kan leda till att konsumenten fattar ett sådant köpbeslut eller något annat beslut om en konsumtionsnyttighet som han eller hon annars inte skulle ha fattat.

6 § (29.8.2008/561)
Förbud mot osann eller vilseledande information

Vid marknadsföring och i kundrelationer får osann eller vilseledande information inte lämnas om den kan leda till att konsumenten fattar ett sådant köpbeslut eller något annat beslut om en konsumtionsnyttighet som han eller hon annars inte skulle ha fattat.

Osann eller vilseledande information kan gälla särskilt

1) konsumtionsnyttighetens förekomst, tillgänglighet, art, kvalitet, mängd och andra viktiga egenskaper,

2) konsumtionsnyttighetens ursprung, tillverkningssätt och tillverkningstid, användning och inverkan samt resultat av test som utförts på nyttigheten,

3) konsumtionsnyttighetens pris och grunderna för prissättningen, särskilda prisfördelar och betalningsvillkor,

4) leveranstid och andra leveransvillkor för konsumtionsnyttigheten,

5) typ av säljmetod, kundservice efter att avtal ingåtts och reklamationshantering,

6) behovet av och tillgången till service, reparation och reservdelar,

7) näringsidkarens eller agentens identitet, kontaktuppgifter, egenskaper och ställning på marknaden samt de pris och belöningar som näringsidkaren eller agenten har fått,

8) näringsidkarens rättigheter och skyldigheter, inbegripet åtagandet att följa uppförandekoder,

9) konsumentens rättigheter, skyldigheter och risker.

7 § (29.8.2008/561)
Utelämnande av väsentlig information

Vid marknadsföring och i kundrelationer får sådan information inte utelämnas som i sitt sammanhang är väsentlig och som konsumenten behöver för att fatta ett köpbeslut eller något annat beslut om en konsumtionsnyttighet, om avsaknaden av informationen kan leda till att konsumenten fattar ett beslut som konsumenten inte skulle ha fattat, om han eller hon hade fått tillräcklig information.

Vid en bedömning av om informationen är tillräcklig ska det tas hänsyn till hur tydlig, begriplig och rättidig informationen är, kommunikationsmediets begränsningar och näringsidkarens andra åtgärder för att ge konsumenten väsentlig information.

Information som är nödvändig med tanke på konsumenternas hälsa och säkerhet får aldrig utelämnas.

8 § (30.12.2013/1211)
Informationsskyldigheten vid saluföring av specificerade konsumtionsnyttigheter

Vid saluföring av specificerade konsumtionsnyttigheter till ett bestämt pris ska följande framgå av marknadsföringen:

1) konsumtionsnyttighetens utmärkande egenskaper i den omfattning som är lämplig med beaktande av nyttigheten och mediet,

2) näringsidkarens namn och geografiska adress och, om näringsidkaren är ombud eller agent för en annan näringsidkare, nämnda uppgifter om huvudmannen,

3) konsumtionsnyttighetens totalpris inklusive skatter eller, om nyttigheten är av sådan art att exakt pris rimligen inte kan anges, grunderna för prissättningen,

4) vid behov leveranskostnader som inte ingår i totalpriset eller, om dessa kostnader rimligen inte kan beräknas i förväg, uppgift om att sådana kostnader kan uppstå,

5) praxis för betalning, leverans, fullgörande av avtal och reklamation, om praxis avviker från det som konsumenterna i allmänhet har anledning att förvänta sig,

6) eventuell ånger- eller uppsägningsrätt.

8 a § (30.12.2013/1211)
Information innan ett avtal ingås

Utöver vad som föreskrivs om informationsskyldighet någon annanstans i lag, ska näringsidkaren i fråga om annan försäljning av konsumtionsnyttigheter än hem- och distansförsäljning innan ett avtal om konsumtionsnyttigheter ingås ge konsumenten följande information på ett klart och begripligt sätt, om den inte annars framgår av sammanhanget:

1) konsumtionsnyttighetens utmärkande egenskaper i den omfattning som är lämplig med beaktande av nyttigheten och mediet,

2) näringsidkarens namn, geografisk adress till den ort där näringsidkaren finns samt telefonnummer,

3) konsumtionsnyttighetens totalpris inklusive skatter eller, om nyttigheten är av sådan art att exakt pris rimligen inte kan anges, grunderna för prissättningen,

4) vid behov leveranskostnader som inte ingår i totalpriset eller, om dessa kostnader rimligen inte kan beräknas i förväg, uppgift om att sådana kostnader kan uppstå,

5) vid behov villkor för betalning, leverans och annat fullgörande av avtal och praxis för reklamation,

6) ett omnämnande av att det finns ett lagstadgat ansvar för fel i fråga om varorna samt vid behov ett omnämnande av kundassistens, annan produktservice som gäller efter försäljningen och garanti samt villkoren för dem,

7) vid behov avtalets löptid eller villkor för avslutning av avtalet, om avtalet löper tills vidare eller förnyas automatiskt,

8) vid behov det digitala innehållets funktion, inklusive det digitala innehållets relevanta driftskompatibilitet med maskin- och programvara enligt vad näringsidkaren känner till eller rimligen kan förväntas känna till.

Vad som föreskrivs i denna paragraf tillämpas inte på

1) sådana avtal om vardagliga konsumtionsnyttigheter som uppfylls omedelbart,

2) avtal som gäller finansiella tjänster eller finansiella instrument,

3) avtal som gäller köp eller arrende av fast egendom eller annan rätt till fast egendom,

4) avtal som omfattas av tillämpningsområdet för lagen om bostadsköp (843/1994),

5) sådana avtal om överlåtelse av bostadsrätt som avses i lagen om bostadsrättsbostäder (650/1990),

6) hyresavtal som avses i lagen om hyra av bostadslägenhet (481/1995),

7) avtal som omfattas av tillämpningsområdet för 10 kap.,

8) avtal som omfattas av tillämpningsområdet för lagen om paketresor (1079/1994),

9) avtal som gäller passagerartransporttjänster,

10) avtal som gäller tjänster som omfattas av tillämpningsområdet för lotterilagen (1047/2001),

11) avtal som ingås med hjälp av en varuautomat eller i en automatiserad affärslokal.

8 b § (30.12.2015/1699)
Skyldighet att informera om tvistlösningsorgan utanför domstol

En näringsidkare som har en webbplats ska publicera information där det finns tydlig, begriplig och lättillgänglig information om minst ett sådant tvistlösningsorgan som har anmälts till Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 20.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG och som är behörigt att behandla tvistemål mellan näringsidkare och konsumenter. På webbplatsen ska också adressen till tvistlösningsorganets webbplats finnas tillgänglig. Motsvarande information ska finnas också i de av näringsidkaren sammanställda standardvillkor som ges till konsumenten.

Om en konsument har lämnat en reklamation avseende en konsumtionsnyttighet till en näringsidkare och parterna inte har nått en överenskommelse i saken, ska den information som nämns i 1 mom. ges konsumenten skriftligen eller i någon annan varaktig form.

9 § (29.8.2008/561)
Förbud mot aggressiva förfaranden

Vid marknadsföring och i kundrelationer får aggressiva förfaranden inte tillämpas.

Som aggressiva förfaranden betraktas trakasseri, tvång och annan sådan påtryckning gentemot konsumenten som kan leda till att konsumenten fattar ett köpbeslut eller något annat beslut om en konsumtionsnyttighet som han eller hon annars inte skulle ha fattat.

Vid bedömningen av om förfarandet är aggressivt ska särskilt följande omständigheter beaktas:

1) dess tidpunkt, plats, art och varaktighet,

2) om språket eller uppträdandet varit hotfullt eller kränkande,

3) om konsumentens missöden eller andra personliga omständigheter som försämrar konsumentens omdöme utnyttjats,

4) om konsumentens möjligheter att utöva sina rättigheter enligt avtal eller lag försvårats,

5) förekomsten av hot om att vidta åtgärder som inte är tillåtna enligt lag.

10 § (29.8.2008/561)
Leverans av konsumtionsnyttigheter utan beställning

Vid marknadsföring får konsumtionsnyttigheter inte bjudas ut så att de levereras till konsumenterna utan en uttrycklig beställning och konsumenten förutsätts betala för konsumtionsnyttigheten, återställa eller förvara den eller vidta någon annan åtgärd.

10 a § (30.12.2013/1211)
Tilläggsavgifter

Innan ett avtal ingås ska näringsidkaren begära konsumentens uttryckliga samtycke till alla tilläggsavgifter som inte ingår i det angivna priset för konsumtionsnyttigheten. Som ett uttryckligt samtycke betraktas inte det att konsumenten inte har avvisat det av näringsidkaren tillämpade standardvalet för godkännande av tilläggsavgift.

En konsument som inte har gett sitt uttryckliga samtycke till en tilläggsavgift är inte skyldig att betala den.

11 § (29.8.2008/561)
Meddelanden om nedsatta priser

Det får inte uppges att priset på en konsumtionsnyttighet är nedsatt mer än vad priset faktiskt understiger det pris som näringsidkaren tidigare har tagit ut.

12 § (29.8.2008/561)
Samerbjudanden och tilläggsförmåner

Om det vid marknadsföring bjuds ut konsumtionsnyttigheter till ett gemensamt pris eller utlovas att den som köper en konsumtionsnyttighet får en annan konsumtionsnyttighet till ett nedsatt pris eller får någon annan särskild förmån, ska följande klart uppges vid marknadsföringen:

1) erbjudandets innehåll och värde samt i fråga om nyttigheter som bjuds ut till gemensamt pris dessutom deras priser var för sig, om inte priset på en nyttighet är lägre än tio euro när den skaffas separat,

2) villkoren för utnyttjande av erbjudandet, i synnerhet hur länge erbjudandet gäller och begränsningarna i fråga om mängd samt andra begränsningar.

13 § (29.8.2008/561)
Tydliga villkor för marknadsföringslotterier

Om utlottningar, tävlingar för allmänheten eller spel ordnas i samband med marknadsföring, ska villkoren för att delta vara klara, begripliga och lättillgängliga.

14 § (30.12.2013/1211)
Kostnader för telefonkommunikation

Vid telefonkommunikation som gäller ett avtal om konsumtionsnyttigheter som näringsidkaren har ingått får näringsidkaren inte anlita en tjänst för vars användning konsumenten orsakas kostnader som överstiger taxan i konsumentens anslutningsavtal eller kostnader som överstiger en kalkylmässig normaltaxa som motsvarar taxan i anslutningsavtalet.

Den kalkylmässiga normaltaxan är en på teleföretagens minimiprissättning och marknadsandelar baserad taxa utökad med 20 procent. Kommunikationsverket ska beräkna och offentliggöra den kalkylmässiga normaltaxan årligen. Närmare bestämmelser om sättet att beräkna normaltaxan och om offentliggörandet av den utfärdas genom förordning av justitieministeriet.

Om näringsidkaren bryter mot bestämmelserna i denna paragraf, har konsumenten rätt att få ersättning av näringsidkaren för de telefonkostnader som överstigit den högsta möjliga taxan enligt 1 mom.

Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas inte på avtal om finansiella tjänster eller finansiella instrument.

14 § (11.3.2011/227)

14 § har upphävts genom L 11.3.2011/227.

15 § (29.8.2008/561)
Närmare bestämmelser

Genom förordning av statsrådet kan det utfärdas närmare bestämmelser

1) om produktmärkning och bruksanvisningar på konsumtionsnyttigheter samt om hur andra uppgifter om konsumtionsnyttigheternas kvalitet, egenskaper och användning ska lämnas vid marknadsföring,

2) om hur konsumtionsnyttigheters pris ska uppges vid marknadsföring,

3) för att genomföra bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden.

16 § (29.8.2008/561)
Förbud

Om det är nödvändigt med hänsyn till konsumentskyddet, kan en näringsidkare förbjudas att fortsätta eller upprepa ett förfarande som strider mot bestämmelserna i detta kapitel eller mot bestämmelser som har utfärdats med stöd av dem eller ett därmed jämförbart förfarande. Förbudet ska förenas med vite, om detta inte av särskilda skäl är obehövligt.

Om det finns särskilda skäl kan förbudet även meddelas att gälla en anställd hos en näringsidkare som avses i 1 mom. eller någon annan som handlar för näringsidkarens räkning.

17 § (29.8.2008/561)
Att meddela förbud

Förbud som avses i 16 § meddelas av marknadsdomstolen. Marknadsdomstolen kan även meddela ett temporärt förbud som gäller tills saken är slutligt avgjord.

Konsumentombudsmannen kan meddela förbud som avses i 16 § och interimistiska förbud på det sätt som föreskrivs i 10 § i lagen om Konkurrens- och konsumentverket (661/2012). (30.11.2012/684)

18 § (22.12.2009/1395)
Förbud som meddelas av regionförvaltningsverket i vissa ärenden

Regionförvaltningsverket kan meddela förbud enligt 16 § i ärenden som gäller förfaranden som strider mot bestämmelserna om prisinformation om bostäder och andra konsumtionsnyttigheter, om lagstridigheten är uppenbar och praxis vid tillämpningen av bestämmelserna är vedertagen i ärenden av denna typ. Regionförvaltningsverkets beslut får inte överklagas genom besvär.

Näringsidkaren får föra ett i 1 mom. avsett beslut om förbud till marknadsdomstolen för prövning inom fjorton dagar efter det att näringsidkaren har fått del av beslutet. I annat fall står beslutet fast.

Regionförvaltningsverket kan förena sitt förbud med vite. Vitet döms ut av marknadsdomstolen.

Innan regionförvaltningsverket meddelar förbud enligt 1 mom. ska det ge näringsidkaren tillfälle att bli hörd.

Vid meddelande av förbud enligt 1 mom. ska regionförvaltningsverket fatta ett skriftligt beslut och se till att det delges parterna.

19 § (29.8.2008/561)
Åläggande att korrigera marknadsföringsåtgärd

När marknadsdomstolen meddelar förbud enligt 16 § kan den ålägga den näringsidkare som meddelats förbud eller som har genomfört eller beställt marknadsföringen att korrigera åtgärden inom utsatt tid, om detta kan anses nödvändigt på grund av de uppenbara olägenheter som åtgärden förorsakar konsumenterna. Åläggandet får förenas med vite.

20 § (22.12.2009/1395)
Tillsyn

Marknadsföringen och de förfaranden som tillämpas i kundrelationerna övervakas av konsumentombudsmannen när det gäller konsumentskyddet.

Prisinformationen vid marknadsföring av konsumtionsnyttigheter övervakas av konsumentombudsmannen och regionförvaltningsverken.

Bestämmelser om handläggningen av ärenden i marknadsdomstolen finns i övrigt i lagen om rättegång i marknadsdomstolen (100/2013). (31.1.2013/133)

3 kap

Reglering av avtalsvillkor

1 §

Näringsidkare får ej vid utbud av konsumtionsnyttigheter använda avtalsvillkor, som med beaktande av priset för konsumtionsnyttighet och av övriga på saken verkande omständigheter bör anses som oskäligt mot konsumenterna.

Om en sammanslutning av näringsidkare utarbetar avtalsvillkor för avtal om konsumtionsnyttigheter eller ger rekommendationer eller anvisningar om de villkor som skall användas, skall sammanslutningen se till att dess förfarande inte leder till att sådana villkor används som är oskäliga mot konsumenterna. (16.12.1994/1259)

2 §

Om det med hänsyn till konsumentskyddet är behövligt, kan en näringsidkare förbjudas att använda avtalsvillkor som strider mot 1 § 1 mom. eller att på nytt använda sådant eller därmed jämförbart avtalsvillkor. En sammanslutning av näringsidkare kan på motsvarande sätt förbjudas att använda eller upprepa ett förfarande i strid med 1 § 2 mom. Förbudet skall förenas med vite, om inte detta av särskilda skäl är obehövligt. (16.12.1994/1259)

Förbudet kan, om särskilt skäl därtill föreligger, meddelas att gälla även person, som är anställd hos ovan i 1 mom. avsedd näringsidkare, eller annan, som handlar för dennes räkning.

3 §

Förbud, som avses i 2 §, meddelas av marknadsdomstolen. Marknadsdomstolen kan även meddela förbud temporärt, varvid förbudet gäller tills saken är slutligt avgjord.

Konsumentombudsmannen kan meddela i 2 § avsedda förbud eller interimistiska förbud i enlighet med vad som bestäms i lagen om Konkurrens- och konsumentverket. (30.11.2012/684)

4 §

Med hänsyn till konsumentskyddet övervakas användningen av avtalsvillkor av konsumentombudsmannen.

Bestämmelser om handläggningen av ärenden i marknadsdomstolen finns i övrigt i lagen om rättegång i marknadsdomstolen. (31.1.2013/133)

4 kap

Jämkning och tolkning av avtal (16.12.1994/1259)

1 § (16.12.1994/1259)

Om ett villkor i ett avtal som avses i denna lag är oskäligt mot konsumenten eller om tillämpningen av det skulle leda till oskälighet, kan villkoret jämkas eller lämnas utan avseende. Som ett avtalsvillkor betraktas även en utfästelse som gäller beloppet av vederlag. När oskäligheten bedöms skall beaktas hela innehållet i avtalet, parternas ställning, förhållandena vid avtalsslutet och, om inte något annat följer av 2 §, en förändring i förhållandena samt övriga omständigheter. (15.12.2000/1072)

Om ett villkor som avses i 1 mom. är sådant att det till följd av jämkningen av villkoret inte är skäligt att avtalet i övrigt oförändrat förblir i kraft, kan avtalet, om inte något annat följer av 2 §, jämkas även till övriga delar eller förordnas att förfalla.

2 § (16.12.1994/1259)

Om ett avtalsvillkor som avses i 1 § har utarbetats i förväg utan att konsumenten har kunnat påverka dess innehåll, skall vid tillämpningen av 1 § begränsningarna i denna paragraf iakttas.

Om ett villkor har varit oskäligt under de förhållanden som rådde vid avtalsslutet, får inte vid en senare bedömning av oskäligheten förändringar i förhållandena beaktas till konsumentens nackdel.

Om ett villkor som jämkas eller lämnas utan avseende är sådant att det i strid med god sed leder till en betydande obalans i parternas rättigheter och skyldigheter till konsumentens nackdel, får avtalet inte jämkas till övriga delar. I ett sådant fall förblir avtalet till övriga delar oförändrat i kraft, om det som sådant kan förbli i kraft.

3 § (16.12.1994/1259)

Om ett villkor i ett sådant avtal som avses i denna lag har utarbetats i förväg utan att konsumenten har kunnat påverka dess innehåll och det uppstår ovisshet om villkorets innebörd, skall villkoret tolkas till konsumentens fördel.

4 § (16.12.1994/1259)

Uppstår det en meningsskiljaktighet om det är fråga om ett sådant i förväg utarbetat villkor som avses i 2 och 3 §§, skall näringsidkaren bevisa sitt påstående.

5 § (18.12.1998/416 (1999)

Genom en laghänvisning enligt vilken på ett avtal tillämpas lagen i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan inte åsidosättas sådana i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet gällande bestämmelser om oskäliga avtalsvillkor som skall tillämpas då laghänvisning saknas, om konsumenten i dessa bestämmelser skyddas effektivare mot oskäliga avtalsvillkor än i den lag som enligt laghänvisningen skulle tillämpas på avtalet.

5 kap (5.1.1994/16)

Konsumentköp

Allmänna stadganden om konsumentköp
1 § (30.12.2013/1211)
Kapitlets tillämpningsområde

Detta kapitel gäller sådana köp av varor där säljaren är näringsidkare och köparen konsument.

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas också på beställning av en vara som ska framställas eller tillverkas. Ska köparen tillhandahålla en väsentlig del av det material som behövs för att framställa eller tillverka varan, tillämpas dock på beställningen 8 kap. 23–31 § i stället för 23–28 § i detta kapitel. På en sådan beställning tillämpas dessutom 8 kap. 14 och 32 §.

Bestämmelserna i detta kapitel, med undantag för 2–11 §, tillämpas inte när begagnade varor säljs på auktion där köparna har möjlighet att närvara personligen vid försäljningen.

2 § (5.1.1994/16)
Stadgandenas tvingande natur

Avtalsvillkor som till köparens nackdel avviker från stadgandena i detta kapitel är utan verkan, om inte något annat stadgas nedan.

Avlämnande och risken för varan
3 § (30.12.2013/1211)
Varans avlämnande

Har inte något annat avtalats, ska varan hållas tillgänglig för avhämtning där säljaren vid köpet hade sitt affärsställe. Om säljaren inte hade ett affärsställe som hade samband med köpet och något annat inte har avtalats, ska säljaren sända eller transportera varan till köparen.

Varan är avlämnad när köparen har fått den i sin besittning.

Ska säljaren installera eller montera varan hos köparen, anses varan dock vid tillämpning av bestämmelserna om säljarens dröjsmål vara avlämnad först när säljaren har uppfyllt denna förpliktelse.

Om köparen har anlitat ett av säljaren föreslaget transportföretag för transporten, anses varan vid tillämpning av bestämmelserna om risken för varan vara avlämnad först när transportföretaget har överlämnat varan i köparens besittning.

4 § (30.12.2013/1211)
Tiden för avlämnandet

Har det inte avtalats att varan ska avlämnas vid en bestämd tidpunkt eller efter anfordran eller utan uppskov, ska den avlämnas utan ogrundat dröjsmål och senast 30 dagar efter det att avtalet ingicks.

Får köparen inte kredit eller anstånd med betalningen, är säljaren inte skyldig att lämna ut varan förrän köparen betalar köpesumman.

5 § (5.1.1994/16)
Kostnaderna för varan innan den avlämnas

Om inte något annat har avtalats, svarar säljaren för transportkostnaderna och andra kostnader för varan som uppkommer före avlämnandet. Detta gäller dock inte kostnader som har uppkommit på grund av att avlämnandet har försenats av en orsak på köparens sida.

6 § (5.1.1994/16)
Riskens övergång

Säljaren bär risken för att varan före avlämnandet förstörs, kommer bort, försämras eller minskar genom en händelse som inte beror på köparen. Om köparen inte i tid hämtar eller tar emot en vara som hålls tillgänglig för honom, bär köparen dock risken för att varan försämras på grund av sin egen beskaffenhet efter att säljaren har gjort vad som ankommer på honom i fråga om avlämnandet.

Om varan på grund av köparens reklamation lämnas tillbaka till säljaren för granskning eller avhjälpande av fel, bär säljaren risken för varan tills den återlämnas till köparen.

Har öppet köp avtalats och varan avlämnats, bär köparen risken till dess att varan lämnas tillbaka.

Bär köparen risken för varan och den förstörs, kommer bort, försämras eller minskar genom en händelse som inte beror på säljaren, skall köparen trots det betala köpesumman.

Påföljder vid dröjsmål med varans avlämnande
7 § (5.1.1994/16)
Rätt att hålla inne betalningen

Vid dröjsmål på säljarens sida har köparen rätt att hålla inne betalningen. Köparen får dock inte hålla inne ett belopp som uppenbart överskrider vad han har rätt att kräva på grund av dröjsmålet.

8 § (5.1.1994/16)
Rätt att kräva fullgörelse

Om varans avlämnande fördröjs, har köparen rätt att kräva att säljaren fullgör köpet. Säljaren är dock inte skyldig att fullgöra köpet, om det föreligger ett hinder som han inte kan övervinna eller om fullgörelsen skulle förutsätta uppoffringar som inte är rimliga med hänsyn till köparens intresse av att köpet fullgörs.

Om hindret eller missförhållandet upphör inom rimlig tid, får köparen dock kräva att säljaren fullgör köpet.

Köparen förlorar sin rätt att kräva att köpet fullgörs, om han väntar orimligt länge med att framställa kravet.

9 § (30.12.2013/1211)
Hävning

Köparen får häva köpet på grund av säljarens dröjsmål, om köparen har förelagt säljaren en skälig tilläggstid och säljaren inte har avlämnat varan inom denna tilläggstid. Medan tilläggstiden löper får köparen häva köpet endast om säljaren har vägrat leverera varan inom tilläggstiden.

Köparen får dock häva köpet på grund av säljarens dröjsmål utan att förelägga någon tilläggstid, om

1) säljaren har vägrat leverera varan,

2) leverans inom den överenskomna leveranstiden är avgörande med beaktande av de omständigheter som gällde när avtalet ingicks, eller

3) köparen innan avtalet ingås har meddelat säljaren att leverans inom en viss tid eller vid en viss tidpunkt är avgörande.

Efter att avtalet har hävts ska säljaren utan dröjsmål återbetala vad som köparen redan betalat i enlighet med avtalet.

10 § (5.1.1994/16)
Skadestånd

Köparen har rätt till ersättning för den skada han lider genom säljarens dröjsmål, om inte säljaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

Beror dröjsmålet på någon som säljaren har anlitat för att helt eller delvis fullgöra köpet, är säljaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som han har anlitat skulle vara fri enligt 1 mom. Detsamma gäller om dröjsmålet beror på en leverantör som säljaren har anlitat eller på någon annan i tidigare säljled.

Säljarens skyldighet att ersätta indirekt skada som köparen lider gäller dock endast om dröjsmålet eller skadan beror på vårdslöshet på säljarens sida. Som indirekt skada anses

1) inkomstförlust som köparen lider på grund av avtalsbrottet eller åtgärder som föranleds av avtalsbrottet,

2) skada som beror på en förpliktelse som grundar sig på något annat avtal,

3) sådan väsentlig förlust av nytta av varans användning som inte medför direkt ekonomisk skada samt annan därmed jämförbar väsentlig olägenhet.

En förlust som avses i 3 mom. 1-3 punkten anses dock inte som indirekt förlust i den mån den orsakas av åtgärder för att begränsa annan typ av skada.

Om en medlem av köparens familj lider skada på grund av dröjsmålet, har han samma rätt till ersättning som köparen.

11 § (5.1.1994/16)
Meddelande om hävning och skadestånd

Har varan avlämnats för sent, får köparen inte häva köpet eller kräva skadestånd på grund av dröjsmålet, om han inte inom skälig tid efter avlämnandet meddelar säljaren eller förmedlaren att han häver köpet eller vill kräva skadestånd. Om köparen häver köpet, behöver han dock inte lämna särskilt meddelande om att han vill kräva skadestånd.

Varans beskaffenhet samt fel i varan
12 § (5.1.1994/16)
Allmänt stadgande om fel

Varan skall i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och förpackning överensstämma med det som följer av avtalet.

Om inte annat följer av avtalet, skall varan

1) vara ägnad för det ändamål för vilket varor av samma slag i allmänhet används,

2) vara lämplig för det särskilda ändamål för vilket varan var avsedd att användas, om säljaren vid köpet måste ha insett detta ändamål och säljaren inte före köpslutet har meddelat köparen att varan eventuellt inte är lämplig för det avsedda användningsändamålet, (13.12.2001/1258)

3) stämma överens med den beskrivning säljaren har lämnat och ha egenskaper som säljaren har hänvisat till genom att lägga fram prov eller modell, (13.12.2001/1258)

4) vara förpackad på vanligt eller annars försvarligt sätt, om en förpackning behövs för att bevara eller skydda varan,

5) till sin hållbarhet och i övrigt överensstämma med vad konsumenter i allmänhet har grundad anledning att förutsätta vid köp av en sådan vara.

Varan skall till sina egenskaper överensstämma med de krav som uppställs i lag, förordning eller beslut av myndigheter, om inte köparens avsikt är att använda varan för ett ändamål där kravet saknar betydelse.

Om varan avviker från vad som bestäms i 1–3 mom. är den felaktig. Köparen får dock inte som fel åberopa en omständighet som köparen måste antas ha känt till vid köpet. Köparen får inte heller som fel åberopa en omständighet som har sitt ursprung i det material som köparen tillhandahållit för tillverkning eller framställning av varan, utom då vårdslöshet föreligger på säljarens sida. (13.12.2001/1258)

12 a § (13.12.2001/1258)
Fel som beror på installation eller bristfälliga anvisningar

Om installation eller montering av en vara ingår i ett avtal som gäller köp och varan har installerats av säljaren eller av någon annan för säljarens räkning, är varan likaså felaktig om den på grund av felaktig installation eller montering avviker från vad som bestäms i 12 §.

Fel föreligger också, om varan inte åtföljs av anvisningar som behövs för dess installering, montering, användning, skötsel eller förvaring.

13 § (13.12.2001/1258)
Uppgifter om varan

Varan är också felaktig, om den inte överensstämmer med de uppgifter om varans egenskaper eller användning som säljaren eller någon annan i ett tidigare säljled eller för säljarens räkning har lämnat vid marknadsföringen av varan eller på något annat sätt före köpslutet.

Säljaren ansvarar dock inte för fel som avses i 1 mom., om säljaren visar att

1) säljaren varken kände till eller borde ha känt till de uppgifter som lämnats,

2) uppgifterna inte har kunnat inverka på köpet, eller

3) uppgifterna har rättats i tid på ett tydligt sätt.

14 § (5.1.1994/16)
Befintligt skick

Även om varan har sålts ""i befintligt skick"" eller med ett liknande allmänt förbehåll skall det anses föreligga fel

1) om varan inte överensstämmer med de uppgifter om dess egenskaper eller användning som säljaren har lämnat före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet,

2) om säljaren före köpet har underlåtit att upplysa köparen om ett sådant väsentligt förhållande angående varans egenskaper eller användning som han måste antas ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om, under förutsättning att underlåtelsen kan antas ha inverkat på köpet, eller

3) om varan är i sämre skick än köparen med hänsyn till varans pris och övriga omständigheter med fog har haft anledning att förutsätta. (13.12.2001/1258)

15 § (13.12.2001/1258)
Avgörande tidpunkt för bedömningen av om fel föreligger

Frågan om varan har fel skall bedömas med hänsyn till dess beskaffenhet när risken för varan går över på köparen. Säljaren svarar för fel som funnits vid denna tidpunkt, även om felet visar sig först senare.

Visar sig ett fel inom sex månader från den tidpunkt då risken för varan gick över på köparen, antas felet ha funnits vid denna tidpunkt, om inte motsatsen bevisas eller detta antagande är oförenligt med felets eller varans art.

Uppkommer en försämring av varan efter det att risken gått över på köparen, skall fel anses föreligga om försämringen är en följd av säljarens avtalsbrott.

15 a § (13.12.2001/1258)
Betydelsen av garanti

Har säljaren förbundit sig att under en viss tid svara för varans användbarhet eller andra egenskaper (garanti), anses fel föreligga i varan, om varan under den angivna tiden försämras på det sätt som avses i garantin. Ansvar för fel inträder dock inte, om säljaren gör det sannolikt att försämringen beror på en olyckshändelse, felaktig hantering av varan eller någon annan omständighet på köparens sida.

Om garantin har getts av någon annan än säljaren i ett tidigare säljled eller för säljarens räkning, anses fel också härvid föreligga under de förutsättningar som anges i 1 mom. En garanti som getts i ett tidigare säljled binder dock inte säljaren till ansvar för fel som han inte annars skulle ansvara för enligt detta kapitel, om säljaren visar att han hade meddelat köparen detta på ett tydligt sätt före köpslutet.

En garanti begränsar inte i denna lag föreskrivet ansvar för fel.

15 b § (13.12.2001/1258)
Uppgifter om garantin

Av en garanti skall klart framgå

1) garantins innehåll och att köparen har vissa rättigheter enligt lag och att garantin inte begränsar dessa rättigheter, samt

2) vem som gett garantin, garantins giltighetstid och giltighetsområde samt andra uppgifter som behövs för att kunna framställa anspråk som grundar sig på garantin.

På begäran av köparen skall garantin ges skriftligen eller elektroniskt på ett sådant sätt att informationen inte ensidigt kan ändras och att köparen har varaktig tillgång till den.

Köparen har rätt att åberopa garantin, även om den inte uppfyller kraven enligt denna paragraf.

Påföljder vid fel
16 § (5.1.1994/16)
Reklamation

Köparen får inte åberopa fel i varan, om köparen inte lämnar säljaren meddelande om felet (reklamation) inom en skälig tid efter det att köparen upptäckte felet eller hade bort upptäcka det. En reklamation kan dock alltid lämnas inom två månader efter det att köparen upptäckte felet, och den kan också lämnas till den näringsidkare som har förmedlat köpet för säljarens räkning eller förbundit sig att svara för varans egenskaper. (13.12.2001/1258)

Utan hinder av 1 mom. får köparen åberopa fel i varan, om

1) säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid med tro och heder,

2) felet består i att varan i fråga om sina egenskaper inte uppfyller de krav som har uppställts med stöd av produktsäkerhetslagen (914/86) eller i andra stadganden eller bestämmelser som har meddelats till skydd för hälsan eller egendom, eller

3) felet består i att varan annars är farlig för hälsan eller egendom.

ProduktsäkerhetsL 914/1986 har upphävts genom L om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet 75/2004, se KonsumentsäkerhetsL 920/2011.

17 § (5.1.1994/16)
Rätt att hålla inne betalningen

Köparen har rätt att hålla inne betalningen på grund av fel. Köparen får dock inte hålla inne ett belopp som uppenbart överskrider vad han har rätt att kräva på grund av felet.

18 § (5.1.1994/16)
Avhjälpande av fel

Köparen har rätt att kräva att säljaren inom skälig tid avhjälper felet genom att rätta till det eller avlämna en felfri vara så att köparen inte åsamkas kostnader eller väsentlig olägenhet. Säljaren är dock inte skyldig att avhjälpa felet, om det föreligger ett hinder som han inte kan övervinna eller det skulle medföra oskäliga kostnader för honom att avhjälpa felet med beaktande av felets betydelse och varans värde, om den var avtalsenlig, eller om rättelse kan ske på något annat sätt utan väsentlig olägenhet för köparen. (13.12.2001/1258)

Även om köparen inte kräver det har säljaren rätt att på egen bekostnad avhjälpa felet eller avlämna en felfri vara, om han utan uppskov efter det att köparen har reklamerat erbjuder sig att göra detta. Köparen får vägra låta felet avhjälpas, om avhjälpandet skulle medföra väsentlig olägenhet för honom, nedgång i varans värde eller risk för att han inte får sina kostnader ersatta, eller om det finns andra särskilda skäl för vägran.

Säljaren får inte åberopa att han inte har fått möjlighet att avhjälpa felet enligt 2 mom., om köparen har avhjälpt felet och det med hänsyn till omständigheterna inte skäligen kunde krävas att köparen skulle avvakta avhjälpande från säljarens sida.

19 § (13.12.2001/1258)
Prisavdrag och hävning

Om avhjälpande av fel eller avlämnande av felfri vara inte kommer i fråga eller inte sker på det sätt som avses i 18 §, får köparen

1) kräva ett prisavdrag som motsvarar felet, eller

2) häva köpet, utom då felet är ringa.

20 § (5.1.1994/16)
Skadestånd

Köparen har rätt till ersättning för den skada han lider genom att varan har fel. Säljaren är dock skyldig att ersätta indirekt skada enligt 10 § 3 och 4 mom. endast om felet eller skadan beror på vårdslöshet på hans sida eller om varan vid köpet avvek från det som han särskilt har utfäst.

Om en medlem av köparens familj lider skada på grund av felet, har han samma rätt till ersättning som köparen.

21 § (5.1.1994/16)
Produktskador

Orsakar ett fel i varan skada på annan egendom än den sålda varan, tillämpas 20 § på säljarens skadeståndsansvar endast om skadan hänför sig till egendom som i användningshänseende har omedelbar anknytning till den sålda varan.

Betalar säljaren ersättning med stöd av 1 mom., övergår ersättningstagarens eventuella rätt att kräva ersättning med stöd av produktansvarslagen (694/90) till motsvarande del på säljaren. Vad 10 § produktansvarslagen stadgar gäller även säljarens rätt till ersättning.

Stadgandena i detta kapitel tillämpas inte i fråga om ersättning för personskador som har orsakats av varans egenskaper.

22 § (5.1.1994/16)
Skadeståndsskyldighet för andra än säljaren

Om det föreligger ett fel enligt 13 § 1 mom., tillämpas i fråga om det ansvar som åligger den som har lämnat uppgiften att ersätta köparen för den skada han har lidit vad som ovan föreskrivs om säljarens ersättningsskyldighet. (24.5.2002/391)

Har någon annan än säljaren förbundit sig att avhjälpa fel i varan eller att annars svara för varans egenskaper, är den som har givit utfästelsen skyldig att enligt de stadganden som gäller säljarens ersättningsskyldighet ersätta köparen för en skada som uppstått genom att utfästelsen inte har uppfyllts.

Köparens skyldigheter och påföljder vid köparens avtalsbrott
23 § (5.1.1994/16)
Priset

Om priset inte följer av avtalet, skall köparen betala vad som är skäligt med hänsyn till varans art och beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet samt omständigheterna i övrigt. Har säljaren vid marknadsföringen av varan lämnat sådana uppgifter om priset eller prisberäkningssättet som avser prisnivån vid tiden för köpet och kan uppgifterna antas ha inverkat på köpet, bestäms priset enligt dessa uppgifter.

24 § (5.1.1994/16)
Tidpunkt för betalningen

Har inte något annat avtalats, skall köparen betala när säljaren kräver det, dock inte förrän varan hålls honom till handa i enlighet med avtalet.

Innan köparen betalar har han rätt att undersöka varan så som följer av sedvänja eller bör medges med hänsyn till omständigheterna, om inte det avtalade sättet för avlämnande och betalning är oförenligt med en sådan undersökning.

Om betalningen sker genom förmedling av en bank eller posten, anses betalningen vid en bedömning av säljarens rättigheter enligt 26-28 §§ ha skett den dag då banken eller posten har godkänt ett betalningsuppdrag som köparen givit på ett behörigt sätt.

25 § (5.1.1994/16)
Avbeställning

Om köparen bryter mot avtalet genom att avbeställa en vara innan den har avlämnats, har säljaren inte rätt att hålla fast vid köpet och kräva betalning. Däremot har säljaren rätt till ersättning enligt 28 § för den skada som han lider.

26 § (5.1.1994/16)
Dröjsmålsränta

Vid köparens dröjsmål med betalningen har säljaren rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen (633/82), om köpet inte frånträds eller hävs.

27 § (5.1.1994/16)
Säljarens rätt att häva köpet

Vid köparens dröjsmål med betalningen får säljaren häva köpet, om avtalsbrottet är väsentligt.

Har säljaren förelagt köparen en bestämd tilläggstid för betalningen och är den inte oskäligt kort, får köpet också hävas om köparen inte betalar inom tilläggstiden. Medan tilläggstiden löper får säljaren häva köpet endast om köparen meddelar att han inte kommer att betala inom denna tid.

Har varan kommit i köparens besittning, får säljaren häva köpet endast om han har förbehållit sig rätt till detta eller köparen avvisar varan. Angående säljarens rätt att åberopa ett villkor om återtagande av varan när köparen har fått kredit stadgas i 7 kap.

Sedan den försenade betalningen har erlagts får säljaren inte häva köpet på grund av köparens dröjsmål med betalningen.

28 § (5.1.1994/16)
Säljarens rätt till skadestånd

Om säljaren häver köpet på grund av köparens dröjsmål med betalningen innan köparen har fått varan i sin besittning eller om köparen avbeställer varan enligt 25 §, har säljaren rätt till ersättning för särskilda kostnader som han har haft för att ingå och fullgöra avtalet och som sannolikt förblir onyttiga, samt för särskilda kostnader till följd av hävningen eller avbeställningen.

För annan skada har säljaren rätt till en ersättning som är skälig med hänsyn till priset för varan, tidpunkten för hävningen eller avbeställningen, åtgärder som har vidtagits för att fullgöra avtalet samt omständigheterna i övrigt.

Ett avtal enligt vilket säljaren förbehåller sig en på förhand bestämd ersättning vid hävning eller avbeställning är giltigt, om den avtalade ersättningen är skälig med hänsyn till vad en säljare i allmänhet skulle ha rätt till enligt 1 och 2 mom.

Säljaren har dock inte rätt till ersättning enligt denna paragraf, om köparens dröjsmål med betalningen eller avbeställningen beror på lag, avbrott i den allmänna samfärdseln eller betalningsrörelsen eller något annat liknande hinder som köparen inte skäligen kan undvika eller övervinna.

Övriga stadganden om konsumentköp
29 § (13.12.2001/1258)
Tillämpning av köplagen

Köplagen (355/1987) tillämpas på köp som avses i detta kapitel, om inte något annat följer av bestämmelserna i denna lag. På köp som avses i detta kapitel tillämpas dock inte 13 § 3 mom., 15 §, 20 § 2 och 3 mom., 24, 31 och 35 §, 39 § 2 mom., 47 §, 49 § 3 mom., 57 § 2 mom., 58 och 60 §, 63 § 1 mom. och 73 § 2 mom. köplagen. På auktioner som hör till tillämpningsområdet för detta kapitel tillämpas inte 19 § 2 mom. eller 37 § 2 mom. köplagen. Vad som bestäms om säljarens rätt till ersättning för prisskillnad i 68 och 69 § köplagen tillämpas inte på köp som avses i detta kapitel. Vad som bestäms i 76 § 2 mom. köplagen tillämpas inte när vårdplikten ankommer på köparen. Säljaren har inte rätt till större ersättning med stöd av 75–78 § köplagen än vad som bestäms i 28 § i detta kapitel.

29 a § (13.12.2001/1258)
Begränsning när det gäller laghänvisningar vid konsumentköp

Genom en laghänvisning enligt vilken på ett avtal skall tillämpas lagen i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan inte sådana i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet gällande bestämmelser om konsumentköp åsidosättas som skall tillämpas då en laghänvisning saknas, om köparen enligt dessa bestämmelser skyddas effektivare än enligt den lag som skall tillämpas på basis av laghänvisningen.

30 § (5.1.1994/16)
Begränsning av skadan och jämkning av skadestånd

Den skadelidande parten skall vidta skäliga åtgärder för att begränsa sin skada. Försummar han det, får han själv bära en motsvarande del av förlusten.

Skadestånd på grund av avtalsbrott kan jämkas, om skadeståndet är oskäligt med hänsyn till orsaken till avtalsbrottet, motpartens eventuella medverkan till skadan, avtalsparternas ekonomiska förhållanden, priset på varan, skadevållarens möjligheter att förutse och hindra uppkomsten av skadan samt omständigheterna i övrigt.

Skadestånd som köparen skall betala enligt 28 § kan jämkas i synnerhet om betalningsdröjsmålet eller avbeställningen beror på betalningssvårigheter som köparen huvudsakligen utan egen förskyllan har råkat i på grund av sjukdom, arbetslöshet eller någon annan särskild omständighet.

31 § (5.1.1994/16)
Tidigare säljleds ansvar för fel

Köparen har rätt att på grund av fel i varan rikta krav enligt detta kapitel även mot en näringsidkare som i ett tidigare säljled har överlåtit varan för återförsäljning.

Köparen har dock inte den rätt som avses i 1 mom.,

1) om felet har sin grund i orsaker som inte beror på näringsidkaren och felet har uppstått efter att denne hade överlåtit varan vidare,

2) till den del kravet grundar sig på en utfästelse som har givits av någon annan än näringsidkaren i fråga och utfästelsen ger köparen bättre rätt än stadgandena i detta kapitel, eller

3) till den del kravet gäller prisavdrag eller återbetalning av priset och det yrkade beloppet överstiger vad näringsidkarens avtalspart hade kunnat kräva på samma grunder, om eventuella begränsande villkor i avtalet mellan dem lämnas utan beaktande.

Köparen förlorar sin rätt att framställa krav med stöd av 1 mom., om köparen hade tillgång till de uppgifter om näringsidkaren som behövs för framställande av kravet men inte inom den tid som avses i 16 § 1 mom. underrättar näringsidkaren om felet eller denne inte inom samma tid får uppgift om att ett meddelande om felet har lämnats till ett senare säljled. Köparen får dock åberopa felet, om den näringsidkare mot vilken kravet riktas har handlat grovt vårdslöst eller i strid med tro och heder eller om det är fråga om ett fel som avses i 16 § 2 mom. 2 eller 3 punkten. (13.12.2001/1258)

32 § (5.1.1994/16)
Annan näringsidkares ansvar för fel

Har säljaren anlitat någon annan näringsidkare för att fullgöra avtalet och det finns ett fel i den sistnämndes prestation, skall vad 8 kap. 35 § stadgar om beställarens rätt att rikta krav mot en näringsidkare som uppdragstagaren har anlitat på motsvarande sätt gälla köparens rätt att rikta krav mot den näringsidkare som säljaren har anlitat.

6 kap (30.12.2013/1211)

Hemförsäljning och distansförsäljning

1 § (30.12.2013/1211)
Tillämpningsområde

I detta kapitel föreskrivs om hemförsäljning och distansförsäljning av konsumtionsnyttigheter.

2 § (30.12.2013/1211)
Begränsningar av tillämpningsområdet

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på

1) avtal som gäller finansiella tjänster eller finansiella instrument,

2) avtal som gäller köp eller arrende av fast egendom eller annan rätt till fast egendom,

3) avtal som omfattas av tillämpningsområdet för lagen om bostadsköp,

4) sådana avtal om överlåtelse av bostadsrätt som avses i lagen om bostadsrättsbostäder,

5) hyresavtal som avses i lagen om hyra av bostadslägenhet,

6) avtal som omfattas av tillämpningsområdet för 10 kap.,

7) avtal som omfattas av tillämpningsområdet för lagen om paketresor,

8) avtal som gäller tjänster som omfattas av tillämpningsområdet för lotterilagen,

9) avtal som ingås med hjälp av en varuautomat eller i en automatiserad affärslokal,

10) avtal som ingås genom användning av en avgiftsbelagd allmän telefon med någon som bedriver televerksamhet,

11) avtal som gäller enstaka leveranser av livsmedel eller andra dagligvaror till en konsuments bostad eller arbetsplats genom ett regelbundet fungerande distributionssystem.

3 § (30.12.2013/1211)
Vissa begränsningar av tillämpningsområdet vid hemförsäljning

Bestämmelserna om hemförsäljning i detta kapitel tillämpas inte, om priset på en konsumtionsnyttighet är lägre än 30 euro. Om försäljningen avser flera nyttigheter vars sammanlagda pris är minst 30 euro eller om avtalet gäller fortgående eller upprepade leveranser av nyttigheter, ska emellertid bestämmelserna i detta kapitel tillämpas.

När en tjänst bjuds ut på en plats dit näringsidkaren anländer på konsumentens uttryckliga begäran, tillämpas bestämmelserna om hemförsäljning i detta kapitel inte heller på

1) avtal om socialservice,

2) avtal om hälsovårdstjänster som yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården tillhandahåller konsumenter i syfte att bedöma, bibehålla eller återställa deras hälsotillstånd.

4 § (30.12.2013/1211)
Tillämpning av bestämmelserna på vissa tjänster

På avtal som gäller passagerartransporttjänster tillämpas endast 12 § 2 och 3 mom. samt 25 §.

Om det är fråga om en tjänst som utförs per telefon vid ett enda tillfälle och avtalet om tjänsten sluts omedelbart när konsumenten tar kontakt med tjänsteleverantören, tillämpas inte 12 § 2–4 mom. och inte heller 13 och 14 §.

5 § (30.12.2013/1211)
Bestämmelsernas tvingande natur

Ett avtalsvillkor som avviker från bestämmelserna i detta kapitel till konsumentens nackdel är utan verkan, om inte något annat föreskrivs nedan.

6 § (30.12.2013/1211)
Definitioner som anknyter till hemförsäljning

Med hemförsäljningsavtal avses ett avtal som ingås eller för vilket konsumenten lämnar ett anbud någon annanstans än i näringsidkarens affärslokaler då parterna samtidigt är närvarande. Med hemförsäljningsavtal avses också ett avtal som ingås

1) i näringsidkarens affärslokaler eller med hjälp av något medel för distanskommunikation omedelbart efter det att konsumenten kontaktats personligen på en plats som inte är näringsidkarens affärslokal, eller

2) under ett introduktionsbesök som näringsidkaren organiserat i syfte att bjuda ut eller som leder till att näringsidkaren bjuder ut konsumtionsnyttigheter till konsumenten.

Med affärslokaler avses

1) ett fast försäljningsställe där näringsidkaren permanent eller säsongvis bjuder ut konsumtionsnyttigheter,

2) ett rörligt försäljningsställe där näringsidkaren vanligtvis eller säsongvis bjuder ut konsumtionsnyttigheter.

7 § (30.12.2013/1211)
Definitioner som anknyter till distansförsäljning

Med distansförsäljningsavtal avses ett avtal om konsumtionsnyttigheter som ingås med stöd av ett organiserat system för försäljning eller tillhandahållande av tjänster på distans, utan att parterna är samtidigt närvarande och med utnyttjande av ett eller flera medel för distanskommunikation.

Med ett medel för distanskommunikation avses telefon, post, television och datanät samt andra medel som kan användas för ingående av avtal utan att parterna är samtidigt närvarande.

8 § (30.12.2013/1211)
Övriga definitioner

I detta kapitel avses med

1) anknytande avtal ett avtal om konsumtionsnyttigheter i samband med ett hemförsäljnings- eller distansförsäljningsavtal, när konsumtionsnyttigheterna levereras av näringsidkaren eller en tredje part på grundval av en överenskommelse eller ett annat arrangemang mellan den tredje parten och näringsidkaren,

2) lämnande av information i varaktig form lämnande av information personligen antingen skriftligt eller elektroniskt så att mottagaren kan bevara och återge informationen i oförändrad form,

3) elektronisk leverans av digitalt innehåll leverans genom nedladdning, direktuppspelning eller på något annat motsvarande sätt av information som producerats och levererats i digital form.

9 § (30.12.2013/1211)
Information som ska lämnas innan ett avtal ingås

Innan ett hemförsäljnings- eller distansförsäljningsavtal ingås ska konsumenten ges följande information:

1) konsumtionsnyttighetens utmärkande egenskaper i den omfattning som är lämplig med beaktande av nyttigheten och mediet,

2) näringsidkarens namn,

3) näringsidkarens geografiska adress i etableringsstaten och, om näringsidkaren är ombud eller agent för en annan näringsidkare, huvudmannens namn och geografiska adress,

4) näringsidkarens telefonnummer, faxnummer och e-postadress, där sådana finns,

5) den geografiska adressen till det av näringsidkarens verksamhetsställen som konsumenten kan vända sig till med reklamationer, om denna adress inte är densamma som avses i 3 punkten samt, om näringsidkaren är ombud eller agent för en annan näringsidkare, motsvarande information när det gäller huvudmannen,

6) konsumtionsnyttighetens totalpris inklusive skatter eller, om nyttigheten är av sådan art att exakt pris rimligen inte kan beräknas i förväg, grunderna för prissättningen,

7) vid behov leverans- och andra kostnader som inte ingår i konsumtionsnyttighetens totalpris eller, om dessa kostnader rimligen inte kan beräknas i förväg, uppgift om att sådana kostnader kan uppstå,

8) de kostnader som uppstår när ett medel för distanskommunikation används för att ingå avtalet, om en högre taxa än normaltaxa debiteras för detta,

9) villkor för betalning, leverans och annat fullgörande av avtal och vid behov praxis för reklamation,

10) vid behov villkor, tidsfrister och förfaranden för utövande av ångerrätten,

11) vid behov uppgift om att konsumenten, om denne frånträder avtalet, är skyldig att betala kostnaderna för återsändande av varan, samt vid distansförsäljning också uppgift om beloppet av kostnaderna för återsändande av varan, om varorna på grund av sin karaktär inte kan återsändas på normalt sätt per post,

12) uppgift om att konsumenten, om denne utövar sin ångerrätt efter att ha gjort en begäran om utförande av en tjänst enligt 15 § 1 mom., är skyldig att betala näringsidkaren ersättning för de kostnader som avses i 19 § 1 mom.,

13) vid behov uppgift om att ångerrätt saknas eller uppgift om under vilka omständigheten ångerrätten kan gå förlorad,

14) ett omnämnande av att det finns ett lagstadgat ansvar för fel i varan,

15) vid behov ett omnämnande av kundassistens, annan produktservice som gäller efter försäljningen och garanti samt villkoren för dem,

16) ett omnämnande av uppförandekoder, om sådana finns, och vid behov uppgift om hur kopior av dem kan fås,

17) vid behov avtalets löptid eller villkor för avslutning av avtalet, om avtalet löper tills vidare eller förnyas automatiskt,

18) vid behov kortaste giltighetstid för konsumentens skyldigheter enligt avtalet,

19) vid behov uppgift om de ekonomiska garantier som näringsidkaren fordrar av konsumenten och vilka villkor som tillämpas på dem,

20) vid behov det digitala innehållets funktion, inklusive det digitala innehållets relevanta driftskompatibilitet med maskin- och programvara enligt vad näringsidkaren känner till eller rimligen kan förväntas känna till,

21) uppgift om möjligheten och sätten för att låta konsumenttvistenämnden eller något annat motsvarande organ avgöra en tvist.

Vid en auktion som konsumenten kan delta i även på annat sätt än genom att använda ett medel för distanskommunikation, får informationen i 1 mom. 2–5 punkten ersättas med motsvarande uppgifter om auktionsförrättaren.

Om ett hemförsäljnings- eller distansförsäljningsavtal ger konsumenten ångerrätt, ska konsumenten utöver den information som avses i 1 mom. 10 punkten få en ångerblankett. Den information som avses i 1 mom. 10–12 punkten får ges i form av en ångeranvisning. Bestämmelser om ångerblankettens och ångeranvisningens form och innehåll utfärdas genom förordning av justitieministeriet.

10 § (30.12.2013/1211)
Vissa andra uppgifter som ska ges konsumenten

Vid försäljning per telefon ska näringsidkaren genast i början av samtalet meddela sitt namn och vid behov upplysa om på vems vägnar telefonsamtalet görs och det kommersiella syftet med samtalet.

E-handelsplatser ska på ett klart sätt, senast i början av beställningsprocessen, informera om eventuella begränsningar för leveransen samt vilka betalningssätt som godtas.

11 § (30.12.2013/1211)
Förhandsinformation vid hemförsäljning

Vid hemförsäljning ska den information som avses i 9 § samt ångerblanketten och ångeranvisningen ges konsumenten på ett klart och begripligt sätt på papper eller, med konsumentens samtycke, i annan varaktig form.

12 § (30.12.2013/1211)
Förhandsinformation vid distansförsäljning

Vid distansförsäljning ska den information som avses i 9 § samt ångerblanketten och ångeranvisningen lämnas till eller göras tillgänglig för konsumenten klart och begripligt på ett sätt som är lämpligt för det medel för distanskommunikation som används. Om informationen eller blanketten och anvisningen tillhandahålls i varaktig form, ska den vara lätt att läsa.

Om konsumenten blir betalningsskyldig genom ett avtal som ingås elektroniskt, ska konsumenten informeras om de omständigheter som avses i 9 § 1 mom. 1, 6, 7, 17 och 18 punkten på ett klart sätt och omedelbart innan konsumenten gör beställningen. Näringsidkaren ska också säkerställa att konsumenten uttryckligen godkänner den betalningsskyldighet som är förenad med beställningen.

Om näringsidkaren inte har iakttagit vad som i 2 mom. föreskrivs om konsumentens uttryckliga godkännande är avtalet inte bindande för konsumenten. Vill konsumenten åberopa att avtalet inte är bindande, ska konsumenten meddela näringsidkaren detta inom ett år från det att avtalet ingicks. Förfaller avtalet på grund av att konsumenten har åberopat att det inte är bindande, ska näringsidkaren utan dröjsmål och senast 30 dagar efter att ha mottagit meddelandet betala tillbaka vad som har betalats samt betala konsumenten ersättning för kostnaderna för att återsända varan.

Om ett avtal ingås med hjälp av ett medel för distanskommunikation som medger ett begränsat utrymme eller en begränsad tid för att visa informationen, ska näringsidkaren, på det särskilda medlet, innan avtalet ingås lämna åtminstone den information som avses i 9 § 1 mom. 1, 2, 6, 7, 10 och 17 punkten.

13 § (30.12.2013/1211)
Bekräftelse av information

Vid hemförsäljning ska näringsidkaren ge en kopia av avtalsbekräftelsen eller av det undertecknade avtalet till konsumenten, på papper eller, med konsumentens samtycke, i någon annan varaktig form.

Vid distansförsäljning ska näringsidkaren ge konsumenten bekräftelse på det ingångna avtalet inom rimlig tid från det distansförsäljningsavtalet ingicks och senast vid den tidpunkt då varorna avlämnas eller innan tjänsterna börjar utföras. Bekräftelsen ska ges i varaktig form. Den ska innehålla all information som avses i 9 § samt en ångerblankett och en ångeranvisning, om inte näringsidkaren har lämnat informationen och en sådan blankett och anvisning till konsumenten i varaktig form redan tidigare.

Om elektronisk leverans av digitalt innehåll påbörjas innan ångerfristen har löpt ut, ska bekräftelsen innehålla också det förhandssamtycke som avses i 15 § 2 mom. och det meddelande där konsumenten upplysts om hur förhandssamtycket inverkar på ångerrätten.

14 § (30.12.2013/1211)
Ångerrätt

Konsumenten har rätt att frånträda ett hemförsäljnings- eller distansförsäljningsavtal genom att meddela näringsidkaren detta på ångerblanketten eller på något annat entydigt sätt senast 14 dagar efter det att ett tjänsteavtal eller ett avtal om elektronisk leverans av digitalt innehåll ingicks eller, vid köpeavtal, senast 14 dagar efter det att varan eller det sista varupartiet togs emot eller, om det är fråga om regelbunden leverans av varor, senast 14 dagar efter det att det första varupartiet togs emot.

Om näringsidkaren har underlåtit att ge konsumenten den information som avses i 9 § 1 mom. 10 punkten, upphör ångerfristen 12 månader efter utgången av den frist som avses i 1 mom. i denna paragraf eller, om näringsidkaren rättar till bristen under denna tid, 14 dagar efter den dag då konsumenten mottog informationen.

Om näringsidkaren erbjuder konsumenten en möjlighet att meddela om frånträde på näringsidkarens webbplats, ska näringsidkaren utan dröjsmål och i varaktig form meddela konsumenten när ett meddelande om frånträde som lämnats på detta sätt har kommit in.

15 § (30.12.2013/1211)
Utförande av tjänst före ångerfristens utgång

Andra tjänster än leverans av digitalt innehåll kan börja utföras innan en eventuell ångerfrist har löpt ut, om konsumenten har gjort en uttrycklig begäran om detta. Vid hemförsäljning ska begäran göras i varaktig form.

Elektronisk leverans av digitalt innehåll får påbörjas innan en eventuell ångerfrist har löpt ut, om konsumenten har gett sitt uttryckliga förhandssamtycke till detta.

16 § (30.12.2013/1211)
Begränsning av ångerrätten

Avtalas inte något annat, har konsumenten inte den ångerrätt som anges i 14 §, om

1) tjänsten har utförts i sin helhet eller elektronisk leverans av digitalt innehåll har påbörjats innan ångerfristen har löpt ut efter en sådan begäran eller ett sådant samtycke från konsumenten som avses i 15 §, och förutsatt att konsumenten har informerats om att ångerrätt saknas i ett sådant fall,

2) priset på en konsumtionsnyttighet beror på sådana fluktuationer på finansmarknaden som näringsidkaren inte kan påverka och som kan uppstå under ångerfristen,

3) avtalet gäller en vara som tillverkas eller ändras enligt konsumentens krav eller som ges en tydlig personlig prägel,

4) avtalet gäller en vara som snabbt kan försämras eller föråldras eller som på grund av sin karaktär efter leverans blandas med andra föremål så att man inte kan skilja dem åt,

5) förseglade varor som av hälsoskäl eller hygieniska skäl inte kan återsändas har öppnats,

6) avtalet gäller alkoholhaltiga drycker till ett pris som avtalades vid den tidpunkt när avtalet ingicks, som kan levereras tidigast om 30 dagar och vars faktiska värde beror på sådana fluktuationer på marknaden som näringsidkaren inte kan påverka,

7) avtalet gäller brådskande reparations- eller underhållsåtgärder på en plats dit näringsidkaren anländer på konsumentens uttryckliga begäran,

8) förseglade ljud- eller bildupptagningar eller datorprogram har öppnats,

9) avtalet gäller tillhandahållande av enstaka nummer av tidningar eller tidskrifter,

10) avtalet har ingåtts vid en auktion som konsumenten kan delta i även på något annat sätt än genom att använda ett medel för distanskommunikation,

11) avtalet gäller tillhandahållande av logi för andra ändamål än permanent boende eller tillhandahållande av varutransport, tjänster som avser biluthyrning, serveringsverksamhet eller fritidsverksamhet och det anges i avtalet att tjänsterna ska tillhandahållas en bestämd dag eller under en bestämd tidsperiod.

17 § (30.12.2013/1211)
Återställande av prestationer

En konsument som frånträder ett hemförsäljnings- eller distansförsäljningsavtal ska utan dröjsmål och senast 14 dagar från det att meddelandet om frånträde lämnades återsända den vara han eller hon har tagit emot, om inte näringsidkaren har förbundit sig att avhämta varan själv. Konsumenten ska stå för de direkta kostnaderna för återsändandet av varan, om inte näringsidkaren har förbundit sig att stå för dem. I 24 § 1 mom. föreskrivs om konsumentens rätt att inte betala de kostnader som avses ovan i sådana fall där näringsidkaren har underlåtit att informera konsumenten om betalningsskyldigheten.

Har vid hemförsäljning en vara levererats till konsumentens bostad när avtalet ingicks, ska näringsidkaren dock på egen bekostnad avhämta varan, om den på grund av sin karaktär inte kan återsändas på normalt sätt per post.

Näringsidkaren ska, utan dröjsmål och senast 14 dagar efter det att denne mottagit meddelandet om frånträde, återbetala alla prestationer från konsumenten, med undantag för extra kostnader som beror på att konsumenten valt något annat leveranssätt än den fördelaktigaste standardleverans som näringsidkaren erbjuder. Näringsidkaren har dock rätt att hålla inne med återbetalningen tills denne har fått tillbaka varan eller tills konsumenten har visat att han eller hon har återsänt varan, om inte näringsidkaren är skyldig att avhämta varan själv.

Näringsidkaren ska återbetala prestationerna till konsumenten med samma betalningssätt som konsumenten använt vid den ursprungliga transaktionen, om inte konsumenten uttryckligen har samtyckt till något annat arrangemang. Återbetalningen av prestationerna får inte medföra kostnader för konsumenten.

18 § (30.12.2013/1211)
Ansvar för mottagna varor

En konsument som har tagit emot en vara ska hålla varan i väsentligen oförändrat och oförminskat skick till dess att han eller hon har beslutat behålla varan.

En konsument som frånträder avtalet efter det att han eller hon har tagit varan i bruk ska stå för varans värdeminskning. Varan anses inte ha tagits i bruk, om konsumenten har hanterat den uteslutande på ett sätt som behövs för att fastställa varans art, egenskaper och funktion.

Konsumenten är inte ansvarig för en värdeminskning, om näringsidkaren har underlåtit att ge konsumenten den information om ångerrätt som avses i 9 § 1 mom. 10 punkten.

19 § (30.12.2013/1211)
Ersättning för tjänster som utförts innan ett avtal frånträds

Om andra tjänster än leverans av digitalt innehåll har börjat utföras innan ångerfristen har löpt ut, ska konsumenten om avtalet frånträds betala näringsidkaren en skälig ersättning för den prestation som för att fullgöra avtalet har utförts innan meddelandet om frånträde lämnades.

Konsumenten är dock inte betalningsskyldig för en tjänst som utförts helt eller delvis under ångerfristen, om näringsidkaren har underlåtit att ge konsumenten den information som avses i 9 § 1 mom. 10 eller 12 punkten eller om näringsidkaren har börjat fullgöra avtalet under ångerfristen utan en i 15 § 1 mom. avsedd uttrycklig begäran från konsumenten.

20 § (30.12.2013/1211)
Förvaring och återställande av vara i vissa fall

Om näringsidkaren vid hemförsäljning är skyldig att avhämta varan hos konsumenten, ska konsumenten om avtalet frånträds hålla den mottagna varan tillgänglig för näringsidkaren på den plats till vilken näringsidkaren levererat den eller där näringsidkaren utan olägenhet kan avhämta den. Konsumenten ska informera näringsidkaren om vilken plats varan kan avhämtas på.

Konsumentens ansvar för varans förvaring för näringsidkarens räkning upphör två månader efter det att varan togs emot. Om näringsidkaren inte avhämtar varan inom nämnda tid får konsumenten varan utan vederlag, om inte detta är uppenbart oskäligt för näringsidkaren.

21 § (30.12.2013/1211)
Återgång av kredit- eller försäkringsavtal

Om konsumenten frånträder ett hemförsäljnings- eller distansförsäljningsavtal, återgår ett anknytande kredit- eller försäkringsavtal utan några åtgärder.

Om ett anknytande kredit- eller försäkringsavtal återgår, ska kredit- eller försäkringsgivaren utan dröjsmål och senast 30 dagar efter att ha blivit informerad om avtalets återgång betala tillbaka vad konsumenten betalat. Bestämmelser om försäkringsgivarens rätt att kräva premie för det försäkringsskydd som försäkringstagaren fått före en accessorisk försäkrings återgång finns i 45 § i lagen om försäkringsavtal (543/1994).

22 § (30.12.2013/1211)
Återgång av något annat anknytande avtal

Om konsumenten frånträder ett hemförsäljnings- eller distansförsäljningsavtal, återgår ett annat anknytande avtal än ett sådant som avses i 21 § utan några åtgärder. Återgången får inte föranleda andra kostnader för konsumenten än de kostnader som eventuellt föranleds på grundval av 17–19 §.

23 § (30.12.2013/1211)
Dröjsmålsränta

Bestämmelser om konsumentens rätt till dröjsmålsränta när en näringsidkare eller kredit- eller försäkringsgivare är skyldig att betala tillbaka vad konsumenten betalat i pris eller som någon annan betalning men inte fullgör sin skyldighet inom den tid som föreskrivs i 12, 17 eller 21 §, finns i räntelagen.

24 § (30.12.2013/1211)
Påföljderna vid brott mot vissa bestämmelser i kapitlet

Om näringsidkaren inte har gett konsumenten den information om tilläggskostnader eller andra kostnader som avses i 9 § 1 mom. 6, 7 eller 11 punkten innan avtalet ingicks, är konsumenten inte skyldig att betala kostnaderna.

Om det är fråga om ett avtal som gäller elektronisk leverans av digitalt innehåll, är konsumenten inte skyldig att betala för en helt eller delvis utförd tjänst, om

1) leveransen av det digitala innehållet har påbörjats under ångerfristen utan konsumentens uttryckliga förhandssamtycke enligt 15 § 2 mom.,

2) konsumenten inte har upplysts om att ångerrätten går förlorad i och med att konsumenten ger sitt samtycke, eller

3) näringsidkaren har underlåtit att ge konsumenten den bekräftelse som avses i 13 §.

25 § (30.12.2013/1211)
Påföljderna vid brott mot bestämmelserna i kapitlet

Utöver vad som i detta kapitel föreskrivs om påföljder, får en näringsidkare som bryter mot bestämmelserna i detta kapitel, om det med hänsyn till konsumentskyddet är behövligt, förbjudas att fortsätta med ett sådant förfarande eller att upprepa det eller ett därmed jämförbart förfarande. Bestämmelser om meddelande av förbud och förenande av förbud med vite finns i 2 och 3 kap.

6 a kap (21.1.2005/29)

Distansförsäljning av finansiella tjänster och finansiella instrument

1 § (21.1.2005/29)
Tillämpningsområde

Detta kapitel gäller distansförsäljning till konsumenter då näringsidkaren bjuder ut

1) insättnings- eller kundkonton,

2) betalningsförmedlingstjänster,

3) krediter eller förmedling av krediter,

4) försäkringar eller förmedling av försäkringar,

5) fondandelar eller andra värdepapper som värdepappersmarknadslagen tillämpas på,

6) fondkommission eller andra investeringstjänster,

7) investeringsrådgivning, eller

8) andra finansiella tjänster eller finansiella instrument.

Bestämmelserna om finansiella tjänster i detta kapitel gäller också finansiella instrument.

2 § (21.1.2005/29)
Begränsning av tillämpningsområdet i vissa fall

Om ett distansavtal mellan en näringsidkare och en konsument gäller fortlöpande eller periodiska prestationer av sinsemellan likartade finansiella tjänster, tillämpas bestämmelserna i detta kapitel inte på de enskilda tjänster som utförs enligt avtalet.

Om samma parter avtalar upprepade gånger om sinsemellan likadana finansiella tjänster, tillämpas 5–11 § i detta kapitel endast på det första av avtalen. Bestämmelserna i 5–11 § skall dock tillämpas alltid när det har gått mer än ett år sedan det föregående avtalet.

3 § (21.1.2005/29)
Bestämmelsernas tvingande natur

Ett avtalsvillkor som till konsumentens nackdel avviker från bestämmelserna i detta kapitel är utan verkan.

4 § (21.1.2005/29)
Definitioner

Med distansförsäljning avses i detta kapitel utbud av en finansiell tjänst till konsumenten genom användning av en distansutbudsmetod som näringsidkaren organiserat så att endast ett eller flera medel för distanskommunikation används för att ingå ett avtal och för den marknadsföring som föregår avtalet.

Med distansutbudsmetod avses ett marknadsförings- eller försäljningssätt som är organiserat så att dess huvudsakliga ändamål kan anses vara ingående av avtal med hjälp av ett medel för distanskommunikation.

Med medel för distanskommunikation avses telefon, post, television, datanät eller något annat medel som kan användas för ingående av avtal utan att parterna är samtidigt närvarande.

5 § (21.1.2005/29)
Informationsskyldigheten innan ett avtal ingås

Utöver vad som någon annanstans i lag bestäms om skyldighet att lämna upplysningar, skall konsumenten i god tid innan ett avtal ingås ges i 6–9 § avsedd information om näringsidkaren, den finansiella tjänst som bjuds ut, distansavtalet och rättsmedlen. Informationen skall ges på ett sätt som lämpar sig för det medel för distanskommunikation som används, den skall vara klar och begriplig och sådan att dess kommersiella syfte tydligt framgår.

6 § (21.1.2005/29)
Förhandsinformation om näringsidkaren

Åtminstone följande uppgifter skall ges om näringsidkaren:

1) namn och huvudsaklig verksamhet, geografisk adress i etableringsstaten och geografisk adress till det verksamhetsställe som sköter kontakten till kunderna,

2) eventuellt filialkontor eller någon annan företrädare för näringsidkaren i den stat där konsumenten är bosatt och geografisk adress till det verksamhetsställe där filialkontoret eller företrädaren sköter kontakten till kunderna,

3) namnet på den mäklare eller det ombud som handlar för näringsidkarens räkning, geografisk adress till det verksamhetsställe som sköter kontakten till kunderna samt, när konsumenten står i kontakt med en mäklare eller ett ombud, information om att det är en företrädare som bedriver verksamheten i fråga,

4) vilket handelsregister eller annat motsvarande offentligt register näringsidkaren eventuellt är antecknad i samt näringsidkarens företags- och organisationsnummer eller någon annan motsvarande beteckning i registret i fråga,

5) den behöriga tillsynsmyndighetens kontaktinformation, om verksamheten förutsätter tillstånd eller registrering.

7 § (21.1.2005/29)
Förhandsinformation om den finansiella tjänsten

Åtminstone följande uppgifter skall ges om den finansiella tjänsten:

1) en beskrivning av den finansiella tjänstens huvudsakliga egenskaper,

2) det sammanlagda beloppet av avgifter, ersättningar och andra kostnader som debiteras konsumenten, skatter inbegripna, eller om ett exakt belopp inte kan anges, grunderna för bestämmande av kostnaderna,

3) en upplysning om eventuell skatt på överlåtelsevinst, överlåtelseskatt och andra motsvarande, med anskaffningen av en finansiell tjänst förknippade skatter eller offentliga avgifter som näringsidkaren är medveten om och som konsumenten kan bli tvungen att betala utöver de i 2 punkten nämnda kostnader som skall betalas till näringsidkaren,

4) hur kostnaderna skall betalas och avtalet fullgöras,

5) kostnaderna för användning av ett medel för distanskommunikation, om en högre taxa än normaltaxa debiteras för detta,

6) vid behov en upplysning om att den finansiella tjänsten kan vara förknippad med en risk för förlust av de investerade medlen eller någon annan särskild risk, samt om att tidigare prisutveckling eller tidigare utveckling av värdet inte är en garanti för framtida utveckling,

7) eventuella begränsningar av informationens giltighetstid.

8 § (21.1.2005/29)
Förhandsinformation om distansavtalet

Åtminstone följande uppgifter skall ges om distansavtalet:

1) information om ångerrätten eller att det inte finns någon ångerrätt enligt lag,

2) ångerfristen och beloppet av den ersättning som kan avkrävas konsumenten vid frånträde, eller grunderna för bestämmande av ersättningen om ersättningens exakta belopp inte kan anges, samt övriga villkor och anvisningar för hur ångerrätten kan utövas,

3) avtalets kortaste löptid, om avtalet gäller fortlöpande eller periodiska prestationer av finansiella tjänster,

4) den eventuella rätten att säga upp eller häva avtalet eller fullgöra avtalet i förtid enligt lag eller avtalsvillkor, och följderna av sådana åtgärder,

5) enligt vilken stats lagstiftning förhandsinformationen har getts,

6) eventuella avtalsvillkor om tillämplig lag och behörig domstol,

7) på vilket eller vilka språk konsumenten kan få förhandsinformationen och avtalsvillkoren enligt 11 § och vilket eller vilka språk näringsidkaren förbinder sig att använda under avtalsperioden.

9 § (21.1.2005/29)
Förhandsinformation om rättsmedel

Åtminstone följande uppgifter skall ges om rättsmedel:

1) huruvida konsumenten har tillgång till rättsskyddsförfaranden utanför domstol och hur konsumenten i så fall kan använda dem,

2) eventuella garantifonder eller andra ersättningssystem till skydd för konsumenten, vilka inte har sin grund i Europeiska gemenskapens lagstiftning.

10 § (21.1.2005/29)
Förhandsinformation vid försäljning per telefon

Vid försäljning per telefon skall konsumenten genast i början av samtalet upplysas om näringsidkarens namn, namnet på den person som samtalar med konsumenten och samtalets kommersiella syfte.

Om konsumenten uttryckligen samtycker till det, behöver näringsidkaren inte per telefon lämna all information som nämns i 6–9 §. Konsumenten skall då upplysas om att denne på begäran får ytterligare information och vilket slags information det gäller. Följande uppgifter skall dock alltid ges:

1) förhållandet mellan den som samtalar med konsumenten och näringsidkaren, såsom att personen i fråga är anställd hos näringsidkaren eller ett ombud som handlar för dennes räkning, en företrädare av annat slag eller en mäklare,

2) en beskrivning av den finansiella tjänstens huvudsakliga egenskaper,

3) det sammanlagda beloppet av avgifter, ersättningar och andra kostnader som debiteras konsumenten, skatter inbegripna, eller om ett exakt belopp inte kan anges, grunderna för bestämmande av kostnaderna,

4) en upplysning om eventuell skatt på överlåtelsevinst, överlåtelseskatt och andra motsvarande, med anskaffningen av en finansiell tjänst förknippade skatter eller offentliga avgifter som näringsidkaren är medveten om och som konsumenten kan bli tvungen att betala utöver de i 3 punkten nämnda kostnader som skall betalas till näringsidkaren,

5) information om ångerrätten eller att det inte finns någon ångerrätt enligt lag,

6) ångerfristen och beloppet av den ersättning som kan avkrävas konsumenten vid frånträde, eller grunderna för bestämmande av ersättningen om ersättningens exakta belopp inte kan anges, samt övriga villkor och anvisningar för hur ångerrätten kan utövas.

11 § (21.1.2005/29)
Överlämnande av förhandsinformationen och avtalsvillkoren skriftligen eller i någon annan varaktig form

Förhandsinformationen och avtalsvillkoren skall i god tid innan ett avtal ingås tillställas konsumenten personligen, skriftligen eller elektroniskt på ett sådant sätt att konsumenten kan spara och återge dem i oförändrad form. Detsamma gäller uppgifter som näringsidkaren enligt annan lagstiftning skall lämna konsumenten innan ett avtal om en finansiell tjänst ingås.

Om avtalet på begäran av konsumenten ingås med hjälp av ett sådant medel för distanskommunikation att informationen och avtalsvillkoren inte kan tillställas konsumenten i varaktig form enligt 1 mom. innan avtalet ingås, skall informationen och avtalsvillkoren tillställas konsumenten i varaktig form utan dröjsmål efter det att avtalet har ingåtts.

Konsumenten har under avtalsperioden rätt att på begäran få avtalsvillkoren i utskrift på papper.

12 § (27.8.2010/746)
Ångerrätt

Konsumenten har rätt att frånträda ett avtal genom att meddela detta till näringsidkaren inom 14 dagar efter det att avtalet ingåtts eller efter den senare tidpunkt vid vilken konsumenten har fått förhandsinformationen och avtalsvillkoren i varaktig form.

Vad som i 1 mom. och 14–16 § föreskrivs om att frånträda avtal tillämpas inte på konsumentkrediter och inte heller på försäkringar. På konsumentkrediter tillämpas inte heller 13 § 1 mom. Bestämmelser om konsumentens rätt att frånträda ett konsumentkreditavtal och betala konsumentkrediten i förtid finns i 7 kap. Bestämmelser om försäkringstagarens rätt att frånträda eller säga upp ett försäkringsavtal finns i lagen om försäkringsavtal (543/1994).

Trots det som föreskrivs i 2 mom. tillämpas 1 mom., 14–16 § och 13 § 1 mom. på krediter som lämnas av pantlåneinrättningar.

13 § (30.12.2013/1211)
Återgång av anknytande avtal

Har ett avtal om distansförsäljning av en finansiell tjänst samband med ett annat distansavtal, återgår det anknytande distansavtalet utan särskilda åtgärder när konsumenten frånträder huvudavtalet, om det är samma näringsidkare som också tillhandahåller den anknytande tjänsten. Det anknytande avtalet återgår också, om tredje man tillhandahåller den anknytande tjänsten på grundval av ett avtal som tredje man ingått eller något annat arrangemang som denne vidtagit med den näringsidkare som ingått huvudavtalet.

14 § (21.1.2005/29)
Begränsningar i fråga om ångerrätten

Konsumenten har inte ångerrätt enligt 12 §, om

1) priset på eller värdet av en finansiell tjänst eller ett finansiellt instrument som tjänsten gäller beror på sådana förändringar på finansmarknaden som näringsidkaren inte kan påverka, eller

2) avtalsparterna redan har fullgjort sina samtliga avtalsförpliktelser på konsumentens uttryckliga begäran.

15 § (21.1.2005/29)
Ersättning för tjänster som utförts innan ett avtal frånträds

Om konsumenten frånträder ett avtal, får av konsumenten inte krävas ersättning för något annat än en sådan tjänst som näringsidkaren i enlighet med avtalet faktiskt har utfört innan avtalet frånträds. Ersättningen får inte vara större än det belopp som motsvarar den utförda tjänsten i förhållande till samtliga tjänster som avses i avtalet.

Om näringsidkaren inte har meddelat ersättningens belopp eller grunderna för bestämmande av ersättningen på förhand eller om näringsidkaren utan konsumentens uttryckliga begäran har börjat fullgöra avtalet, behöver konsumenten inte ersätta den utförda tjänsten.

16 § (21.1.2005/29)
Återbäring av prestationer

Konsumenten skall, utan dröjsmål och senast 30 dagar efter det att meddelandet om frånträde har avsänts, till näringsidkaren återbära alla betalningar och annan egendom som konsumenten tagit emot i enlighet med avtalet, vid äventyr att avtalet inte återgår. Konsumenten får dock avhålla sig från att fullgöra sin egen återbäringsskyldighet tills näringsidkaren fullgör sin motsvarande skyldighet.

Näringsidkaren skall, utan dröjsmål och senast 30 dagar efter det att denne fått meddelandet om frånträde, till konsumenten återbära alla prestationer som näringsidkaren tagit emot i enlighet med avtalet. Från de prestationer som skall återbäras får dock den ersättning avdras som näringsidkaren enligt 15 § har rätt att debitera konsumenten för tjänster som utförts innan avtalet har frånträtts.

17 § (21.1.2005/29)
Begränsning i fråga om laghänvisningar

Genom en laghänvisning enligt vilken på ett avtal tillämpas lagen i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan inte sådana i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet gällande bestämmelser om distansförsäljning av finansiella tjänster åsidosättas som skall tillämpas då en laghänvisning saknas, om konsumenten enligt dessa bestämmelser får ett bättre skydd än enligt den lag som skall tillämpas på grundval av laghänvisningen.

18 § (21.1.2005/29)
Konsumentens rätt att byta medel för distanskommunikation

Konsumenten har under avtalsperioden rätt att också använda något annat medel för distanskommunikation än det som konsumenten använde för att ingå avtalet, såvida användningen av något annat medel för distanskommunikation inte är oförenligt med avtalets eller den finansiella tjänstens karaktär.

7 kap (27.8.2010/746)

Konsumentkrediter

Allmänna bestämmelser
1 § (27.8.2010/746)
Tillämpningsområde

I detta kapitel finns bestämmelser om konsumentkrediter. Med konsumentkredit avses en sådan kredit som en näringsidkare (kreditgivaren) enligt avtal lämnar eller lovar att lämna en konsument som lån, betalningsanstånd eller som något annat motsvarande ekonomiskt arrangemang.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs med konsumentkrediter hyresavtal och andra avtal som ger konsumenten besittningen till en vara, om varans kontantpris och kreditkostnaderna enligt avtalsvillkoren ska betalas under hyresperioden eller om det framgår av villkoren att konsumenten kan bli ägare till varan på annat sätt när avtalet går ut.

Vid tillämpningen av 40 § likställs en identifikator som berättigar till att använda ett konto, en annan finansiell tjänst eller ett finansiellt instrument med en identifikator som berättigar till att använda en fortlöpande kredit. Bestämmelserna om kreditgivaren tillämpas i dessa fall på den näringsidkare som har ingått avtalet om identifikatorn med konsumenten.

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på

1) konsumentkrediter där ingen ränta eller andra avgifter tas ut,

2) krediter som bygger på ett avtal enligt vilket konsumenten har rätt att i poster betala priset på en nyttighet som levereras fortlöpande under avtalets löptid,

3) krediter som lämnas av pantlåneinrättningar,

4) krediter som lämnas med stöd av lagen om social kreditgivning (1133/2002).

2 § (27.8.2010/746)
Begränsningar av tillämpningen i fråga om krediter som är knutna till brukskonton och i fråga om avtal om betalningsarrangemang

På konsumentkrediter som är knutna till brukskonton och som enligt avtalsvillkoren har en kredittid på högst tre månader eller ska återbetalas vid anfordran tillämpas inte 3 §, 8 § 1 mom. 3–5 punkten och 3 mom., 9–12 §, 13 § 2 mom. 2 punkten, 17, 18 och 20–23 §, 24 § 2–4 mom., 25, 27–32, 36–39 och 47 §.

På konsumentkrediter som kreditgivaren beviljar genom att medge att saldot eller kreditgränsen på ett brukskonto överskrids trots att detta inte uttryckligen har överenskommits mellan parterna tillämpas endast 5–7, 47, 50 och 51 §.

På avtal om betalningsarrangemang som ingås till följd av att en konsument har betalningssvårigheter och vars villkor inte är oförmånligare för konsumenten än det ursprungliga kreditavtalet tillämpas inte 9–12 §.

3 § (27.8.2010/746)
Begränsningar i fråga om tillämpningen i vissa andra fall

Bestämmelserna i 9–11 §, 13 § 2 mom. 4 punkten samt 14 och 17 § tillämpas inte på konsumentkrediter där kredittiden är högst tre månader, där ingen ränta tas ut och där de övriga kreditkostnaderna omräknade till effektiv ränta inte överstiger det räntebelopp som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982). På fortlöpande krediter tillämpas dock 14 och 17 §. (15.3.2013/207)

Bestämmelserna i 15 och 16 § tillämpas inte på nyttighetsbundna engångskrediter. Bestämmelserna i 20, 21 och 28 § tillämpas inte på bostadskrediter, utom i sådana fall där krediterna bjuds ut genom distansförsäljning eller hemförsäljning.

Bestämmelserna i 18 och 39 § tillämpas endast på nyttighetsbundna krediter och 36–38 § endast på sådan nyttighetsbunden kredit som lämnas för köp av en vara.

4 § (27.8.2010/746)
Förhållande till betaltjänstlagen

Bestämmelserna i 24, 30, 31 och 40 § i detta kapitel tillämpas inte på kreditavtal som hör till tillämpningsområdet för betaltjänstlagen (290/2010).

På rätten att förhindra användning av betalningsinstrument enligt betaltjänstlagen tillämpas i stället för 32 § i detta kapitel 57 § i betaltjänstlagen.

5 § (27.8.2010/746)
Bestämmelsernas tvingande natur

Avtalsvillkor som avviker från bestämmelserna i detta kapitel till nackdel för konsumenten är ogiltiga.

6 § (27.8.2010/746)
Kreditkostnader och effektiv ränta

Med kreditkostnad avses i detta kapitel summan av räntor, kostnader och andra avgifter som är kända för kreditgivaren och som konsumenten ska betala med anledning av konsumentkreditförhållandet; kostnaderna för försäkringar och andra kompletterande tjänster som är knutna till kreditavtalet räknas också med i kreditkostnaderna, om ett avtal om en kompletterande tjänst är en förutsättning för att krediten ska lämnas på de marknadsförda villkoren.

Som kreditkostnad räknas inte

1) kostnader för den försäkring som krävs för bostadskrediter för att trygga säkerhetens värde,

2) kostnader för det konto som används för skötseln av krediten, om öppnandet av kontot är frivilligt och kostnaderna har specificerats i avtalet,

3) avgifter som konsumenten måste betala till följd av ett eventuellt avtalsbrott,

4) notariatsavgifter.

Med effektiv ränta avses i detta kapitel den räntesats som erhålls när kreditkostnaderna med beaktande av amorteringarna omräknas till årlig ränta på kreditbeloppet. Bestämmelser om hur den effektiva räntan ska beräknas och om de antaganden som ska användas för detta utfärdas genom förordning av justitieministeriet.

7 § (27.8.2010/746)
Övriga definitioner

I detta kapitel avses med

1) fortlöpande kredit en konsumentkredit som fortlöpande tillhandahålls konsumenten upp till en på förhand överenskommen kreditgräns utan särskilt kreditbeslut av kreditgivaren,

2) engångskredit annan konsumentkredit än fortlöpande kredit,

3) nyttighetsbundenkredit en konsumentkredit för förvärv av en konsumtionsnyttighet som säljaren eller den som utför en tjänst själv lämnar konsumenten eller som lämnas av någon annan näringsidkare enligt avtal som denne ingått med säljaren eller den som utför tjänsten eller något annat arrangemang som denne vidtagit och som gäller kreditgivning till konsumenter,

4) bostadskredit en konsumentkredit för förvärv av aktier eller andelar i sammanslutningar som ger rätt att besitta bostadslägenhet, för förvärv av en bostadsfastighet eller för förvärv av ett sådant bostadshus som är beläget på ett område som besitts med stöd av nyttjanderätt, eller för renovering av en bostadslägenhet, en bostadsfastighet eller ett bostadshus, och där aktier eller andelar som ger rätt att besitta en bostadslägenhet, en bostadsfastighet eller nyttjanderätten till en fastighet lämnas som säkerhet för krediten,

5) avbetalningsköp köp av varor där priset enligt köpeavtalet betalas i poster av vilka en eller flera förfaller till betalning efter det att varan har överlåtits till konsumenten (köparen) och genom vilket näringsidkaren (säljaren) förbehåller sig antingen rätten att återta varan om köparen försummar sin skyldighet enligt avtalet eller äganderätten till varan, till dess att priset i sin helhet, eller åtminstone en viss del även av de poster som förfaller till betalning efter det att varan har överlåtits, har betalats,

6) kreditförmedlare en annan näringsidkare än kreditgivaren som presenterar eller erbjuder kreditavtal till konsumenter och som på annat sätt bistår konsumenter vid ingåendet av kreditavtal eller som ingår kreditavtal med konsumenter för kreditgivarens räkning,

7) lämnande av information i varaktig form lämnande av information till konsumenten personligen antingen skriftligen eller elektroniskt så att konsumenten kan bevara och återge informationen i oförändrad form.

Informationsskyldighet
8 § (27.8.2010/746)
Information som ska lämnas i reklam för konsumentkrediter

I reklam för konsumentkrediter ska den effektiva räntan anges, om räntan för krediten, någon annan sifferuppgift som beskriver kostnaderna för krediten eller någon annan information om villkoren i kreditavtalet framgår av reklamen. I detta fall ska dessutom följande information framgå av reklamen:

1) krediträntan och övriga kreditkostnader,

2) kreditbeloppet eller kreditgränsen,

3) kreditavtalets löptid,

4) kontantpriset på nyttigheten och eventuell handpenning, om det är fråga om reklam för krediter för finansiering av köp av en bestämd nyttighet,

5) kreditbeloppet och kreditkostnaderna sammanlagt och antalet avbetalningar.

Den effektiva räntan och övrig information enligt 1 mom. ska motsvara de kreditvillkor som kreditgivaren vanligen erbjuder.

När en kredit kan lämnas på de villkor som anges i reklamen endast om konsumenten ingår ett avtal om försäkring eller om någon annan kompletterande tjänst och kostnaderna för en sådan kompletterande tjänst inte går att bestämma på förhand, ska detta villkor anges i reklamen tillsammans med den effektiva räntan.

9 § (27.8.2010/746)
Information som ska lämnas innan ett kreditavtal ingås

Utöver vad som bestäms om informationsskyldighet någon annanstans i lag ska kreditgivaren och kreditförmedlaren i god tid innan ett kreditavtal ingås, på blanketten "Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation" i varaktig form ge konsumenten information om följande:

1) kreditgivaren,

2) typ av kredit som erbjuds, kreditkostnaderna och återbetalningen av krediten,

3) den nyttighet som krediten avser,

4) påföljderna vid avtalsbrott,

5) konsumentens lagbestämda rättigheter.

I fråga om bostadskrediter och nyttighetsbundna engångskrediter på högst 100 euro kan förhandsinformation också ges i någon annan varaktigt form än på blanketten. Närmare bestämmelser om förhandsinformationen och blanketten utfärdas genom förordning av statsrådet.

10 § (27.8.2010/746)
Förhandsinformation vid telefonförsäljning

Utöver det som föreskrivs om förhandsinformation vid distansförsäljning i 6 a kap. 10 § 1 mom. och 2 mom. 1 och 3–6 punkten ska kreditgivaren och kreditförmedlaren vid telefonförsäljning ge konsumenten information om den typ av kredit som erbjuds, kreditkostnaderna och återbetalningen av krediten samt om den nyttighet som krediten avser. Närmare bestämmelser om den information som ska lämnas utfärdas genom förordning av statsrådet.

11 § (27.8.2010/746)
Vissa andra bestämmelser om skyldigheten att lämna förhandsinformation

Om ett avtal på konsumentens begäran ingås per telefon eller genom ett annat medium för distanskommunikation som inte gör det möjligt att överlämna blanketten "Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation" i varaktig form innan avtalet ingås, ska blanketten ges till konsumenten utan dröjsmål och i varaktig form efter det att avtalet har ingåtts. I fråga om bostadskrediter och nyttighetsbundna engångskrediter på högst 100 euro ska förhandsinformationen på motsvarande sätt ges konsumenten utan dröjsmål på blanketten eller i annan varaktig form efter det att avtalet har ingåtts, om avtalet på konsumentens begäran ingås per telefon eller genom ett annat medium för distanskommunikation som inte gör det möjligt att ge förhandsinformationen i varaktig form innan avtalet ingås.

Konsumenten ska dessutom på begäran och utan avgift få ett utkast till kreditavtal. Bestämmelser om hur avtalsvillkor ska lämnas vid distansförsäljning finns i 6 a kap.

12 § (27.8.2010/746)
Undantag som gäller dem som har kreditförmedling som bisyssla

Bestämmelserna i 9–11 § om en kreditförmedlares skyldighet att ge konsumenten information gäller inte en sådan säljare eller tjänsteleverantör som arbetar som kreditförmedlare vid sidan av sin huvudsyssla.

Kreditgivarens skyldighet att handla ansvarfullt
13 § (15.3.2013/207)
God kreditgivningssed

Kreditgivaren ska handla ansvarsfullt vid kreditgivningen.

Det förutsätts särskilt att kreditgivaren

1) inte marknadsför en kredit så att marknadsföringen tydligt bidrar till att försämra konsumentens förmåga att noggrant överväga krediten,

2) inte använder kreditgivningen som ett huvudsakligt argument vid marknadsföringen av andra konsumtionsnyttigheter,

3) inte använder sms-tjänster eller andra motsvarande kommunikationstjänster mot extra avgift vid marknadsföring eller beviljande av kredit eller vid annan kommunikation i anslutning till kreditförhållandet,

4) ger konsumenten en sådan tillräcklig och klar utredning innan kreditavtalet tecknas som gör det möjligt för konsumenten att bedöma om krediten är lämplig för hans eller hennes behov och ekonomiska situation,

5) i händelse av försenad betalning ger konsumenten information och råd för att förhindra att betalningssvårigheter uppstår eller förvärras och informerar om hur situationer med betalningsoförmåga kan skötas samt att kreditgivaren förhåller sig ansvarsfullt till betalningsarrangemang.

Bestämmelserna i 1 mom. och 2 mom. 1–4 punkten tillämpas också på kreditförmedlare. Bestämmelsen i 2 mom. 4 punkten gäller dock inte en sådan säljare eller tjänsteleverantör som arbetar som kreditförmedlare vid sidan av sin huvudsyssla.

14 § (15.3.2013/207)
Skyldighet att bedöma en konsuments kreditvärdighet

Innan ett kreditavtal ingås ska kreditgivaren bedöma om konsumenten har förutsättningar att fullgöra sina skyldigheter enligt kreditavtalet (konsumentens kreditvärdighet). Bedömningen ska grundas på tillräckliga uppgifter om konsumentens inkomster och övriga ekonomiska omständigheter.

Om parterna senare kommer överens om att höja kreditbeloppet eller kreditgränsen, ska kreditgivaren försäkra sig om att informationen om konsumenten är aktuell och, om kreditbeloppet eller kreditgränsen höjs betydligt, bedöma konsumentens kreditvärdighet på nytt innan avtal ingås om höjningen.

15 § (27.8.2010/746)
Kontroll av kreditsökandens identitet

Innan ett avtal om konsumentkredit ingås ska kreditgivaren noggrant kontrollera den sökandes identitet. Om identiteten kontrolleras elektroniskt, ska kreditgivaren använda en identifieringsmetod som uppfyller kraven i 8 § i lagen om stark autentisering och elektroniska signaturer (617/2009).

Om kreditgivaren redan tidigare har kontrollerat konsumentens identitet på det sätt som avses i 1 mom. får identiteten också kontrolleras med hjälp av den personliga identifikator som skapades för konsumenten efter den inledande identifieringen.

Dessutom gäller i fråga om kundkontroll bestämmelserna i lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism (503/2008).

16 § (27.8.2010/746)
Skyldighet att bevara uppgifterna om identitetskontroll

Om inget annat följer av lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism ska kreditgivaren bevara de uppgifter som utgjort grund för kontrollen av den kreditsökande konsumentens identitet i fem år från det att krediten i dess helhet förfallit till betalning. Om oenighet uppstår kring ett kreditavtal ska kontrolluppgifterna dock bevaras till dess parterna har kommit överens om saken eller ärendet har avgjorts.

Ingående av kreditavtal och överlämnande av medel
17 § (27.8.2010/746)
Ingående av kreditavtal

Ett kreditavtal ska ingås skriftligen och konsumenten ska få ett exemplar av avtalet. Ett avtal får också ingås på elektronisk väg på ett sådant sätt att konsumenten kan bevara och återge avtalet i oförändrad form.

Följande information ska lämnas i ett konsumentkreditavtal:

1) uppgifter om parterna i kreditavtalet,

2) uppgifter om de omständigheter som avses i 9 §,

3) övriga avtalsvillkor,

4) uppgifter om villkoren för utövandet av ångerrätten,

5) uppgifter om uppsägning eller annan avslutning av kreditavtalet,

6) uppgifter om rättsmedel och tillsynsmyndighet.

Närmare bestämmelser om den information som ska lämnas i avtalet utfärdas genom förordning av statsrådet. Ränta och avgifter som grundar sig på kreditförhållandet får inte tas ut av konsumenten, om det inte har överenskommits i det avtal som avses i 1 mom.

17 a § (15.3.2013/207)
Räntetak

Om kreditbeloppet eller kreditgränsen är under 2 000 euro, får kreditens effektiva ränta enligt kreditavtalet vara högst den referensränta som avses i 12 § i räntelagen utökad med 50 procentenheter. Denna paragraf tillämpas dock på nyttighetsbundna krediter endast om konsumenten med stöd av kreditavtalet också har rätt att ta ut penningmedel.

18 § (27.8.2010/746)
Förbud mot att ta emot en löpande förbindelse av konsumenten

För en fordran som grundar sig på en konsumentkredit får kreditgivaren inte av konsumenten ta emot en växelförbindelse eller en annan förbindelse vars överlåtelse eller pantsättning inskränker konsumentens rätt att på grund av köp eller avtal om tjänst göra invändningar gentemot den som i god tro har fått förbindelsen i sin besittning. Kreditgivaren får inte heller ta emot en sådan förbindelse av den som lever i gemensamt hushåll med konsumenten.

Bestämmelsen i 1 mom. gäller inte en egen växel som en bank har utställt.

Den som i strid med 1 mom. tar emot en växel eller en löpande förbindelse får inte åberopa denna. Gäldenärens rätt att framställa invändningar gentemot en förvärvare regleras särskilt.

19 § (27.8.2010/746)
Begränsning som gäller tidpunkten för överlåtande av medel

Om en konsumentkredit söks och beviljas mellan klockan 23 och 7, får de med stöd av kreditavtalet beviljade medlen betalas ut till konsumenten först efter klockan 7. Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas inte på en höjning av kreditgränsen för en fortlöpande kredit.

Utövande av ångerrätt
20 § (27.8.2010/746)
Ångerrätt

Konsumenten har rätt att frånträda ett konsumentkreditavtal genom att meddela detta till kreditgivaren i varaktig form inom 14 dagar räknat från det att avtalet ingicks eller från den senare tidpunkt då konsumenten fick ett skriftligt eller elektroniskt exemplar av kreditavtalet med den information som avses i 17 eller 45 §.

Om konsumenten frånträder avtalet får räntan på krediten krävas i ersättning av konsumenten för den tid som han eller hon kunnat förfoga över krediten. Kreditgivaren har också rätt till ersättning av konsumenten för avgifter som kreditgivaren eventuellt har inbetalat till myndigheterna till följd av att kreditavtalet ingåtts och som inte återbetalas vid frånträdelse. Ränta och avgifter får dock inte utkrävas om kreditgivaren inte på förhand har informerat konsumenten om betalningsskyldigheten eller ränte- och avgiftsbeloppet eller, i det fall att räntan inte har kunnat meddelas på förhand, om grunderna för fastställandet av räntan.

Konsumenten ska utan dröjsmål och senast inom 30 dagar från det att meddelandet om utövandet av ångerrätten avsändes, till kreditgivaren återlämna de medel som konsumenten har tagit emot i enlighet med kreditavtalet. För att ångerrätten inte ska upphöra att gälla ska konsumenten dessutom betala ersättning enligt 2 mom. Konsumenten får dock låta bli att fullgöra sin betalningsskyldighet tills kreditgivaren har fullgjort sin motsvarande skyldighet.

21 § (27.8.2010/746)
Accessoriska avtal som inte är bindande

Om en kreditgivare tillhandahåller möjligheter till accessoriska tjänster i ett avtal som anknyter till ett konsumentkreditavtal, är ett sådant avtal inte bindande för konsumenten när han eller hon utövar sin ångerrätt i fråga om kreditavtalet. Konsumenten är inte heller bunden av ett accessoriskt avtal i sådana fall där en tredje part tillhandahåller en accessorisk tjänst på grundval av en överenskommelse eller andra arrangemang mellan kreditgivaren och den tredje parten.

Om konsumenten önskar att det accessoriska avtalet ska fortsätta att gälla trots att kreditavtalet frånträtts, ska konsumenten underrätta kreditgivaren om detta inom 30 dagar från det att meddelandet om utövandet av ångerrätten avsändes.

22 § (27.8.2010/746)
Särskilda bestämmelser som gäller distansförsäljning (30.12.2013/1211)

I stället för ett ersättningsbelopp enligt 20 § 2 mom. har kreditgivaren rätt att som ersättning kräva den effektiva räntan för krediten för den tid som konsumenten har kunnat förfoga över krediten, om konsumenten vid distansförsäljning frånträder (15.3.2013/207)

1) ett bostadskreditavtal eller ett kreditavtal där säkerheten utgörs av en fastställd inteckning i bostadsfastigheten, av aktier i ett i 2 § i lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009) avsett bostadsaktiebolag eller annat bolag eller motsvarande andelar i en annan sammanslutning, av en bostadsrätt eller av motsvarande säkerhet i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

2) ett kreditavtal där krediten är under 200 euro eller över 75 000 euro,

3) ett kreditavtal som är knutet till ett brukskonto och där kredittiden enligt avtalsvillkoren är högst en månad,

4) ett kreditavtal där kredittiden enligt avtalsvillkoren är högst tre månader, där ränta inte tas ut och där de övriga kreditkostnaderna inte överstiger den ränta som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen när de omräknas till effektiv ränta,

5) ett kreditavtal där en arbetsgivare som bisyssla ger sin arbetstagare räntefri kredit eller kredit med en effektiv ränta som är lägre än den rådande marknadsräntan,

6) ett kreditavtal där ett värdepappersföretag eller ett kreditinstitut lämnar sina kunder kredit för investeringar.

I de fall som avses i 1 mom. ska kreditgivaren utan dröjsmål och senast inom 30 dagar från det att meddelandet om utövandet av ångerrätten togs emot, till konsumenten återlämna samtliga prestationer som kreditgivaren har fått med stöd av avtalet. Den effektiva räntan för krediten får dock avdras från dessa belopp.

För att ångerrätten inte ska återgå ska konsumenten utan dröjsmål och senast inom 30 dagar från det att meddelandet om utövandet av ångerrätten avsändes, till kreditgivaren återlämna de medel som konsumenten fått med stöd av kreditavtalet. Konsumenten får dock låta bli att fullgöra sin återlämningsskyldighet tills kreditgivaren har fullgjort sin motsvarande skyldighet.

4 mom. har upphävts genom L 30.12.2013/1211. (30.12.2013/1211)

Konsumentens rätt till information medan kreditavtalet gäller
23 § (27.8.2010/746)
Konsumentens rätt till en amorteringstabell på begäran

Om ett konsumentkreditavtal har ingåtts för en viss tid och skulden enligt avtalsvillkoren ska skötas genom avbetalningar, ska kreditgivaren medan avtalsförhållandet fortgår utan avgift ge konsumenten en amorteringstabell alltid när denne begär en sådan. Om det är fråga om en bostadskredit och konsumenten ber att få amorteringstabellen oftare än en gång om året har kreditgivaren dock rätt till en skälig ersättning för kostnaderna för tabellen.

Av amorteringstabellen ska framgå de betalningar som ska göras samt under vilka tidsperioder och på vilka villkor dessa belopp ska betalas. Varje delbetalning ska specificeras så att amortering av kapitalet, ränta och övriga avgifter framgår. Om det enligt villkoren i kreditavtalet är möjligt att räntan eller övriga avgifter förändras, ska det dessutom anges att uppgifterna i tabellen är giltiga endast till dess att sådana ändringar görs i enlighet med avtalet.

24 § (27.8.2010/746)
Ändringar av ränta och avgifter

I avtalsvillkoren för en konsumentkredit får det anges att räntan på krediten förändras i enlighet med ändringarna av den referensränta som specificerats i avtalet. Den referensränta som tillämpas ska vara offentligt tillgänglig och den ska bygga på faktorer som är oberoende av kreditgivarens ensidiga bestämmanderätt. Ränteändringar ska göras jämlikt och utan att diskriminera konsumenter.

Konsumenten ska i varaktig form underrättas om ränteändringar. I samband med meddelandet ska också delbetalningens belopp efter ränteändringen anges och, om betalningarnas antal och frekvens förändras, aktuella uppgifter om detta. I fråga om bostadskrediter ska konsumenten få aktuell information om sista betalningsdag i stället för om antalet betalningar.

Informationen enligt 2 mom. ska ges konsumenten innan ändringen träder i kraft. Om informationen om ny referensränta offentliggörs på tillbörligt sätt och finns att tillgå hos kreditgivaren, får informationen ges till konsumenten med jämna mellanrum enligt vad som överenskommits i avtalet, dock minst en gång om året.

De avgifter som tas ut på basis av kreditavtalet kan ändras endast på de grunder som anges i avtalet. På informationen om ändringar i avgifterna ska bestämmelserna om ränteändringar enligt 2 och 3 mom. tillämpas.

25 § (27.8.2010/746)
Skyldighet att informera om överföring av kreditavtal

Om en kreditgivare överför sina rättigheter enligt kreditavtalet eller om kreditavtalet överförs på tredje part, ska konsumenten underrättas om överlåtelsen. Någon informationsskyldighet föreligger dock inte om den ursprungliga kreditgivaren efter överföringen företräder den nya kreditgivaren gentemot konsumenten.

Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel jämställs med en kreditgivare den på vilken kreditgivarens rättigheter enligt konsumentkreditavtalet har överförts.

Återbetalning av en kredit och avslutande av ett kreditavtal
26 § (27.8.2010/746)
Avräkning

Konsumenten har rätt att bestämma från vilken fordran hans betalning ska avräknas, om samma kreditgivare har flera fordringar på honom eller henne.

27 § (27.8.2010/746)
Konsumentens rätt att betala en konsumentkredit innan den förfaller till betalning

Konsumenten har rätt att betala sin konsumentkredit eller en del av den före förfallodagen.

Om konsumenten betalar krediten eller en del av den i förtid, ska från den återstående delen av kreditgivarens fordran avdras den del av kreditkostnaderna som gäller den outnyttjade kredittiden. Kreditgivaren får emellertid i sin helhet ta ut de faktiska kostnader för uppläggningen av krediten som anges i kreditavtalet.

28 § (27.8.2010/746)
Kreditgivarens rätt till kompensation för återbetalning i förtid

Kreditgivaren har rätt till kompensation från konsumenten när konsumenten betalar en kredit eller en del av en kredit i förtid, om räntan för krediten inte har bundits till referensränta (fastränta).

Beloppet av kompensationen får inte överstiga en procent av det återbetalda kreditbeloppet eller, om det vid tiden för den förtida betalningen återstår mindre än ett år tills kreditavtalet löper ut, en halv procent av det återbetalda kreditbeloppet. Som kompensation får dock högst krävas ut ränta för tiden mellan den förtida återbetalningen och den tidpunkt då kreditavtalet upphör att gälla.

Någon rätt till kompensation föreligger dock inte om

1) det av krediten har betalats högst 10 000 euro i förtid under det senaste året,

2) återbetalningen sker med stöd av en låneskyddsförsäkring, eller

3) den kredit som återbetalas gäller ett kreditavtal som är knutet till ett brukskonto.

29 § (27.8.2010/746)
Rätt till kompensation i fråga om bostadskrediter

Kreditgivaren får kräva ut kompensation vid förtida betalning av bostadskredit om krediten är större än 20 000 euro och räntan är fast eller den period för vilken referensräntan bestäms är minst tre år.

Som kompensation får kreditgivaren kräva ut högst ett belopp som motsvarar den förlust som uppkommer till följd av en sänkt räntenivå under den återstående kreditperioden med fast ränta eller under den period för vilken referensränta har fastställts. Finansinspektionen utfärdar närmare föreskrifter om förlustberäkningen.

30 § (27.8.2010/746)
Uppsägning av ett avtal om fortlöpande kredit

I sådana fall där parterna inte har kommit överens om någon uppsägningstid får konsumenten säga upp sitt avtal om fortlöpande kredit när som helst under avtalsförhållandet och med omedelbar verkan. För konsumenten får en uppsägningstid på mer än en månad inte avtalas.

Kreditgivaren får säga upp ett avtal om fortlöpande kredit på de villkor som anges i kreditavtalet. För kreditgivaren får en uppsägningstid som är kortare än två månader inte avtalas. Meddelandet om uppsägning ska lämnas till konsumenten i varaktig form.

31 § (27.8.2010/746)
Avgifter vid uppsägning

Kreditgivaren får inte ta ut någon avgift av konsumenten för uppsägning av ett avtal om fortlöpande kredit. Avgifter som regelbundet tas ut med anledning av kreditavtalet ska betalas av konsumenten endast till den del som gäller tiden innan uppsägningen trädde i kraft. Om konsumenten har betalat sådana avgifter på förhand, ska kreditgivaren återbetala den del av dem som gäller tiden efter det att uppsägningen trädde i kraft.

32 § (27.8.2010/746)
Kreditgivarens rätt att dra in konsumentens rätt att utnyttja en fortlöpande kredit

Det är möjligt att i villkoren i ett kreditavtal ange de skäl på vilka kreditgivaren har rätt att dra in konsumentens rätt att utnyttja en fortlöpande kredit. Skälen ska vara förenliga med god kreditgivningssed.

Kreditgivaren ska med angivande av skäl meddela konsumenten i varaktig form och på förhand att rätten att utnyttja krediten upphör. Om det för att förhindra eller begränsa missbruk eller skador är nödvändigt att rätten att utnyttja krediten upphör med omedelbar verkan, får meddelandet lämnas utan dröjsmål efter indragningen.

Något meddelande får inte lämnas om det är förbjudet på något annat ställe i lag.

33 § (27.8.2010/746)
Påföljder vid konsumentens avtalsbrott

Om kreditgivaren enligt avtalet har rätt att kräva in betalning av en post som inte förfallit till betalning, att återta den sålda varan eller att göra någon annan särskild påföljd gällande till följd av att konsumenten är i dröjsmål med betalningen eller på grund av något annat avtalsbrott, får kreditgivaren åberopa denna rätt om betalningen är minst en månad försenad och fortfarande obetald. Är det fråga om en engångskredit krävs det dessutom att beloppet av den försenade betalningen är minst tio procent eller, om det i beloppet ingår flera än en betalningspost, minst fem procent av kreditens ursprungliga belopp eller avser kreditgivarens hela kvarvarande fordran. Är det fråga om en kredit som lämnats för finansiering av köpet av en viss nyttighet ska de nämnda procentuella beloppen beräknas på kreditpriset. Kreditgivaren får åberopa den ovan nämnda rätten också om konsumenten gör sig skyldig till något annat väsentligt avtalsbrott.

Trots bestämmelserna om beloppet vid försenad betalning i 1 mom. har kreditgivaren rätt att göra en överenskommen påföljd gällande, om dröjsmålet är minst sex månader och en betydande del av beloppet fortfarande är obetalt.

34 § (27.8.2010/746)
Sociala hinder för betalning

Kreditgivaren har inte rätt att göra en påföljd enligt 33 § gällande, om det är fråga om dröjsmål med betalningen på grund av konsumentens sjukdom, arbetslöshet eller någon annan jämförbar omständighet som inte beror av honom eller henne, utom när detta skulle vara uppenbart oskäligt gentemot kreditgivaren med hänsyn till dröjsmålets längd och andra omständigheter.

35 § (27.8.2010/746)
Tidigareläggande av förfallodag

Om kreditgivaren kräver in betalning av poster som inte förfallit, ska vid uträkning av kreditgivarens fordran från dessa betalningar avdras den del av kreditkostnaderna som hänför sig till den outnyttjade kredittiden. Kreditgivaren får emellertid i sin helhet ta ut de faktiska kostnader för uppläggningen av krediten som anges i kreditavtalet. Den outnyttjade kredittiden räknas från det att kravet på återbetalning blir gällande.

Tidigareläggandet av förfallodag får göras gällande tidigast fyra veckor eller, om konsumenten tidigare har fått anmärkning om dröjsmålet eller något annat avtalsbrott, tidigast två veckor efter det att ett meddelande om kravet på återbetalning lämnats eller sänts till konsumenten. Om konsumenten inom denna tid betalar det försenade beloppet eller rättar till ett annat avtalsbrott, förfaller tidigareläggandet.

36 § (27.8.2010/746)
Uppgörelse

Om kreditgivaren återtar varan, ska uppgörelse företas mellan kreditgivaren och konsumenten.

Vid uppgörelsen ska konsumenten tillgodoräknas varans värde vid återtagandet. Värdet bestäms efter vad säljaren kan antas få ut genom att på lämpligt sätt sälja varan, som vid behov iståndsatts i skälig utsträckning. När värdet bestäms ska det kontantpris beaktas som anges i avtalet samt även tiden som varan har varit i konsumentens besittning och hur varan har vårdats.

Kreditgivaren ska tillgodoräknas

1) den obetalda delen av krediten med avdrag enligt 35 § 1 mom.,

2) ränta på de betalningar som förfallit till betalning,

3) de nödvändiga kostnader och betalningar för återtagande av varan som kreditgivaren måste stå för för att få varan i sin besittning,

4) kreditgivarens fordran för sådant iståndsättande eller underhåll av varan som medför att han har retentionsrätt i varan.

Om det vid uppgörelsen konstateras att varans värde är högre än det belopp som ska tillgodoräknas kreditgivaren, har kreditgivaren inte rätt att återfå varan, om han inte betalar mellanskillnaden till konsumenten eller, i sådana fall där en utmätningsman har gjort värderingen, deponerar mellanskillnaden hos denne. Om varans värde är mindre än det belopp som ska räknas kreditgivaren till godo, har kreditgivaren inte rätt att utöver varan kräva mer än denna mellanskillnad.

Betalar konsumenten på en gång det belopp som enligt 3 mom. ska räknas kreditgivaren till godo, får han eller hon behålla varan. Om konsumenten inte använder sig av denna sin rätt och kreditgivaren tar tillbaka varan, har köparen rätt att inom 14 dagar återlösa varan genom att till kreditgivaren betala det belopp som varan värderats till när den återtogs och den eventuella mellanskillnad som kreditgivaren har rätt att kräva enligt 4 mom.

37 § (27.8.2010/746)
Handräckning

För att återta en vara har kreditgivaren rätt att söka handräckning hos en utmätningsman, om avbetalningsavtalet har gjorts upp på det sätt som avses i 17 § 1 mom. och avtalet innehåller följande:

1) uppgifter om parterna i kreditavtalet,

2) uppgifter om den vara som krediten avser och om leveransen,

3) uppgifter om den typ av kredit som erbjuds, kreditkostnaderna och återbetalningen av krediten,

4) övriga avtalsvillkor,

5) uppgifter om villkoren för utövandet av ångerrätten,

6) uppgifter om uppsägning eller annat avslutande av kreditavtalet,

7) uppgifter om påföljderna vid avtalsbrott,

8) uppgifter om konsumentens lagbestämda rättigheter,

9) uppgifter om den behöriga myndigheten vid avbetalningsuppgörelse,

10) uppgifter om rättsmedel och tillsynsmyndighet.

Handräckning ska sökas hos utmätningsmannen på den ort där varan finns eller på konsumentens bostadsort eller hemort. Ansökan ska göras skriftligen och de belopp enligt 36 § 3 mom. som kreditgivaren kräver ska framgå på blanketten. Avbetalningsavtalet ska fogas till ansökan.

Handräckning ska lämnas endast om det är uppenbart att kreditgivaren har den rätt att återta varan som anges i 33 och 34 §. Handräckning får inte lämnas om konsumenten gör det sannolikt att han eller hon har rätt att hålla inne betalningen för varan på grund av säljarens avtalsbrott.

Närmare bestämmelser om den information som ska lämnas i avbetalningsavtalet utfärdas genom förordning av statsrådet.

38 § (27.8.2010/746)
Vissa andra bestämmelser om avbetalningsköp

På uppgörelse, lämnande av handräckning och utmätning av vara på grund av annan fordran än fordran på grund av avbetalningsköp tillämpas dessutom bestämmelserna i 9 § 3 mom. och 11–19 § i lagen om avbetalningsköp (91/1966).

Ansvarsbestämmelser
39 § (27.8.2010/746)
Solidariskt ansvar för kreditgivaren och säljaren eller tjänsteleverantören

En konsument som på grund av avtalsbrott har rätt att hålla inne betalningen eller att få återbetalning på priset, skadestånd eller annan penningprestation av säljaren eller tjänsteleverantören har denna rätt också gentemot sådan kreditgivare som har finansierat köpet eller tjänsten. Kreditgivaren är dock inte skyldig att betala konsumenten mer än vad kreditgivaren har fått av konsumenten i form av betalning.

Om säljaren återtar en vara eller om köpet återgår på annat sätt enligt avtal mellan säljaren och konsumenten, får konsumenten åberopa en uppgörelse till följd av återtagning av varan eller hävning av köpet också gentemot den kreditgivare som finansierat köpet. Konsumenten har dock inte denna rätt om

1) kreditgivaren i tid och på ett tydligt sätt har meddelat konsumenten att säljaren inte har någon rätt att återta varan eller någon annan rätt att disponera över avtalet och, om föremålet för köpet är en vara som enligt lag ska registreras, kreditgivaren är antecknad som ägare i registret, eller

2) kreditgivaren på annat sätt kan visa att konsumenten kände till säljarens begränsade rättigheter.

40 § (27.8.2010/746)
Konsumentens ansvar för obehörig användning av kreditkort eller annan identifikator som möjliggör användning av fortlöpande kredit

En konsument som har ingått ett avtal om fortlöpande kredit med en kreditgivare svarar för obehörig användning av kreditkort eller annan identifikator som berättigar till att använda krediten endast om

1) konsumenten själv eller någon annan innehavare av identifikatorn har överlåtit identifikatorn till någon obehörig,

2) vårdslöshet hos konsumenten eller någon annan innehavare av identifikatorn har lett till att identifikatorn försvunnit, har kommit i någon obehörig persons besittning eller har använts på ett obehörigt sätt, eller

3) konsumenten eller någon annan innehavare av identifikatorn har försummat att utan onödigt dröjsmål efter upptäckten anmäla hos kreditgivaren att identifikatorn har försvunnit, kommit i någon obehörig persons besittning eller använts på ett obehörigt sätt.

I de fall som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten svarar konsumenten för obehörig användning av identifikatorn till ett belopp om högst 150 euro. Denna begränsning tillämpas dock inte om han eller hon har förfarit med uppsåt eller grov oaktsamhet.

Konsumenten svarar däremot inte för obehörig användning av identifikatorn

1) till den del som identifikatorn har använts efter det att kreditgivaren har underrättats om att identifikatorn har försvunnit, obehörigen innehas av någon annan eller används obehörigen, eller

2) om kreditgivaren har försummat att se till att innehavaren av identifikatorn har möjlighet att uppfylla sin anmälningsplikt enligt 1 mom. 3 punkten, eller

3) om säljaren eller tjänsteleverantören eller någon som i egenskap av representant för en sådan har tagit emot identifikatorn inte på behörigt sätt har försäkrat sig om innehavarens rätt att använda sig av denna.

Trots bestämmelserna i 3 mom. är konsumenten ansvarig för obehörig användning av en identifikator om han eller hon uppsåtligen gjort en oriktig anmälan eller handlat bedrägligt på annat sätt.

Bestämmelser om olika typer av krediter
41 § (27.8.2010/746)
Förhandsinformation

För konsumentkrediter som är knutna till brukskonton och som enligt avtalsvillkoren har en kredittid på högst tre månader eller där kreditbeloppet ska återbetalas efter anfordran, ska kreditgivaren och kreditförmedlaren, utöver vad som på något annat ställe i lag bestäms om att lämna information, innan ett kreditavtal ingås ge konsumenten information om följande:

1) kreditgivaren,

2) den typ av kredit som erbjuds, kreditkostnaderna och återbetalningen av krediten,

3) påföljderna vid avtalsbrott,

4) konsumentens lagbestämda rättigheter.

Bestämmelserna i 1 mom. om den information som ska lämnas innan avtal ingås tillämpas också om kreditgivaren till följd av konsumentens betalningssvårigheter ingår ett sådant avtal om betalningsarrangemang med konsumenten som i fråga om villkoren inte är oförmånligare för konsumenten än det ursprungliga kreditavtalet.

Närmare bestämmelser om den information som ska lämnas utfärdas genom förordning av statsrådet.

42 § (27.8.2010/746)
När förhandsinformation lämnas per telefon

Om en konsument per telefon ansöker om att omedelbart få tillgång till en kredit som avses i 41 § 1 mom., ska konsumenten få den information som föreskrivs i 6 a kap. 10 § 1 mom. och 2 mom. 1 och 3–6 punkten och information om typen av kredit och om återbetalningen. Närmare bestämmelser om den information som ska lämnas utfärdas genom förordning av statsrådet.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas också om konsumenten per telefon ansöker om att få ingå ett sådant avtal om betalningsarrangemang som avses i 41 § 2 mom.

43 § (27.8.2010/746)
När förhandsinformation lämnas i varaktig form

Förhandsinformation enligt 41 § ska lämnas till konsumenten i god tid innan avtalet ingås, på blanketten "Europeisk konsumentkreditinformation" som gäller olika typer av kredit eller i någon annan varaktig form enligt kreditgivarens eller kreditförmedlarens val. Närmare bestämmelser om blanketten utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om ett avtal på konsumentens begäran ingås per telefon eller genom ett annat medium för distanskommunikation som inte gör det möjligt att lämna förhandsinformationen i varaktig form innan avtalet ingås, ska kreditgivaren lämna uppgifterna enligt 45 § i varaktig form utan dröjsmål när avtalet ingåtts.

Konsumenten ska dessutom på begäran och utan avgift få ett utkast till kreditavtal.

44 § (27.8.2010/746)
Undantag som gäller dem som har kreditförmedling som bisyssla

Bestämmelserna i 41–43 § om en kreditförmedlares skyldighet att ge konsumenten information gäller dock inte en sådan säljare eller tjänsteleverantör som arbetar som kreditförmedlare vid sidan av sin huvudsyssla.

45 § (27.8.2010/746)
Kreditavtal som är knutna till brukskonton

Kreditavtal som är knutna till brukskonton och som enligt avtalsvillkoren har en kredittid på högst tre månader eller där kreditbeloppet ska återbetalas efter anfordran, ska upprättas skriftligt och konsumenten ska få ett exemplar av avtalet. Ett avtal får också ingås på elektronisk väg på ett sådant sätt att konsumenten kan bevara och återge avtalet i oförändrad form.

I avtalet ska lämnas uppgifter om

1) kreditavtalets parter,

2) den typ av kredit som erbjuds, kreditkostnaderna och återbetalningen av krediten,

3) ångerrätten.

Närmare bestämmelser om den information som ska lämnas i avtalet utfärdas genom förordning av statsrådet. Ränta och avgifter som grundar sig på kreditförhållandet får inte tas ut hos konsumenten, om det inte har överenskommits på det sätt som anges i 1 mom.

46 § (27.8.2010/746)
Informationsskyldighet under löptiden för kreditavtal som är knutna till brukskonton

En kreditgivare ska regelbundet i ett kontoutdrag som lämnats i varaktig form ge konsumenten följande uppgifter om konsumentens kredit som är knuten till ett brukskonto:

1) tidsperioden som kontoutdraget avser,

2) kontotransaktioner med datum,

3) föregående kontoutdrags slutsaldo och datum,

4) det nya saldot,

5) belopp och datum på betalningar som konsumenten gjort till kreditgivaren,

6) ränta och eventuella andra avgifter som tagits ut,

7) minsta belopp som konsumenten måste betala som amortering av skulden.

Konsumenten ska i varaktig form informeras om ändringar i räntan och andra avgifter innan ändringarna träder i kraft. Om ränteändringen är en följd av att referensräntan ändrats, får det i kreditavtalsvillkoren avtalas att informationen lämnas till konsumenten på det kontoutdrag som anges i 1 mom., under förutsättning att uppgifterna om den nya referensräntan offentliggörs på behörigt sätt och dessutom är tillgängliga hos kreditgivaren.

47 § (27.8.2010/746)
Informationsskyldighet som gäller avtal om brukskonto

Om något kreditavtal inte har knutits till ett brukskonto, men det är möjligt för den som tillhandahåller kontot att enligt prövning bevilja konsumenten kredit i vissa fall genom att tillåta att saldot överskrids, ska räntan för överskridningen anges i avtalet om brukskontot liksom också hur räntan bestäms och övriga villkor som gäller räntan samt andra avgifter för en överskridning och villkoren för ändring av dessa avgifter. Uppgifterna ska dessutom regelbundet lämnas till konsumenten i varaktig form.

Om konsumenten har överskridigt saldot på sitt brukskonto avsevärt och detta har fortgått i mer än en månad, ska kreditgivaren utan dröjsmål i varaktig form underrätta konsumenten om följande:

1) att kontots saldo har överskridits,

2) beloppet på överskridandet,

3) den ränta som tas ut,

4) övriga avgifter till följd av avtalsbrottet.

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. om överskridning av brukskontots saldo gäller också överskridning av kreditgränsen i ett kreditavtal som är knutet till ett brukskonto.

Vissa skyldigheter för kreditförmedlare
48 § (27.8.2010/746)
Information om behörighet

En kreditförmedlare ska i sin marknadsföring informera om sin behörighet att förmedla konsumentkrediter, särskilt om uppgiften sköts som ombud för en eller flera angivna kreditgivare eller som oberoende kreditförmedlare.

49 § (27.8.2010/746)
Avgifter som tas ut av konsumenten

Innan ett avtal om kreditförmedling ingås ska konsumenten i varaktig form informeras om den avgift som tas ut för tjänsten.

Kreditförmedlaren har rätt till avgift av konsumenten endast om konsumenten har informerats om avgiften enligt 1 mom. och överenskommelse om avgiften har träffats skriftligen eller elektroniskt med konsumenten på ett sådant sätt att konsumenten kan bevara och återge avtalet oförändrat.

Kreditförmedlaren ska informera kreditgivaren om avgiftens storlek för att den effektiva räntan ska kunna räknas ut.

Tillsyn
50 § (27.8.2010/746)
Påföljder

Kreditgivare och kreditförmedlare som bryter mot bestämmelserna i detta kapitel får, om det med hänsyn till konsumentskyddet är nödvändigt, förbjudas att fortsätta eller upprepa sådant förfarande eller därmed jämförbart förfarande. Bestämmelser om utfärdande av förbud och förenande av förbud med vite finns i 2 och 3 kap.

51 § (27.8.2010/746)
Tillsynsmyndigheter

Tillsynen över att bestämmelserna i detta kapitel följs utövas av konsumentombudsmannen och Konkurrens- och konsumentverket och av regionförvaltningsverken såsom distriktsförvaltningsmyndigheter underställda Konkurrens- och konsumentverket, samt av Finansinspektionen när kreditgivaren är ett av Finansinspektionens tillsynsobjekt. (30.11.2012/684)

Tillsynsmyndigheterna ska samarbeta på lämpligt sätt. Vid tillsynen över att 15 § iakttas ger Kommunikationsverket på begäran tillsynsmyndigheten ett utlåtande om huruvida den metod för elektronisk identitetskontroll som kreditgivaren använder uppfyller kraven i 8 § i lagen om stark autentisering och elektroniska signaturer.

Kreditgivaren och kreditförmedlaren är skyldiga att till tillsynsmyndigheterna överlämna de för tillsynen behövliga handlingar som gäller konsumentkrediter.

8 kap (5.1.1994/16)

Vissa konsumenttjänstavtal

Allmänna stadganden om konsumenttjänstavtal
1 § (5.1.1994/16)
Kapitlets tillämpningsområde

Bestämmelserna i detta kapitel gäller tjänster som näringsidkare (uppdragstagare) utför åt konsumenter (beställare) mot vederlag och som innebär att arbete eller andra prestationer utförs på lösa saker, byggnader, andra anläggningar eller fast egendom. Angående vissa entreprenadavtal bestäms dock i 9 kap. (13.12.2001/1258)

Stadgandena i detta kapitel gäller inte tjänster som innebär förvaring av konsumenters egendom.

2 § (5.1.1994/16)
Stadgandenas tvingande natur

Avtalsvillkor som till beställarens nackdel avviker från stadgandena i detta kapitel är utan verkan, om inte något annat stadgas nedan.

Allmänna stadganden om uppdragstagarens prestation
3 § (24.5.2002/391)
Avslutande av tjänst

Om den sak som utgör föremålet för tjänsten finns i uppdragstagarens besittning för utförande av tjänsten, anses tjänsten vara avslutad när saken har lämnats i beställarens besittning efter utförd tjänst. I övriga fall anses tjänsten vara avslutad när den har slutförts.

4 § (5.1.1994/16)
Tiden för avslutandet

Om det inte följer av avtalet att tjänsten skall avslutas vid en bestämd tidpunkt, efter anfordran eller utan uppskov, skall den avslutas inom en sådan tid från avtalsslutet som är skälig med hänsyn till tjänstens art och omfattning.

5 § (5.1.1994/16)
Materialanskaffning

Om inte annat följer av avtalet, skall uppdragstagaren skaffa de ämnen, reservdelar och tillbehör (material) som behövs för tjänsten.

6 § (5.1.1994/16)
Tilläggsarbeten

Om det när tjänsten utförs framkommer behov av åtgärder som inte hör till uppdraget men som lämpligen bör utföras i samband med detta (tilläggsarbeten), skall uppdragstagaren be beställaren om tillstånd att få utföra dem.

Kan beställaren inte anträffas inom rimlig tid, får tilläggsarbeten utföras endast om de kostnader som skall betalas för dessa är obetydliga till sitt belopp eller i förhållande till priset på den avtalade tjänsten eller den ungefärliga prisuppgift som har lämnats om tjänsten. Kostnaderna för tilläggsarbeten får inte leda till att ett eventuellt avtalat maximipris överskrids.

Finner uppdragstagaren att det finns behov av arbeten som inte hör till uppdraget men som inte kan uppskjutas utan fara för hälsan eller egendom och som inte utförs med stöd av denna paragraf, skall uppdragstagaren utan dröjsmål upplysa beställaren om de säkerhetsrisker som han har upptäckt.

Påföljder vid dröjsmål med en tjänst
7 § (5.1.1994/16)
Rätt att hålla inne betalningen

När tjänsten fördröjs får beställaren hålla inne betalningen för tjänsten. Beställaren får dock inte hålla inne ett belopp som uppenbart överskrider vad han har rätt att kräva på grund av dröjsmålet.

8 § (5.1.1994/16)
Beställarens rätt att kräva fullgörelse

I fråga om beställarens rätt att kräva att uppdragstagaren fullgör avtalet tillämpas på motsvarande sätt 5 kap. 8 §.

9 § (5.1.1994/16)
Hävning

Beställaren får häva avtalet på grund av uppdragstagarens dröjsmål, om avtalsbrottet är väsentligt.

Har beställaren förelagt uppdragstagaren en bestämd tilläggstid för utförande av tjänsten och är den inte oskäligt kort, får beställaren även häva avtalet om tjänsten inte avslutas inom tilläggstiden. Medan tilläggstiden löper får beställaren häva avtalet endast om uppdragstagaren meddelar att han inte kommer att fullgöra avtalet inom denna tid.

Har beställaren inte förelagt uppdragstagaren någon tilläggstid, får han häva avtalet om tjänsten inte avslutas inom skälig tid efter det att han krävde att avtalet fullgörs.

Om det finns vägande skäl att anta att tjänsten kommer att försenas väsentligt, får beställaren häva avtalet omedelbart.

Om en avsevärd del av tjänsten har utförts, har beställaren rätt att häva avtalet endast beträffande den återstående delen av tjänsten. Om syftet med tjänsten är väsentligt förfelat genom dröjsmålet, har beställaren dock rätt att häva avtalet i sin helhet. För en prestation som inte kan återlämnas utan väsentlig olägenhet, skall beställaren betala uppdragstagaren en ersättning som motsvarar det värde som prestationen har för beställaren.

10 § (5.1.1994/16)
Skadestånd

Beställaren har rätt till ersättning för den skada han lider genom uppdragstagarens dröjsmål, om inte uppdragstagaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med när avtalet ingicks och vars följder han heller inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

Beror dröjsmålet på någon som uppdragstagaren har anlitat för att helt eller delvis fullgöra avtalet, är uppdragstagaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som han har anlitat skulle vara fri enligt 1 mom. Detsamma gäller om dröjsmålet beror på en leverantör som uppdragstagaren har anlitat eller på någon annan i tidigare säljled.

Uppdragstagarens skyldighet att ersätta indirekt skada som beställaren lider gäller dock endast om dröjsmålet eller skadan beror på vårdslöshet på uppdragstagarens sida. Som indirekt skada anses

1) inkomstförlust som beställaren lider på grund av avtalsbrottet eller åtgärder som föranleds av avtalsbrottet,

2) skada som beror på en förpliktelse som grundar sig på något annat avtal,

3) sådan väsentlig förlust av nytta av användningen av föremålet för tjänsten som inte medför direkt ekonomisk skada, samt annan därmed jämförbar väsentlig olägenhet.

En förlust som avses i 3 mom. 1-3 punkten anses dock inte som indirekt förlust i den mån den orsakas av åtgärder för att begränsa annan typ av skada.

Om en medlem av beställarens familj lider skada på grund av dröjsmålet, har han samma rätt till ersättning som beställaren.

11 § (5.1.1994/16)
Meddelande om hävning och skadestånd

Har tjänsten avslutats för sent, får beställaren inte häva avtalet eller kräva skadestånd på grund av dröjsmålet, om han inte inom skälig tid efter det han fick kännedom om att tjänsten har avslutats meddelar uppdragstagaren att han häver avtalet eller vill kräva skadestånd. Om beställaren häver avtalet, behöver han dock inte lämna särskilt meddelande om att han vill kräva skadestånd.

Tjänstens beskaffenhet samt felaktig tjänst
12 § (5.1.1994/16)
Allmänt stadgande om fel

Tjänsten skall i fråga om innehåll, utförande och resultat överensstämma med det som följer av avtalet.

Tjänsten skall utföras med yrkesskicklighet och omsorg samt med beaktande av beställarens intresse. Resultatet av tjänsten skall i fråga om hållbarhet och övrigt överensstämma med vad konsumenter i allmänhet har anledning att förutsätta i samband med sådana tjänster. Tjänsten skall också överensstämma med de krav som uppställs i lagar, förordningar eller beslut av myndigheter.

Om uppdragstagaren skall tillhandahålla det material som behövs för tjänsten och annat inte har överenskommits, skall materialet i fråga om hållbarhet och övriga egenskaper vara av sedvanligt god kvalitet.

Om tjänsten avviker från vad 1-3 mom. stadgar är den felaktig. Uppdragstagaren har bevisbördan för att tjänsten har utförts med yrkesskicklighet och omsorg.

13 § (5.1.1994/16)
Uppgifter om tjänsten

Tjänsten är också felaktig om den inte överensstämmer med de uppgifter som uppdragstagaren vid marknadsföringen av tjänsten eller annars före avtalsslutet har lämnat om tjänstens innehåll eller om sin prestation eller om andra omständigheter som gäller tjänstens beskaffenhet eller användning och som kan antas ha påverkat beställarens beslut. Detsamma gäller även uppgifter som gavs medan tjänsten utfördes och som kan antas ha påverkat beställarens beslut.

Tjänsten är också felaktig om den inte överensstämmer med sådana uppgifter enligt 1 mom. som någon annan än uppdragstagaren, i tidigare säljled eller för uppdragstagarens räkning, före avtalsslutet har lämnat vid marknadsföringen av tjänsten. Tjänsten anses dock inte vara felaktig, om uppgifterna har rättats i tid på ett tydligt sätt. Uppdragstagaren ansvarar inte för fel enligt detta moment, om han varken kände till eller borde ha känt till uppgifterna.

Fel föreligger också om uppdragstagaren har underlåtit att upplysa beställaren om en omständighet som avses i 1 mom. och som uppdragstagaren borde ha känt till och beställaren med fog kunde räkna med att bli upplyst om.

14 § (5.1.1994/16)
Upplysningsskyldighet

Om det när avtalet ingås eller senare visar sig att tjänsten med hänsyn till priset, föremålets värde och egenskaper eller andra särskilda omständigheter uppenbart inte är ändamålsenlig för beställaren, skall uppdragstagaren utan dröjsmål underrätta beställaren om detta. Uppdragstagaren skall också underrätta beställaren, om tjänsten uppenbarligen blir betydligt dyrare än beställaren rimligen har kunnat förutse.

Är beställaren inte anträffbar inom rimlig tid eller om han inte lämnar behövliga anvisningar, skall uppdragstagaren avbryta arbetet. Uppdragstagaren får dock fortsätta att utföra tjänsten, om han har särskilda skäl att anta att beställaren ändå önskar få tjänsten utförd.

Om uppdragstagaren försummar sina skyldigheter enligt denna paragraf, är tjänsten felaktig.

15 § (5.1.1994/16)
Avgörande tidpunkt för bedömningen av om fel föreligger samt garanti (13.12.2001/1258)

Frågan om tjänsten är felaktig skall bedömas med hänsyn till prestationens beskaffenhet vid den tidpunkt då tjänsten avslutas eller om avslutandet fördröjs av en orsak på beställarens sida vid den tidpunkt då uppdragstagaren har gjort det som avslutandet förutsätter av honom. Uppdragstagaren svarar för fel som funnits vid denna tidpunkt även om felet visar sig först senare. Försämras resultatet efter ovan nämnda tidpunkt, skall ett fel i prestationen anses föreligga, om försämringen är en följd av uppdragstagarens avtalsbrott.

I fråga om garanti för en tjänst tillämpas på motsvarande sätt 5 kap. 15 a och 15 b §. (13.12.2001/1258)

Påföljder vid fel
16 § (5.1.1994/16)
Reklamation

Beställaren får inte åberopa att tjänsten är felaktig, om han inte lämnar uppdragstagaren meddelande om felet inom skälig tid efter det att han märkte eller borde ha märkt felet. Meddelandet kan också lämnas till den näringsidkare som har förmedlat tjänsten eller förbundit sig att ansvara för dess egenskaper.

Utan hinder av 1 mom. får beställaren åberopa att tjänsten är felaktig om

1) uppdragstagaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid med tro och heder,

2) felet består i att tjänsten i fråga om sina egenskaper inte uppfyller de krav som har uppställts i stadganden eller bestämmelser som har meddelats till skydd för hälsan eller egendom, eller

3) felet består i att resultatet av tjänsten annars är farligt för hälsan eller egendom.

17 § (5.1.1994/16)
Rätt att hålla inne betalningen

Beställaren har rätt att hålla inne betalningen för tjänsten på grund av fel. Beställaren får dock inte hålla inne ett belopp som uppenbart överskrider vad han har rätt att kräva på grund av felet.

18 § (5.1.1994/16)
Avhjälpande av fel

Beställaren har rätt att kräva att uppdragstagaren avhjälper felet eller utför den felaktiga tjänsten på nytt, utan kostnad för beställaren. Uppdragstagaren är dock inte skyldig att avhjälpa felet, om detta skulle orsaka oskälig kostnad eller olägenhet för honom.

Även om beställaren inte kräver det har uppdragstagaren rätt att på egen bekostnad avhjälpa felet eller utföra tjänsten på nytt, om han utan uppskov efter det att beställaren har reklamerat erbjuder sig att göra detta. Beställaren får vägra låta felet avhjälpas, om avhjälpandet skulle medföra väsentlig olägenhet för honom eller risk för att han inte får sina kostnader ersatta, eller om det finns andra särskilda skäl för vägran.

Uppdragstagaren får inte åberopa att han inte har fått möjlighet att avhjälpa felet enligt 2 mom., om beställaren har avhjälpt felet och det med hänsyn till omständigheterna inte skäligen kunde krävas att köparen skulle avvakta avhjälpande från uppdragstagarens sida.

19 § (5.1.1994/16)
Prisavdrag och hävning

Om avhjälpande av felet eller ny prestation inte kommer i fråga eller inte sker inom skälig tid efter reklamationen, får beställaren kräva ett prisavdrag som motsvarar felet.

Om det finns vägande skäl att anta att tjänsten kommer att ha ett väsentligt fel, får beställaren häva avtalet till den del tjänsten ännu inte har utförts.

Till den del tjänsten har utförts får beställaren under de omständigheter som nämns i 1 mom. häva avtalet, om någon annan påföljd inte kan anses vara skälig för hans vidkommande. För en prestation som inte kan återlämnas utan väsentlig olägenhet skall beställaren betala uppdragstagaren en ersättning som motsvarar prestationens värde.

20 § (5.1.1994/16)
Skadestånd

Beställaren har rätt till ersättning för den skada han lider genom att tjänsten är felaktig. Skadeståndet omfattar ersättning för person- och sakskada som beställaren lider i den mån annat inte följer av 21 §. Uppdragstagaren är dock skyldig att ersätta indirekt skada enligt 10 § 3 och 4 mom. endast om felet eller skadan beror på vårdslöshet på hans sida.

Om en medlem av beställarens familj lider skada på grund av felet, har han samma rätt till ersättning som beställaren.

21 § (5.1.1994/16)
Produktskador som har orsakats av materialet

Om ett fel i det material som har använts för tjänsten orsakar skada på annan egendom än föremålet för tjänsten, tillämpas 20 § på uppdragstagarens skadeståndsansvar endast om skadan hänför sig till egendom som i användningshänseende har omedelbar anknytning till föremålet för tjänsten.

Betalar uppdragstagaren ersättning med stöd av 1 mom., övergår ersättningstagarens eventuella rätt att kräva ersättning med stöd av produktansvarslagen till motsvarande del på uppdragstagaren. Vad som stadgas i 10 § produktansvarslagen gäller även uppdragstagarens rätt till ersättning.

Stadgandena i detta kapitel tillämpas inte i fråga om ersättning för personskador som har orsakats av egenskaper hos det material som har använts för tjänsten.

22 § (5.1.1994/16)
Skadeståndsskyldighet för andra än uppdragstagaren

Vad som stadgas i 5 kap. 22 § tillämpas på motsvarande sätt i fråga om tjänster som avses i detta kapitel.

Beställarens skyldigheter och påföljder vid beställarens avtalsbrott
23 § (5.1.1994/16)
Priset

Om priset eller prisberäkningssättet inte följer av avtalet, skall beställaren betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens innehåll, omfattning, art, ett i ekonomiskt hänseende ändamålsenligt utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt. Har uppdragstagaren vid marknadsföringen av tjänsten lämnat sådana uppgifter om priset eller om prisberäkningssättet som avser prisnivån vid avtalstillfället och kan uppgifterna antas ha inverkat på avtalet, bestäms priset enligt dessa uppgifter.

Har näringsidkaren på konsumentens begäran företagit förberedande undersökning för att utreda omfattningen av eller kostnaden för en tjänst, får han kräva betalning för dessa förberedande åtgärder, om inte konsumenten på grund av sedvana inom branschen eller av någon annan orsak hade anledning att anta att åtgärderna skulle vidtas utan ersättning.

Om det som uppdragstagaren har utfört på basis av avtalet skadas, förstörs eller går förlorat på annat sätt innan tjänsten avslutas och detta inte beror på beställaren, har uppdragstagaren inte rätt att kräva betalning för det arbete eller material som har gått förlorat eller för andra tilläggskostnader. Vad som anförts ovan gäller inte när prestationen har gått förlorad efter det att avslutandet av tjänsten har fördröjts, om dröjsmålet beror på en omständighet på beställarens sida.

24 § (5.1.1994/16)
Ungefärlig prisuppgift

Om uppdragstagaren har lämnat en ungefärlig prisuppgift, får det slutliga priset för tjänsten överstiga denna med högst 15 procent. Beställaren och uppdragstagaren kan dock särskilt avtala om hur mycket det uppgivna priset får överskridas.

Om inte annat följer av avtalet, skall den ungefärliga prisuppgiften anses omfatta helhetspriset för tjänsten.

Uppstår det oenighet om det angivna beloppet skall anses vara ett fast pris, ett maximipris, ett ungefärligt pris eller en riktgivande prisuppgift, skall uppdragstagaren styrka sitt påstående.

25 § (5.1.1994/16)
Betalning och prisspecifikation

Följer betalningstidpunkten inte av avtalet, skall beställaren betala när uppdragstagaren kräver det, dock inte förrän tjänsten har avslutats enligt 3 § och beställaren har haft skälig möjlighet att undersöka prestationen.

Utförs tjänsten inte till fast pris, skall uppdragstagaren på beställarens begäran ge en skriftlig specifikation som gör det möjligt att bedöma vad prestationen omfattar och hur priset för tjänsten bestäms. En beställare som har bett om specifikation utan obefogat dröjsmål efter det att tjänsten har utförts eller beställaren har fått en räkning för den, är inte skyldig att betala förrän han har fått specifikationen.

Om betalningen sker genom förmedling av en bank eller posten, anses betalningen vid en bedömning av uppdragstagarens rättigheter enligt 27-30 §§ ha skett den dag då banken eller posten har godkänt ett betalningsuppdrag som beställaren har givit på ett behörigt sätt.

26 § (5.1.1994/16)
Avbeställning av tjänst

Om beställaren bryter mot avtalet genom att avbeställa en tjänst innan den har avslutats, har uppdragstagaren inte rätt att slutföra den. Däremot har uppdragstagaren rätt till ersättning enligt 30 § för den skada han lider.

27 § (5.1.1994/16)
Uppdragstagarens rätt att inställa arbetet

Skall betalning för tjänsten ske helt eller delvis innan tjänsten avslutas och sker betalningen inte i rätt tid, har uppdragstagaren rätt att inställa arbetet tills han får betalt. Om arbetet avbryts, skall beställaren underrättas utan dröjsmål.

Om ett avbrott i arbetet skulle medföra fara för hälsan eller avsevärd fara för egendom, skall uppdragstagaren dock vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avvärja faran.

En uppdragstagare som avbryter arbetet i enlighet med denna paragraf har rätt till ersättning för de extra kostnader som detta medför.

28 § (5.1.1994/16)
Dröjsmålsränta

Vid beställarens dröjsmål med betalningen har uppdragstagaren rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen, om inte tjänsten avbeställs eller avtalet hävs.

29 § (5.1.1994/16)
Uppdragstagarens rätt att häva avtalet

Vid beställarens dröjsmål med betalningen eller med en del av den får uppdragstagaren häva avtalet beträffande den del av tjänsten som inte har utförts, om avtalsbrottet är väsentligt.

Har uppdragstagaren förelagt beställaren en bestämd tilläggstid för betalningen och är den inte oskäligt kort, får uppdragstagaren häva avtalet beträffande återstående del av tjänsten, om beställaren inte betalar inom tilläggstiden. Medan tilläggstiden löper får uppdragstagaren häva avtalet endast om beställaren meddelar att han inte kommer att betala inom denna tid.

Uppdragstagaren har även rätt att häva avtalet enligt de grunder som anges i 1 och 2 mom., om beställaren försummar att lämna sådan medverkan som utgör en förutsättning för att tjänsten skall kunna utföras.

Om det är uppenbart att beställaren kommer att göra sig skyldig till ett väsentligt avtalsbrott, har uppdragstagaren rätt att häva avtalet omedelbart.

30 § (5.1.1994/16)
Uppdragstagarens rätt till skadestånd

Om uppdragstagaren häver avtalet eller om beställaren avbeställer tjänsten, har uppdragstagaren rätt till ersättning för den del av tjänsten som redan har utförts och för åtgärder som måste vidtas trots hävningen eller avbeställningen.

Uppdragstagaren har dessutom rätt till ersättning för övriga kostnader som han har haft av att fullgöra avtalet och som sannolikt går till spillo, samt för särskilda kostnader till följd av hävningen eller avbeställningen. För annan skada har uppdragstagaren rätt till en ersättning som är skälig med hänsyn till tjänstens pris, tidpunkten för hävningen eller avbeställningen, de åtgärder som har vidtagits i syfte att fullgöra avtalet och omständigheterna i övrigt.

Uppdragstagaren har dock inte rätt till ersättning enligt 2 mom., om beställarens dröjsmål med betalningen eller avbeställningen beror på lag, avbrott i den allmänna samfärdseln eller betalningsrörelsen eller något annat liknande hinder som beställaren inte skäligen kan undvika eller övervinna.

31 § (5.1.1994/16)
Uppdragstagarens rätt att hålla kvar föremålet för tjänsten

Är föremålet för tjänsten en lös sak som finns i uppdragstagarens besittning och beställaren försummar sin avtalsenliga betalningsskyldighet, har uppdragstagaren rätt att låta bli att avlämna saken till beställaren eller ägaren innan uppdragstagarens fordran har betalts eller tillräcklig säkerhet har ställts för betalningen.

Om rätten att sälja en sak som har kvarhållits med stöd av retentionsrätten stadgas särskilt.

Övriga stadganden om vissa konsumenttjänstavtal
32 § (5.1.1994/16)
Egendomsskador i samband med tjänst

Har en sak som är föremål för en tjänst, eller någon annan egendom som tillhör beställaren eller hans familjemedlem, skadats, minskats, förstörts eller kommit bort medan den enligt avtalet har varit i uppdragstagarens besittning eller under dennes kontroll, skall uppdragstagaren ersätta skadan, om han inte visar att den inte beror på vårdslöshet på hans sida.

Uppdragstagarens skyldighet att svara för förvaringen av föremålet för tjänsten upphör inte på grund av att avtalet hävs förrän det har återlämnats till beställaren eller uppdragstagaren enligt någon annan lag har rätt att sluta förvara det.

33 § (5.1.1994/16)
Begränsning av skada och nedsättning av skadestånd

Vad som stadgas i 5 kap. 30 § tillämpas på motsvarande sätt i fråga om tjänster som avses i detta kapitel.

34 § (5.1.1994/16)
Materialleverantörens ansvar för fel

Beställaren har rätt att på grund av fel i det material som har använts för tjänsten rikta krav enligt detta kapitel även mot en näringsidkare som i ett tidigare säljled har överlåtit materialet för återförsäljning.

Beställaren har dock inte rätt enligt 1 mom.

1) om felet har sin grund i orsaker som inte beror på materialleverantören och felet har uppstått efter att denne hade överlåtit materialet vidare,

2) till den del kravet grundar sig på en utfästelse som har givits av någon annan än materialleverantören i fråga och utfästelsen ger beställaren bättre rätt än stadgandena i detta kapitel, och inte heller

3) till den del kravet gäller prisavdrag eller återbetalning av priset för tjänsten och det yrkade beloppet överstiger vad materialleverantörens avtalspart hade kunnat kräva på samma grunder, om eventuella begränsande villkor i avtalet mellan dem lämnas utan beaktande.

Beställaren förlorar sin rätt att framställa krav med stöd av denna paragraf, om han inte inom skälig tid efter att han upptäckte eller borde ha upptäckt felet och hade tillgång till de uppgifter om materialleverantören som behövs för framställande av kravet underrättar materialleverantören om felet eller denne inte inom samma tid får uppgift om att ett meddelande om felet lämnats till ett senare säljled. Beställaren får dock utan hinder av detta moment åberopa felet, om materialleverantören i fråga har förfarit grovt vårdslöst eller i strid med tro och heder eller om det är fråga om ett fel som avses i 16 § 2 mom. 2 eller 3 punkten.

35 § (5.1.1994/16)
Annan näringsidkares ansvar för fel

Har uppdragstagaren anlitat en annan näringsidkare för att utföra tjänsten och finns det ett fel i den del av tjänsten som har utförts av denne näringsidkare, har beställaren rätt att rikta krav enligt detta kapitel på grund av felet även mot nämnda näringsidkare.

Beställaren har dock inte rätt enligt 1 mom.

1) om felet har sin grund i orsaker som inte beror på näringsidkaren i fråga och felet har uppstått efter att denne hade avlämnat eller avslutat sin prestation,

2) till den del kravet grundar sig på en utfästelse som har givits av någon annan än näringsidkaren i fråga och utfästelsen ger beställaren bättre rätt än stadgandena i detta kapitel, eller

3) till den del kravet gäller prisavdrag eller återbetalning av priset för tjänsten och det yrkade beloppet överstiger vad avtalsparten till näringsidkaren i fråga hade kunnat kräva på samma grunder, om eventuella begränsande villkor i avtalet dem emellan lämnas utan beaktande.

Beställaren förlorar sin rätt att framställa krav med stöd av denna paragraf, om han inte inom skälig tid efter det att han upptäckte eller borde ha upptäckt felet och hade tillgång till de uppgifter om näringsidkaren som behövs för att framställa kravet underrättar näringsidkaren om felet eller denne inte inom samma tid får uppgift om att ett meddelande om felet har lämnats till ett senare säljled. Beställaren får dock utan hinder av detta moment åberopa felet, om näringsidkaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid med tro och heder eller om det är fråga om ett fel som avses i 16 § 2 mom. 2 eller 3 punkten.

9 kap (5.1.1994/16)

Köp av huselement samt byggnadsentreprenader

Allmänna stadganden om köp av huselement samt byggnadsentreprenader
1 § (5.1.1994/16)
Kapitlets tillämpningsområde

Stadgandena i detta kapitel gäller sådana avtal mellan en näringsidkare (uppdragstagare) och en konsument (beställare)

1) vilka omfattar leverans av en helhet som bildas av monteringsfärdiga byggnadsdelar (element) som är dimensionerade för en byggnad eller en fast konstruktion som hör ihop med en byggnad,

2) enligt vilka näringsidkarens prestationsskyldighet utöver leveransen av elementen enligt 1 punkten omfattar montering av elementen eller en del av de åtgärder som hör därtill, eller

3) där näringsidkarens prestationsskyldighet omfattar uppförande av eller reparationsbyggande på en byggnad eller en fast konstruktion som hör ihop med en byggnad, en delentreprenad av avsevärd ekonomisk betydelse som ansluter sig till ett sådant projekt eller en grundlig reparation eller grundlig förbättring av avsevärd ekonomisk betydelse som avser en bostadslägenhet (entreprenad).

Stadgandena i detta kapitel tillämpas även när näringsidkaren utöver de prestationer som nämns i 1 mom. till konsumenten levererar andra varor för byggnaden eller konstruktionen eller för konsumenten utför andra tjänster i anslutning till byggnads- eller reparationsprojektet. Vad som nedan stadgas om element gäller på motsvarande sätt andra varor som avses här.

Genom förordning kan stadgas en undre gräns för värdet av de avtal som nämns i 1 mom. 3 punkten och som omfattas av detta kapitel.

2 § (5.1.1994/16)
Stadgandenas tvingande natur

Avtalsvillkor som till beställarens nackdel avviker från stadgandena i detta kapitel är utan verkan, om inte något annat stadgas nedan.

Avlämnande, fördelningen av kostnaderna samt risken för prestationen
3 § (5.1.1994/16)
Avlämnande

Elementen är avlämnade när de har kommit i beställarens besittning. Omfattar uppdragstagarens prestation montering av elementen, anses elementen dock vid tillämpning av stadgandena om uppdragstagarens dröjsmål vara avlämnade först när monteringsarbetet har slutförts.

Entreprenaden är avlämnad när den har slutförts och en eventuellt avtalad mottagningssyn har förrättats.

4 § (5.1.1994/16)
Tiden för avlämnandet

Om det inte följer av avtalet att elementen eller entreprenaden skall avlämnas vid en bestämd tidpunkt, skall avlämnandet ske inom skälig tid efter att avtalet slutits.

Om uppdragstagaren har rätt att bestämma en exakt tidpunkt för avlämnandet av elementen eller för en annan prestation av uppdragstagaren, skall uppdragstagaren inom skälig tid på förhand underrätta beställaren om tidpunkten.

5 § (5.1.1994/16)
Kostnaderna för elementen innan de avlämnas

Om inte något annat följer av avtalet, svarar uppdragstagaren för transport- och lagerkostnaderna och andra kostnader för elementen som uppkommer före avlämnandet. Detta gäller dock inte kostnader som har uppkommit på grund av att avlämnandet har försenats av en orsak på beställarens sida.

6 § (5.1.1994/16)
Riskens övergång

Uppdragstagaren bär risken för att elementen före avlämnandet förstörs, kommer bort eller skadas genom en händelse som inte beror på beställaren. Uppdragstagaren bär också risken för att hans prestation före avlämnandet förstörs, skadas eller går till spillo på annat sätt genom en händelse som inte beror på beställaren eller, om avlämnandet fördröjs av en orsak på beställarens sida, innan uppdragstagaren har gjort vad som ankommer på honom i fråga om avlämnandet.

Bär beställaren risken för elementen och de förstörs, kommer bort eller skadas genom en händelse som inte beror på uppdragstagaren, skall beställaren trots det betala priset. Detsamma gäller då någon annan prestation av uppdragstagaren skadas efter att risken övergått på beställaren.

Påföljder vid uppdragstagarens dröjsmål
7 § (5.1.1994/16)
Rätt att hålla inne betalningen

Om elementen på grund av uppdragstagarens dröjsmål inte är avlämnade vid den tidpunkt då priset eller en del av det enligt avtalet förfaller till betalning, har beställaren rätt att hålla inne betalningen till dess elementen avlämnas. Om avlämnandet har fördröjts endast delvis, får beställaren dock inte hålla inne betalningen till den del den uppenbart överskrider vad han har rätt att kräva på grund av dröjsmålet. Också efter avlämnandet har beställaren rätt att hålla inne en sådan del av priset som behövs som säkerhet för hans skadeståndskrav på grund av dröjsmålet.

Om en prestation som nämns i 1 § 1 mom. 3 punkten på grund av uppdragstagarens dröjsmål inte är i det skede som avtalet förutsätter vid den tidpunkt då priset eller en del av det enligt avtalet förfaller till betalning, har beställaren rätt att hålla inne betalningen till dess prestationen är i det skede som avtalet förutsätter. Om prestationen har försenats endast delvis, tillämpas på motsvarande sätt vad som stadgas i 1 mom. Om beställarens rätt att hålla inne betalningen som säkerhet för skadeståndskrav gäller likaså på motsvarande sätt vad som stadgas i 1 mom.

Om priset eller en del av det enligt avtalet förfaller till betalning vid en viss tidpunkt före avlämnandet, men det finns grundad anledning att anta att avlämnandet av elementen eller entreprenaden kommer att fördröjas avsevärt, har beställaren rätt att hålla inne betalningen till dess uppdragstagaren gör det sannolikt att han förmår fullgöra avtalet i tid.

8 § (5.1.1994/16)
Beställarens rätt att kräva fullgörelse

I fråga om beställarens rätt att kräva att uppdragstagaren fullgör avtalet tillämpas på motsvarande sätt 5 kap. 8 §.

9 § (5.1.1994/16)
Standardersättning för dröjsmål

Om avlämnandet av elementen eller entreprenaden fördröjs, har beställaren rätt till standardersättning. Den är för varje påbörjad förseningsvecka under den första förseningsmånaden 0,5 procent av motsvarande del av priset och därefter för varje påbörjad förseningsvecka 1 procent av motsvarande del av priset.

Om dröjsmålet med avlämnandet av elementen fördröjer monteringen av andra element, beräknas standardersättningen på basis av en sådan del av priset i vilken har inräknats dessa elements andel, inklusive monteringen av dem när detta hör till uppdragstagarens skyldigheter.

Maximibeloppet av standardersättningen är 10 procent av den del av priset som avses i 1 eller 2 mom. Beställaren har dock utan hinder av denna paragraf rätt att med stöd av 11 § för sin skada få en ersättning som överstiger standardersättningen.

Om uppdragstagarens prestation drabbas av ett hinder som avses i 11 § 1 eller 2 mom., är uppdragstagaren inte skyldig att betala standardersättning.

10 § (5.1.1994/16)
Hävning

Beställaren får häva avtalet på grund av uppdragstagarens dröjsmål, om det medför väsentlig olägenhet för honom. Om de element som avtalet avser skall tillverkas eller skaffas särskilt för köparen enligt dennes anvisningar eller önskemål och uppdragstagaren inte utan väsentlig förlust kan tillgodogöra sig dem på annat sätt, får beställaren inte häva avtalet om inte dröjsmålet har varat längre än 60 dagar. Beställaren får dock häva avtalet redan innan dröjsmålet har varat 60 dagar, om han hamnar i en orimlig situation på grund av att han måste hålla fast vid avtalet.

Gäller dröjsmålet ett sådant element som utan svårighet kan ersättas med motsvarande vara som skaffas på annat håll, har beställaren till denna del rätt att häva avtalet under förutsättningarna enligt 5 kap. 9 §.

Vid uppdragstagarens dröjsmål med monteringen av elementen har beställaren rätt att häva avtalet till denna del under förutsättningarna enligt 8 kap. 9 §

Om det finns vägande skäl att befara att ett dröjsmål som berättigar till hävning kommer att inträffa, får beställaren häva avtalet redan innan den avtalade tiden för avlämnandet är inne.

11 § (5.1.1994/16)
Skadestånd

Beställaren har rätt till ersättning för den skada han lider genom uppdragstagarens dröjsmål, om inte uppdragstagaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med när avtalet ingicks och vars följder han heller inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

Beror dröjsmålet på någon som uppdragstagaren har anlitat för att helt eller delvis fullgöra avtalet, är uppdragstagaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som han har anlitat skulle vara fri enligt 1 mom. Detsamma gäller om dröjsmålet beror på en leverantör som uppdragstagaren har anlitat eller på någon annan i tidigare säljled.

Uppdragstagarens skyldighet att ersätta indirekt skada gäller dock endast om dröjsmålet eller skadan beror på vårdslöshet på uppdragstagarens sida. Som indirekt skada anses

1) inkomstförlust som beställaren lider på grund av avtalsbrottet eller åtgärder som föranleds av avtalsbrottet,

2) skada som beror på en förpliktelse som grundar sig på något annat avtal,

3) sådan väsentlig förlust av nytta av användningen av föremålet för avtalet som inte medför direkt ekonomisk skada samt annan därmed jämförbar väsentlig olägenhet.

En förlust som avses i 3 mom. 1-3 punkten anses dock inte som indirekt förlust i den mån den orsakas av åtgärder för att begränsa annan typ av skada.

Om uppdragstagarens prestation drabbas av ett hinder som nämns i 1 eller 2 mom. och uppdragstagaren inte omedelbart underrättar beställaren om hindret och dess verkningar på möjligheterna att fullgöra avtalet, har beställaren rätt till ersättning för en skada som kunde ha undvikits om han hade underrättats i tid.

Om en medlem av beställarens familj lider skada på grund av dröjsmålet, har han samma rätt till ersättning som beställaren.

12 § (5.1.1994/16)
Specialstadganden om hävning

Om beställaren helt eller delvis häver avtalet och den prestation som uppdragstagaren redan utfört inte kan återlämnas utan att den förändras väsentligt eller utan att beställaren åsamkas väsentlig olägenhet, har uppdragstagaren rätt att för sin prestation få en ersättning som motsvarar dess värde för beställaren.

Om beställaren helt eller delvis häver avtalet till den del det inte har fullgjorts, har han rätt att av uppdragstagaren få sådana ritningar och andra särskilda anvisningar eller uppgifter om byggnaden som behövs för de återstående arbetena.

Prestationens beskaffenhet samt fel i prestationen
13 § (5.1.1994/16)
Allmänt stadgande om fel

Uppdragstagarens prestation är felaktig, om den inte i fråga om innehåll, kvalitet och andra egenskaper överensstämmer med det som följer av avtalet.

Uppdragstagarens prestation är också felaktig om

1) den inte motsvarar de krav som ställs i de stadganden eller bestämmelser som varit i kraft vid tiden för avlämnandet eller kraven enligt god byggnadssed,

2) den medför eller av grundad anledning kan befaras medföra men för hälsan,

3) monteringen av elementen eller entreprenaden eller någon annan uppgift som hör till uppdragstagarens skyldigheter inte har utförts med yrkesskicklighet och omsorg,

4) elementen inte har förpackats eller annars skyddats på behörigt sätt när detta är nödvändigt för transporten eller förvaringen av elementen, eller

5) prestationen inte i övrigt motsvarar vad konsumenten i allmänhet i samband med ett sådant avtal har grundad anledning att förvänta sig.

14 § (5.1.1994/16)
Uppgifter om prestationen

Uppdragstagarens prestation är också felaktig om den inte överensstämmer med de uppgifter som uppdragstagaren vid marknadsföringen eller annars före avtalsslutet har lämnat om elementens beskaffenhet, prestationens innehåll eller om andra omständigheter som gäller prestationens beskaffenhet eller användning och som kan antas ha påverkat avtalet. Detsamma gäller även uppgifter som gavs efter att avtalet ingåtts och som kan antas ha påverkat beställarens beslut.

Uppdragstagarens prestation är också felaktig om den inte överensstämmer med sådana uppgifter enligt 1 mom. som någon annan än uppdragstagaren, i tidigare säljled eller för uppdragstagarens räkning, har lämnat vid marknadsföringen av prestationen. Prestationen anses dock inte vara felaktig, om uppgifterna har rättats i tid på ett tydligt sätt. Uppdragstagaren ansvarar inte för fel enligt detta moment, om han varken kände till eller borde ha känt till uppgifterna.

Fel föreligger också om beställaren i samband med prestationen inte får de anvisningar som behövs för förvaring, montering, användning eller vård av elementen och uppdragstagaren i övrigt har underlåtit att upplysa beställaren om en omständighet som avses i 1 mom. och som uppdragstagaren borde ha känt till och beställaren med fog kunde räkna med att bli upplyst om.

15 § (13.12.2001/1258)
Avgörande tidpunkt för bedömningen av om fel föreligger samt garanti

Vad som bestäms i 5 kap. 15, 15 a eller 15 b § tillämpas på motsvarande sätt i fråga om ett avtal som avses i detta kapitel.

Påföljder vid fel
16 § (5.1.1994/16)
Reklamation

Beställaren får inte åberopa fel i uppdragstagarens prestation, om han inte lämnar uppdragstagaren meddelande om felet inom skälig tid efter det att han märkte eller borde ha märkt felet. Meddelandet kan också lämnas till den näringsidkare som har förmedlat avtalet för uppdragstagarens räkning eller förbundit sig att rätta till ett fel i prestationen eller i övrigt svara för prestationens egenskaper.

Utan hinder av 1 mom. får beställaren åberopa fel om

1) uppdragstagaren eller en i 1 mom. avsedd annan näringsidkare har handlat grovt vårdslöst eller i strid med tro och heder,

2) felet består i att prestationen i fråga om sina egenskaper inte uppfyller de krav som har uppställts med stöd av produktsäkerhetslagen eller i andra stadganden eller bestämmelser som har meddelats till skydd för hälsan eller egendom, eller

3) felet består i att prestationen annars är farlig för hälsan eller egendom.

17 § (5.1.1994/16)
Rätt att hålla inne betalningen

Beställaren har rätt att hålla inne betalningen på grund av fel. Beställaren får dock inte hålla inne ett belopp som uppenbart överskrider vad han har rätt att kräva på grund av felet.

18 § (5.1.1994/16)
Avhjälpande av fel

Beställaren har rätt att kräva att uppdragstagaren avhjälper felet eller avlämnar felfria element i stället för de felaktiga utan kostnad för beställaren. En förutsättning är att felet kan avhjälpas utan att det medför oskälig kostnad eller olägenhet för uppdragstagaren.

Även om beställaren inte kräver det har uppdragstagaren rätt att på egen bekostnad avhjälpa felet eller avlämna felfria element, om han utan dröjsmål efter att beställaren har anmält felet och efter att han har fått det tillfälle saken kräver att granska föremålet erbjuder sig att göra detta. Beställaren får vägra låta felet avhjälpas, om avhjälpandet skulle medföra väsentlig olägenhet för honom eller risk för att han inte får sina kostnader ersatta.

Uppdragstagaren får inte åberopa att han inte har fått möjlighet att avhjälpa felet enligt 2 mom., om beställaren har avhjälpt felet och det med hänsyn till omständigheterna inte skäligen kunde krävas att beställaren skulle avvakta avhjälpande från uppdragstagarens sida.

19 § (5.1.1994/16)
Prisavdrag och hävning

Om avhjälpande av felet inte kommer i fråga eller inte sker inom skälig tid efter att beställaren har reklamerat och uppdragstagaren har fått det tillfälle saken kräver att granska föremålet, får beställaren kräva ett prisavdrag som motsvarar felet eller, om avtalsbrottet är väsentligt, häva avtalet.

Till den del en prestation som uppdragstagaren redan utfört inte kan återlämnas utan väsentlig olägenhet har beställaren rätt att häva avtalet endast om någon annan påföljd inte kan anses skälig för honom.

Om det finns vägande skäl att anta att uppdragstagarens prestation senare kommer att ha ett väsentligt fel, får beställaren häva avtalet till den del uppdragstagaren ännu inte har fullgjort det.

Vad som stadgas i 12 § tillämpas på motsvarande sätt när beställaren häver ett avtal med stöd av denna paragraf.

20 § (5.1.1994/16)
Skadestånd

Beställaren har rätt till ersättning för den skada han lider genom att uppdragstagarens prestation är felaktig.

Uppdragstagaren är dock skyldig att ersätta indirekt skada som avses i 11 § 3 och 4 mom. endast om felet eller skadan beror på vårdslöshet på hans sida.

Rätt till skadestånd enligt denna paragraf omfattar även person- och sakskada som beställaren lider på grund av felet. Denna paragraf tillämpas dock inte på ersättning för

1) personskada som beror på fel i ett avlämnat element eller i det material som använts vid prestationen,

2) sakskada som beror på fel i ett avlämnat element eller i det material som använts vid prestationen, om skadan drabbar annan egendom än byggnaden eller hemlösöre i huvudsakligen enskild användning, eller

3) sakskada som beror på fel i en anordning som hör till byggnadens utrustning, om skadan hänför sig till egendom som i användningshänseende inte har omedelbar anknytning till anordningen.

Om en medlem av beställarens familj lider skada på grund av felet, har han samma rätt till ersättning som beställaren.

21 § (5.1.1994/16)
Skadeståndsskyldighet för andra än uppdragstagaren

Vad som stadgas i 5 kap. 22 § tillämpas på motsvarande sätt i fråga om en prestation som avses i detta kapitel.

22 § (5.1.1994/16)
Skadeståndsskyldighet till följd av fel i kostnadsförslaget

Om uppdragstagaren har gett beställaren ett kostnadsförslag över sådana förnödenheter, arbeten eller åtgärder som krävs för att byggnaden skall bli färdig och som inte ingår i uppdragstagarens egen prestation och beställaren har haft grundad anledning att lita på att förslaget inte överskrids väsentligt, har beställaren rätt till en skälig ersättning ifall uppdragstagaren inte har varit omsorgsfull vid utarbetandet av förslaget och de kostnader som åsamkas beställaren av denna anledning blir väsentligt större än vad som beräknats.

Priset och betalningen
23 § (5.1.1994/16)
Ungefärlig prisuppgift

Om monteringen av elementen eller en tjänst som ansluter sig till uppdragstagarens prestation och som avses i 1 § 2 mom. inte skall utföras till ett fast pris enligt avtalet, skall uppdragstagaren innan avtalet ingås lämna beställaren en ungefärlig prisuppgift. Priset för prestationen får då överstiga den ungefärliga prisuppgiften med högst 15 procent, om inte något annat följer av 24 §.

24 § (5.1.1994/16)
Prishöjningsvillkor

Ett avtalsvillkor enligt vilket uppdragstagaren har rätt att ensidigt höja ett avtalat pris eller överskrida den ungefärliga prisuppgiften mera än vad som stadgas i 23 § är giltigt endast om

1) höjningen beror på en sådan lagändring eller ett sådant myndighetsbeslut som uppdragstagaren inte skäligen kan förväntas ha räknat med då avtalet ingicks eller på ett sådant hinder som drabbat byggandet, monteringen av elementen eller en annan prestation av uppdragstagaren och som står utanför uppdragstagarens kontroll och som han inte skäligen kan förväntas ha räknat med då avtalet ingicks och vars följder han inte heller skäligen skulle ha kunnat undgå eller övervinna,

2) uppdragstagarens prestation har uppskjutits på grund av beställaren och prishöjningen beror på en kostnadsstegring som av denna anledning åsamkats uppdragstagaren, eller

3) höjningen beror på att uppgifter som beställaren har gett eller för vilkas anskaffande han har varit ansvarig inte stämmer.

Beställaren skall utan dröjsmål underrättas om prishöjningen och orsaken till den. Prishöjningsvillkoret får inte i fall som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten åberopas efter att uppdragstagaren har fullgjort sin skyldighet.

Om prishöjningen i fall som avses i 1 mom. 1 punkten vore större än 5 procent av priset, har beställaren rätt att häva avtalet, utom i det fall att höjningen beror på en sådan utvidgning av skattebasen att en prestation som tidigare varit skattefri blir skattepliktig. Om höjningen i fråga om montering som ansluter sig till leveransen av elementen vore större än 15 procent av priset enligt avtalet, har beställaren rätt att häva avtalet i fråga om monteringen.

25 § (5.1.1994/16)
Betalning och säkerhet

Följer betalningstidpunkten inte av avtalet, skall beställaren betala när uppdragstagaren kräver det, dock inte förrän prestationen har avslutats enligt 3 § och beställaren har haft skälig möjlighet att undersöka prestationen.

Om beställaren enligt avtalet skall betala uppdragstagaren någon del av priset i förskott, skall uppdragstagaren för beställaren ställa en betryggande säkerhet för förskottet, vilken skall gälla tills värdet av uppdragstagarens prestation motsvarar minst förskottsbetalningen.

På en prestation som inte utförs till fast pris tillämpas vad som stadgas om prisspecifikation i 8 kap. 25 § 2 mom.

Om betalningen sker genom förmedling av en bank eller posten, anses betalningen vid en bedömning av uppdragstagarens rättigheter enligt 28-31 §§ ha skett den dag då banken eller posten har godkänt ett betalningsuppdrag som beställaren givit på ett behörigt sätt.

Påföljder vid beställarens avtalsbrott
26 § (5.1.1994/16)
Avbeställning

Om beställaren bryter mot avtalet genom att avbeställa elementen innan de har avlämnats, har uppdragstagaren inte rätt att hålla fast vid avtalet och kräva betalning. Däremot har uppdragstagaren rätt till ersättning enligt 30 § för den skada som han lider.

Om avbeställningen gäller en entreprenad eller enbart den montering som ansluter sig till leveransen av elementen eller någon annan tjänst som ingår i uppdragstagarens prestation, tillämpas 8 kap. 26 och 30 §§.

27 § (5.1.1994/16)
Uppdragstagarens rätt att inställa arbetet

Vad som stadgas i 8 kap. 27 § gäller på motsvarande sätt uppdragstagarens rätt att inställa ett arbete som förutsätts i ett avtal som avses i detta kapitel.

28 § (5.1.1994/16)
Dröjsmålsränta

Vid beställarens dröjsmål med betalningen har uppdragstagaren rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen, om inte prestationen avbeställs eller avtalet hävs.

29 § (5.1.1994/16)
Hävning

Vid beställarens dröjsmål med betalningen får uppdragstagaren häva avtalet, om avtalsbrottet är väsentligt.

Har uppdragstagaren förelagt beställaren en bestämd tilläggstid för betalningen och är den inte oskäligt kort, får uppdragstagaren häva avtalet om beställaren inte betalar inom tilläggstiden. Medan tilläggstiden löper får uppdragstagaren häva avtalet endast om beställaren meddelar att han inte kommer att betala inom denna tid.

Har elementen kommit i beställarens besittning, får uppdragstagaren häva avtalet i fråga om dem endast om han har förbehållit sig rätt till detta eller om beställaren avvisar elementen. Beträffande ett arbete eller en tjänst som skall utföras för beställaren får uppdragstagaren med stöd av 1 eller 2 mom. häva avtalet endast till den del arbetet eller tjänsten inte har utförts.

Sedan den försenade betalningen har erlagts får uppdragstagaren inte häva köpet på grund av beställarens dröjsmål med betalningen.

30 § (5.1.1994/16)
Skadestånd

Om uppdragstagaren häver avtalet på grund av beställarens dröjsmål med betalningen eller om beställaren avbeställer prestationen enligt 26 § 1 mom., har uppdragstagaren rätt till ersättning för sådana särskilda kostnader som han har haft för att ingå och fullgöra avtalet och som han sannolikt inte kan ha nytta av på annat sätt, samt för särskilda kostnader till följd av hävningen eller avbeställningen.

För annan skada har uppdragstagaren rätt till en ersättning som är skälig med hänsyn till det avtalade priset, tidpunkten för hävningen eller avbeställningen, åtgärder som har vidtagits för fullgörande av avtalet samt omständigheterna i övrigt.

Uppdragstagaren har dock inte rätt till skadestånd, om beställarens dröjsmål med betalningen eller avbeställningen beror på lag, avbrott i den allmänna samfärdseln eller betalningsrörelsen eller något annat liknande hinder som beställaren inte skäligen kan undvika eller övervinna.

Ett avtal enligt vilket den ersättning som beställaren skall betala bestäms schablonmässigt som en viss del av priset eller enligt någon annan standardgrund är giltigt, om den avtalsenliga ersättningen är skälig med beaktande av den skada som en hävning eller avbeställning vanligen medför och stadgandena i 1-3 mom.

31 § (5.1.1994/16)
Försummad skyldighet att medverka

Om avlämnandet av elementen fördröjs på grund av beställaren, har uppdragstagaren rätt att få ersättning av beställaren för sådana kostnader för transport, upplagring eller skyddande av elementen samt försäkringsutgifter som blivit nödvändiga på grund av dröjsmålet. Ett avtal enligt vilket den ersättning som beställaren skall betala bestäms schablonmässigt som en viss del av priset eller enligt någon annan standardgrund är giltigt, om den avtalsenliga ersättningen är skälig med beaktande av de kostnader som vanligen åsamkas uppdragstagaren i sådana fall av dröjsmål som avses ovan.

Om monteringen av elementen hör till uppdragstagarens skyldigheter och monteringen fördröjs på grund av beställaren, har uppdragstagaren rätt till en skälig ersättning för den skada som han åsamkas på grund av att den arbetskraft som reserverats för monteringen inte kan erbjudas ersättande arbete.

Om uppdragstagarens prestation enligt 1 § 1 mom. 3 punkten fördröjs på grund av beställaren, har uppdragstagaren rätt till ersättning enligt 1 och 2 mom.

Om uppdragstagarens prestation fördröjs orimligt av en orsak på beställarens sida, har uppdragstagaren rätt att häva avtalet och få skadestånd av beställaren enligt 30 §. Om monteringen av elementen hör till uppdragstagarens skyldigheter, har uppdragstagaren beträffande den motsvarande rätt till hävning och skadestånd.

Övriga stadganden om köp av huselement samt byggnadsentreprenader
32 § (5.1.1994/16)
Tillämpning av köplagens stadganden

Stadgandena i köplagen tillämpas på köp av element enligt detta kapitel, om inte annat följer av stadgandena i denna lag. På köp av element enligt detta kapitel tillämpas inte 13 § 3 mom., 31 och 47 §§, 49 § 3 mom. och 73 § 2 mom. köplagen. Stadgandena i 76 § 2 mom. köplagen tillämpas inte när vårdplikten ankommer på beställaren. Stadgandena i 75-78 §§ köplagen tillämpas inte på köp av element enligt detta kapitel, om den ersättning som tillkommer uppdragstagaren enligt dessa stadganden vore större än de är enligt 28-30 §§ i detta kapitel när uppdragstagaren häver köpet.

33 § (5.1.1994/16)
Begränsning av skadan och jämkning av skadestånd

Vad som stadgas i 5 kap. 30 § tillämpas på motsvarande sätt i fråga om ett avtal som avses i detta kapitel.

34 § (5.1.1994/16)
Andras än uppdragstagares ansvar för fel

Vad som stadgas i 5 kap. 31 § och 8 kap. 34 eller 35 § om köparens eller beställarens rätt att på grund av fel rikta krav mot en näringsidkare i ett tidigare säljled eller en näringsidkare som uppdragstagaren har anlitat gäller på motsvarande sätt även avtal som nämns i detta kapitel.

10 kap (11.3.2011/227)

Tidsdelat boende och långfristiga semesterprodukter

1 § (11.3.2011/227)
Tillämpningsområde

I detta kapitel föreskrivs det om avtal mellan näringsidkare och konsumenter som gäller försäljning eller förmedling av tidsdelat boende eller långfristiga semesterprodukter eller byte av tidsdelat boende. Dessutom föreskrivs det om marknadsföring från näringsidkare till konsumenter som gäller tidsdelat boende, långfristiga semesterprodukter och tillhörande förmedlings- och bytesverksamhet.

Bestämmelserna i kapitlet gäller inte avtal utan krav på motprestation eller sådana avtal om tidsdelat boende eller om långfristiga semesterprodukter som gäller högst ett år. Bestämmelserna ska dock tillämpas om det tidsbegränsade avtalet om tidsdelat boende eller om en långfristig semesterprodukt kan fortsätta att gälla i mer än ett år utan att avtalsparterna särskilt avtalar om en förlängning.

2 § (11.3.2011/227)
Definitioner

I detta kapitel avses med

1) tidsdelat boende en nyttjanderätt som delats upp i återkommande tidsperioder på det sätt som anges i ett avtal och som gäller en inkvarteringsanläggning som ansluter sig till fast eller lös egendom,

2) tidsandelsbostad en byggnad eller en lägenhet som är avsedd för bostadsändamål och till vilken nyttjanderätten baserar sig på tidsdelat boende,

3) långfristig semesterprodukt rätten att under mer än ett år med stöd av ett avtal primärt få rabatter eller andra förmåner som hänför sig till inkvartering, antingen fristående från eller i samband med resor eller andra tjänster,

4) bytesavtal ett avtal om anslutning till ett bytessystem som ger ägaren av ett tidsdelat boende rätt att nyttja andra inkvarteringsanläggningar eller tjänster som omfattas av systemet,

5) förmedlingsavtal ett uppdrag att sälja eller köpa ett tidsdelat boende eller en långfristig semesterprodukt,

6) anknytande avtal ett avtal om tjänster i samband med ett avtal om tidsdelat boende eller om en långfristig semesterprodukt, när tjänsterna tillhandahålls av näringsidkaren eller en tredje part på grundval av en överenskommelse eller ett annat arrangemang mellan den tredje parten och näringsidkaren,

7) lämnande av information i varaktig form lämnande av information personligen antingen skriftligt eller elektroniskt så att mottagaren kan bevara och återge informationen i oförändrad form.

3 § (11.3.2011/227)
Bestämmelsernas tvingande karaktär och tillämpning av främmande stats lag

Avtalsvillkor som till konsumentens nackdel avviker från bestämmelserna i detta kapitel är ogiltiga, om inte något annat föreskrivs nedan.

Om någon av fastigheterna som avtalet gäller är belägen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-stat) och lagen i någon annan stat än en EES-stat ska tillämpas på avtalet, gäller dock bestämmelserna i detta kapitel till den del de ger konsumenten ett bättre skydd än vad som följer av den lag som annars ska tillämpas. Bestämmelserna tillämpas på motsvarande sätt även på andra avtal som omfattas av tillämpningsområdet för detta kapitel, om näringsidkaren bedriver sin kommersiella eller yrkesmässiga verksamhet i en EES-stat eller på något sätt riktar sådan verksamhet till en EES-stat och avtalet faller inom ramen för sådan verksamhet.

4 § (11.3.2011/227)
Förhandsinformation

Näringsidkaren ska i god tid innan en konsument ingår ett avtal som omfattas av tilllämpningsområdet för detta kapitel eller ger ett bindande anbud som gäller ett sådant avtal ge konsumenten klara och tillräckliga uppgifter om

1) näringsidkaren som är part i avtalet,

2) karaktären hos, innehållet i och nyttjandet av de rättigheter som avtalet gäller,

3) priset, andra avgifter och kostnader,

4) fastigheten, byggnaden, lägenheten eller någon annan inkvarteringsanläggning som nyttjanderätten enligt avtalet gäller,

5) de tjänster som ingår i avtalet,

6) ångerrätten enligt 9 § och förbudet mot handpenning enligt 12 §,

7) avtalets giltighetstid och uppsägning eller annat upphörande av avtalet,

8) möjligheten att låta konsumenttvistenämnden eller något annat organ som behandlar konsumenttvistefrågor avgöra meningsskiljaktigheter som gäller avtalet.

De uppgifter som avses i 1 mom. ska i fråga om ett erbjudande om tidsdelat boende, en långfristig semesterprodukt, ett förmedlingsavtal eller ett bytesavtal lämnas med det standardformulär för information som fastställts särskilt för varje avtalstyp. Formuläret ska tillhandahållas avgiftsfritt i varaktig form och enligt konsumentens val upprättas på ett av språken i den stat där han eller hon är bosatt eller är medborgare, om det är fråga om en EES-stat och språket är ett av Europeiska unionens officiella språk eller norska eller isländska.

Närmare bestämmelser om standarformulärens form och innehåll utfärdas genom förordning av justitieministeriet.

5 § (11.3.2011/227)
Marknadsföring

Vid marknadsföring av rättigheter eller verksamhet som omfattas av tillämpningsområdet för detta kapitel ska näringsidkaren informera om det standardformulär som avses i 4 § och om var och hur konsumenten kan få det.

Om ett avtal erbjuds en konsument personligen vid en visning eller ett försäljningsevenemang, ska näringsidkaren i inbjudan klart ange evenemangets natur och dess kommersiella syfte. Konsumenten ska ha möjlighet att få det standardformulär för information som avses i 4 § när som helst under evenemanget.

Ett tidsdelat boende eller en långfristig semesterprodukt får inte marknadsföras som en investering.

6 § (11.3.2011/227)
Avtalets form och språk

Avtalet ska upprättas skriftligt och undertecknas av parterna. Konsumenten ska få ett exemplar av avtalet. Avtalet kan upprättas även elektroniskt så att konsumenten kan bevara och återge avtalet i oförändrad form. På elektronisk signering av avtalet tillämpas lagen om stark autentisering och elektroniska signaturer (617/2009). I 7 kap. i den här lagen föreskrivs om formen för och innehållet i eventuella kreditavtal som anknyter till huvudavtalet.

Avtalet ska enligt konsumentens val upprättas på ett av språken i den stat där han eller hon är bosatt eller är medborgare, om det är fråga om en EES-stat och språket är ett av Europeiska unionens officiella språk eller norska eller isländska. Om den fastighet som avtalet gäller är belägen i någon annan EES-stat än i den stat på vars språk avtalet upprättas, ska näringsidkaren dessutom lämna konsumenten en bestyrkt översättning av avtalet till språket i den stat där fastigheten är belägen. Om avtalet med en näringsidkare som är verksam i Finland upprättas på något annat språk än finska eller svenska, ska näringsidkaren på konsumentens begäran och enligt konsumentens val lämna konsumenten en översättning av avtalet till finska eller svenska.

7 § (11.3.2011/227)
Avtalets innehåll

De uppgifter som lämnats med det standardformulär för information som avses i 4 § är en del av avtalet, om inte avtalsparterna särskilt kommer överens om något annat. Näringsidkaren får ensidigt ändra uppgifterna i formuläret endast om ändringen är en följd av ovanliga och oförutsägbara omständigheter utanför näringsidkarens kontroll, vars konsekvenser näringsidkaren inte hade kunnat undvika ens genom att iaktta all vederbörlig aktsamhet. Konsumenten ska få information om ändringarna i varaktig form innan avtalet ingås. Uppgifterna i standardformuläret och ändringarna i dem ska anges i avtalet. I avtalet ska dessutom uppges vardera avtalspartens namn och adress samt datum och plats för ingående av avtalet.

Till avtalet ska fogas ett separat standardformulär med vilket konsumenten kan meddela att han eller hon frånträder avtalet i enlighet med 9 §. Bestämmelser om formen för och innehållet i standardformuläret för frånträdande utfärdas genom förordning av justitieministeriet.

8 § (11.3.2011/227)
Övriga krav som gäller ingående av avtal

Innan ett avtal ingås ska näringsidkaren göra konsumenten uppmärksam särskilt på att det finns ångerrätt och på längden av den ångerfrist som avses i 9 § samt på det förbud mot handpenning under ångerfristen som avses i 12 §. Näringsidkaren ska se till att konsumenten separat undertecknar de avtalsvillkor som motsvarar dessa bestämmelser.

9 § (11.3.2011/227)
Ångerrätt

Konsumenten har rätt att frånträda avtalet inom 14 dagar från den dag då avtalet ingicks eller från en senare tidpunkt då konsumenten har fått sitt exemplar av avtalet. Om konsumenten erbjuds ett bytesavtal tillsammans med avtalet om tidsdelat boende, ska den ångerfrist som gäller avtalet om tidsdelat boende tillämpas på båda avtalen.

Konsumenten ska meddela näringsidkaren sitt beslut att frånträda avtalet med det standardformulär för frånträdande som avses i 7 § 2 mom. eller i någon annan varaktig form.

När konsumenten utövar sin ångerrätt upphör parternas skyldighet att genomföra avtalet. Av konsumenten får inte krävas ersättning för kostnader som frånträdandet eventuellt orsakat näringsidkaren eller för tjänster som utförts före frånträdandet. Näringsidkaren ska utan dröjsmål betala tillbaka de betalningar som han eventuellt fått av konsumenten. På de belopp som ska betalas tillbaka ska ränta betalas enligt den räntesats som anges i 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) räknat från den dag då betalningen togs emot.

10 § (11.3.2011/227)
Hur försummelse att lämna standardformulär påverkar ångerfristen

Om näringsidkaren inte har fogat det standardformulär för frånträdande som avses i 7 § 2 mom. till avtalet eller inte tillhandahållit konsumenten formuläret i någon annan varaktig form, löper ångerfristen ut ett år och 14 dagar efter den dag som avses i 9 § 1 mom. Om konsumenten har tillhandahållits standardformuläret under året i fråga, börjar den 14 dagar långa ångerfristen löpa från den dag då konsumenten har tagit emot formuläret.

Om det standardformulär för information som avses i 4 § inte har tillhandahållits konsumenten i varaktig form, löper ångerfristen ut tre månader och 14 dagar efter den dag som avses i 9 § 1 mom. Om konsumenten har tillhandahållits standardformuläret under de tre månaderna i fråga, börjar den 14 dagar långa ångerfristen löpa från den dag då konsumenten har tagit emot formuläret.

11 § (11.3.2011/227)
Återgång av ett anknytande avtal eller ett kreditavtal

Om konsumenten frånträder ett huvudavtal om tidsdelat boende eller om en långfristig semesterprodukt återgår bytesavtal som eventuellt är knutna till det och andra anknytande avtal utan några åtgärder och utan påföljder för konsumenten.

Om konsumenten med anledning av huvudavtalet har beviljats kredit av näringsidkaren själv eller av någon annan kreditgivare på grundval av ett avtal mellan denne och näringsidkaren eller på grundval av något annat arrangemang som gäller kreditgivning till konsumenter, återgår kreditavtalet då konsumenten frånträder huvudavtalet.

12 § (11.3.2011/227)
Förbud mot att ta emot betalningar under ångerfristen och under giltighetstiden för ett förmedlingsavtal

Innan den ångerfrist som anges i 9 eller 10 § har löpt ut får inte näringsidkaren eller en tredje part ta emot en betalning av konsumenten som grundar sig på ett avtal om tidsdelat boende, ett avtal om en långfristig semesterprodukt eller ett bytesavtal. Förbudet gäller även betalningsförbindelser, borgen, annan säkerhet och andra arrangemang som kan medföra att konsumenten blir betalningsskyldig.

På förmedlingsavtal tillämpas förbudet enligt 1 mom. mot att ta emot handpenningar eller ingå andra förbindelser eller arrangemang tills förmedlingsuppdraget har slutförts eller förmedlingsavtalet annars har upphört.

13 § (11.3.2011/227)
Betalningstabell för en långfristig semesterprodukt och uppsägning av avtalet

Näringsidkaren ska upprätta en betalningstabell för de betalningar som enligt avtalet gäller en långfristig semesterprodukt. I betalningstabellen ska alla betalningar som konsumenten måste erlägga, inklusive eventuella medlemsavgifter, indelas i lika stora betalningsposter som förfaller till betalning årligen. Av konsumenten får inte krävas andra betalningar utöver de betalningsposter som anges i betalningstabellen. Näringsidkaren ska minst 14 dagar före varje förfallodag sända konsumenten en faktura i varaktig form eller ett annat meddelande i varaktig form om att betalningen förfaller till betalning.

Från och med att den andra betalningsposten förfaller till betalning har konsumenten rätt att säga upp ett avtal om en långfristig semesterprodukt utan påföljder genom att underrätta näringsidkaren om uppsägningen senast 14 dagar efter att ha tagit emot meddelandet om att betalningsposten för året i fråga förfaller till betalning.

14 § (11.3.2011/227)
Betalning av köpesumman för en tidsandelsbostad under byggtiden

Om det avtalas om att köpesumman för en tidsandelsbostad till någon del ska betalas innan byggnadstillsynsmyndigheten har godkänt bostaden för användning, får förskottsposterna av köpesumman inte vara så stora att de står i disproportion till värdet av näringsidkarens prestation vid den tidpunkt då respektive post förfaller till betalning. Krav på att ett belopp som motsvarar minst tio procent av köpesumman ska betalas får framställas först när bostaden har godkänts för användning och konsumenten har haft en skälig möjlighet att granska den.

15 § (11.3.2011/227)
Tillämpning av bestämmelserna om konsumentköp

Bestämmelserna om konsumentköp i 5 kap. gäller i tillämpliga delar också avtal om tidsdelat boende.

16 § (11.3.2011/227)
Påföljderna vid brott mot vissa bestämmelser

En näringsidkare som bryter mot bestämmelserna om marknadsföring och avtalsförhållandet i 4–8 eller 12–14 § i detta kapitel kan, om det med hänsyn till konsumentskyddet är behövligt, förbjudas att fortsätta ett sådant förfarande eller att upprepa det eller ett därmed jämförbart förfarande. I 2 och 3 kap. föreskrivs om meddelande av förbud och förenande av förbudet med vite.

11 kap (27.8.2010/746)

(27.8.2010/746)

11 kap. har upphävts genom L 27.8.2010/746.

12 kap

Särskilda stadganden.

1 § (5.1.1994/16)

En näringsidkare som för säljarens eller uppdragstagarens räkning förmedlar ett avtal angående en konsumtionsnyttighet ansvarar enligt 5 och 8 kap. i denna lag samt enligt 41 § köplagen för fullgörandet av avtalet gentemot den konsument som skaffar nyttigheten. Sådant ansvar uppstår dock inte, om förmedlaren handlar för en annan näringsidkares räkning och konsumenten vid avtalsslutet var medveten om detta och om hur detta inverkar på hans rättigheter.

Förmedlarens ansvar begränsar inte konsumentens rätt i förhållande till den andra avtalsparten.

Om fastighetsmäklares ansvar gäller vad som stadgas särskilt.

1 a § (5.1.1994/16)
Tiden för väckande av skadeståndstalan i vissa fall

Den som vill ha ersättning enligt denna lag för sakskada som ett fel i en vara har orsakat på annan egendom eller som ett fel i material som har använts vid utförandet av en tjänst har orsakat på annan egendom än föremålet för tjänsten skall väcka talan inom tre år från den dag då han fick vetskap om skadan och om den ersättningsskyldige. Talan skall dock väckas inom tio år från det att den ersättningsskyldige satte den skadegörande varan eller det skadegörande materialet i omlopp.

1 b § (5.1.1994/16)
Förhållande till skadeståndslagen och övriga lagar

Stadgandena i denna lag begränsar inte den skadelidandes rätt att kräva ersättning med stöd av skadeståndslagen, produktansvarslagen eller någon annan lag.

1 c § (30.12.2013/1211)
Rätten att åberopa vissa meddelanden och dokument

Om ett sådant meddelande om fel som avses i denna lag eller ett meddelande om hävning eller frånträde av ett avtal har sänts till mottagaren på ett ändamålsenligt sätt, får avsändaren åberopa meddelandet fastän det försenas, förvanskas eller inte kommer fram.

Kan någon annan utredning inte lämnas om den tidpunkt vid vilken ett meddelande har kommit fram, anses ett meddelande som sänts per post ha kommit fram till mottagaren den sjunde dagen efter avsändandet och ett elektroniskt meddelande ha kommit fram den dag som det avsändes.

Vad som i 1 och 2 mom. föreskrivs om meddelanden, gäller även bekräftelser, avtalsvillkor och andra dokument som näringsidkaren har sänt till konsumenten i enlighet med denna lag.

1 d § (5.1.1994/16)
Behandling av tvister

Ett villkor enligt vilket en tvist mellan en näringsidkare och en konsument skall behandlas genom skiljeförfarande binder inte konsumenten, om villkoret är en del av ett avtal som ingåtts innan tvisten uppstått.

Bestämmelser om behörig domstol och om avtal om behörig domstol finns i 10 kap. i rättegångsbalken. (13.3.2009/140)

1 e § (21.1.2005/29)
Beräkning av frister

Vid beräkning av frister som avses i denna lag beaktas inte den dag då det avtal ingicks eller den åtgärd vidtogs från vilken en frist börjar löpa. Om fristens sista dag är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag, kan åtgärden i fråga vidtas ännu den första vardagen därefter.

1 f § (18.12.1998/416 (1999)
Allmänna lagvalsbestämmelser

Till den del något annat inte följer av denna eller någon annan lag, bestäms den lag som skall tillämpas på avtalsförpliktelser som avses i denna lag enligt den i Rom den 19 juni 1980 ingångna konventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser. Också när avtalsförpliktelser som avses i denna lag inte hör till tillämpningsområdet för nämnda konvention, iakttas konventionens bestämmelser i tillämpliga delar.

2 §
Närmare stadganden (5.1.1994/16)

Närmare stadganden om tillämpning och verkställighet av denna lag kan utfärdas genom förordning.

3 §
Ikraftträdande (5.1.1994/16)

Denna lag träder i kraft den 1 september 1978.

Ikraftträdelsestadganden:

28.5.1982/390:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. Handels- och industriministeriet skall fastställa i 2 § 1 mom. avsett formulär i god tid före lagens ikraftträdande. Näringsidkare kan även göra ansökan och näringsstyrelsen godkänna i 2 § 1 mom. avsett formulär redan före lagens ikraftträdande.

Lagen tillämpas på hem- och postförsäljning av konsumtionsvaror som sker den dag då lagen träder i kraft eller därefter.

Regeringens proposition 7/82, Ekonomiutsk. bet. 2/82, Stora utsk. bet. 43/82

14.1.1983/45:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

Regeringens proposition 215/82, Ekonomiutsk. bet. 15/82, Stora utsk. bet. 246/82

23.5.1986/385:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Stadgandena i 7 kap. 6–9 §§ tillämpas inte förrän sex månader har förflutit från lagens ikraftträdande.

Denna lag tillämpas på avtal som ingåtts efter dess ikraftträdande. På avtal om kontokredit som ingåtts innan lagen träder i kraft tillämpas dock 7 kap. 11–20 §§ och med stöd av 21 § utfärdade föreskrifter, när ett år har förflutit från lagens ikraftträdande.

Regeringens proposition 88/85, Ekonomiutsk. bet. 1/86, Stora utsk. bet. 17/86

13.1.1989/8:

Denna lag träder i kraft den 15 februari 1989.

Regeringens proposition 208/88, Ekonomiutsk. bet. 9/88, Stora utsk. bet. 215/88

24.8.1990/811:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Regeringens proposition 66/88, Lagutsk. bet. 6/90, Stora utsk. bet. 56/90

8.1.1993/84:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning.

RP 218/92, EkUB 43/92, StoUB 6/92, Bilaga XIX till EES-avtalet: rådets direktiv (85/577/EEG)

8.1.1993/85:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning.

Denna lag tillämpas på avtal som har träffats efter att lagen har trätt i kraft.

RP 238/92, EkUB 48/92, Bilaga XIX till EES-avtalet: rådets direktiv (87/102/EEG och 90/88/EEG)

5.1.1994/16:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

På avtal som har ingåtts eller utfästelser som givits innan lagen har trätt i kraft tillämpas tidigare lag.

Stadgandena i 5 kap. 31 § angående ansvar för fel i tidigare säljled, stadgandena i 8 kap. 34 § angående materialleverantörs ansvar för fel samt stadgandena i 5 kap. 32 § och 8 kap. 35 § angående annan näringsidkares ansvar för fel tillämpas inte, om kravet riktas mot en näringsidkare som har avlämnat en felaktig vara eller ett felaktigt material eller utfört en felaktig prestation innan denna lag har trätt i kraft.

RP 360/92, EkUB 40/93

28.6.1994/541:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1994.

Denna lag tillämpas på avtal som ingås efter att lagen trätt i kraft.

RP 13/94, EkUB 16/94

19.8.1994/759:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1994.

RP 88/94, EkUB 26/94, Gemensamma EES-kommitténs beslut 21.3.1994 Nr 7/94; Bilaga II, punkt IV till EES-avtalet: rådets direktiv 92/75/EEG

16.12.1994/1259:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

På avtal som ingåtts innan lagen har trätt i kraft tillämpas de stadganden som gällde vid ikraftträdandet.

RP 218/94, EkUB 31/94, Rådets direktiv 93/13/EEG; EGT nr L 95, 21.4.1993, s. 29

13.1.1995/37:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1995.

RP 300/94, EkUB 43/94

11.12.1997/1162:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1998.

På avtal som ingåtts före ikraftträdandet tillämpas den lag som gäller när denna lag träder i kraft.

RP 181/1997, EkUB 29/1997, RSv 191/1997

19.12.1997/1241:

RP 220/1997, EkUB 33/1997, RSv 212/1997, Rådets direktiv 92/42/EEG; EGT nr L 167, 22.6.1992, s. 17, Rådets direktiv 92/75/EEG; EGT nr L 297, 13.10.1992, s. 16, Rådets direktiv 93/68/EEG; EGT nr L 220, 30.8.1993, s. 1, Parlamentets och rådets direktiv 96/57/EG; EGT nr L 236, 18.9.1996, s. 36

18.12.1998/416 (1999):

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning.

På avtal som ingåtts före denna lags ikraftträdande tillämpas tidigare lag.

RP 103/1998, LaUB 14/1998, RSv 174/1998, Rådets direktiv 93/13/EEG; EGT nr L 95, 21.4.1993, s. 29

22.4.1999/514:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1999.

RP 199/1996, LaUB 30/1998, RSv 302/1998

15.12.2000/1072:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2001.

Genom denna lag upphävs förordningen den 30 december 1993 om hem- och postförsäljning (1601/1993). De tillstånd som beviljats med stöd av 2 och 3 § i förordningen upphör att gälla när denna lag träder i kraft.

På avtal som har ingåtts innan denna lag träder i kraft skall den lag som gäller vid lagens ikraftträdande tillämpas.

Hemförsäljningshandlingar enligt ett formulär som handels- och industriministeriet har fastställt eller Konsumentverket särskilt har godkänt före ikraftträdandet av denna lag får användas i ett års tid efter lagens ikraftträdande.

RP 79/2000, EkUB 24/2000, RSv 140/2000

13.12.2001/1258:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

På avtal som slutits innan lagen träder i kraft skall den lag som gäller vid ikraftträdandet tillämpas.

RP 89/2001, EkUB 18/2001, RSv 139/2001, Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG (31999L0044); EGT nr L 171, 7.7.1999, s. 12

28.12.2001/1547:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2002.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 105/2001, LaUB 23/2001, RSv 191/2001

24.5.2002/391:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.

På utfästelser som har givits och avtal som har ingåtts före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 14/2002, EkUB 5/2002, RSv 52/2002, Rådets direktiv 85/577/EEG (31985L0577); EGT nr L 372, 31.12.1985, s. 31, Rådets direktiv 93/13/EEG (31993L0013); EGT nr L 95, 21.4.1993, s. 29

5.6.2002/460:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.

RP 194/2001, EkUB 4/2002, RSv 44/2002, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG (300L0031); EGT nr L 178, 17.7.2000, s. 1

15.8.2003/741:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

En konsumentfordran som uppkommit före lagens ikraftträdande preskriberas i enlighet med 21 § 3 mom. lagen om preskription av skulder (728/2003).

RP 187/2002, EkUB 28/2002, RSv 278/2002

21.1.2005/29:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2005.

På avtal som har ingåtts innan denna lag har trätt i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Lagens 7 kap. 3 § 2 mom. tillämpas emellertid när någon obehörigen efter ikraftträdandet av denna lag använder ett identifieringsmedel som berättigar till användning av en finansiell tjänst eller ett finansiellt instrument.

RP 122/2004, EkUB 20/2004, RSv 166/2004, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG (32002L0065); EGT nr L 271, 9.10.2002, s. 16

29.8.2008/561:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2008.

RP 32/2008, EkUB 11/2008, RSv 67/2008, Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG (305L0029); EGT nr L 149, 11.6.2005, s. 22

13.3.2009/140:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2009.

På ärenden som har inletts före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 70/2008, LaUB 16/2008, RSv 5/2009

6.11.2009/844:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2010.

På avtal som har ingåtts innan denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.

RP 64/2009, EkUB 13/2009, RSv 132/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG (32002L0065); EGT nr L 271, 9.10.2002, s.16.

22.12.2009/1395:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Dock träder 7 kap. 24 § 3 mom. i kraft den 1 februari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 161/2009, FvUB 18/2009, RSv 205/2009

30.4.2010/291:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2010.

Om det förfarande som leder till att kontoinnehavaren ställs till ansvar har skett innan denna lag träder i kraft ska i stället för denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Till den del som identifieringsmedlet har använts obehörigen efter denna lags ikraftträdande tillämpas dock denna lag, om inte tillämpning av den lag som gällde vid ikraftträdandet leder till ett fördelaktigare resultat för kontoinnehavaren.

RP 169/2009, EkUB 4/2010, RSv 38/2010, Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG; (32007L0064) EUT nr L 319, 5.12.2007, s. 1

27.8.2010/746:

Denna lag träder i kraft den 1 december 2010.

På avtal som ingåtts innan denna lag trätt i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

På avtal som ingåtts innan denna lag trätt i kraft tillämpas dock 13 § 1 mom. och 2 mom. 4 punkten, 14 § 2 mom. och 25 §.

På avtal om engångskrediter som ingåtts innan denna lag trätt i kraft tillämpas dessutom 23 §.

På avtal om fortlöpande krediter som ingåtts innan denna lag trätt i kraft tillämpas dessutom 24 §, 30–32 och 46 § samt 47 § 1 mom. till den del momentet gäller regelbundna underrättelser till konsumenten i varaktig form, 2 mom. samt 3 mom. till den del momentet gäller regelbundna underrättelser till konsumenten i varaktig form och underrättelser om att kreditgränsen har överskridits.

RP 24/2010, EkUB 10/2010, RSv 89/2010, Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG (308L0048); EGT nr L 133, 22.5.2008, s. 66, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/22/EG (309L0022); EGT nr L 110, 1.5.2009, s. 30

11.3.2011/227:

Denna lag träder i kraft den 15 juni 2011.

På avtal som ingåtts innan denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 220/2010, EkUB 39/2010, RSv 289/2010, Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/122/EG (32008L0122); EGT nr L 33, 3.2.2009, s. 10

30.11.2012/684:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

RP 108/2012, EkUB 9/2012, RSv 98/2012

31.1.2013/133:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2013.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 124/2012, LaUB 15/2012, RSv 158/2012

15.3.2013/207:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2013.

På avtal som har ingåtts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Vad som föreskrivs i 7 kap. 13 § 2 mom. 3 punkten och 3 mom. tilllämpas dock också på kommunikation i anslutning till avtal som ingåtts före ikraftträdandet av denna lag.

RP 78/2012, EkUB 15/2012, RSv 3/2013

30.12.2013/1211:

Denna lag träder i kraft den 13 juni 2014.

På avtal som har ingåtts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

På avtal som har ingåtts före ikraftträdandet av denna lag ska dock 2 kap. 14 § tillämpas.

RP 157/2013, EkUB 34/2013, RSv 174/2013, Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU (32011L0083); EUT nr L 304, 22.11.2011, s. 64, Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG (32005L0029); EUT nr L 149, 11.6.2005, s. 22

30.12.2015/1699:

Denna lag träder i kraft den 9 januari 2016.

RP 74/2015, EkUB 13/2015, RSv 69/2015, Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU (32013L0011); EUT L 165, 18.6.2013, s. 63–79

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.