Beaktats t.o.m. FörfS 818/2016.

31.7.1974/646

Lag om rättegång i arbetsdomstolen

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Rubriken har ändrats genom L 679/2016, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder: Lag om arbetsdomstolen

I enlighet med Riksdagens beslut stadgas:

Arbetsdomstolens behörighet och organisation
1 § (8.4.1994/252)

Arbetsdomstolen handlägger och avgör i egenskap av specialdomstol tvistemål angående arbetskollektivavtal för arbetstagare och tjänstekollektivavtal för tjänstemän samt tvister som grundar sig på lagen om kollektivavtal (436/1946), lagen om statens tjänstekollektivavtal (664/1970), lagen om kommunala tjänstekollektivavtal (669/1970), lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans tjänstekollektivavtal (968/1974), 10–13 kap. i lagen om riksdagens tjänstemän (1197/2003), 12–16 kap. i lagen om Finlands Banks tjänstemän (1166/1998) och 7 och 8 kap. i lagen om republikens presidents kansli (100/2012), då frågan gäller

1) arbets- eller tjänstekollektivavtalets giltighet, bestånd, innebörd och omfattning samt den rätta tolkningen av en bestämd avtalspunkt,

2) om något förfarande står i överensstämmelse med arbets- eller tjänstekollektivavtal eller ovan nämnda författningar, eller

3) påföljd av förfarande som strider mot arbets- eller tjänstekollektivavtal eller ovan nämnda författningar, dock inte i fråga om straffpåföljd eller disciplinär påföljd.

(24.2.2012/102)

Beror en förpliktelse till fullgörelse eller tillämpning av arbets- eller tjänstekollektivavtal i ett visst enstaka fall på avgörandet i en ovan avsedd tvist, kan arbetsdomstolen samtidigt handlägga och avgöra även talan därom. Anser sig arbetsdomstolen inte kunna avgöra ett sådant yrkande, skall parten anvisas att väcka talan vid behörig domstol.

Arbetsdomstolen handlägger och avgör även i 9 § lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan (56/2001) avsedda besvär som gäller kollektivavtals allmänt bindande verkan och besvär som avses i 13 § lagen om arbetsrådet och om vissa tillstånd till undantag inom arbetarskyddet (400/2004) och som gäller ett beslut av arbetsrådet med anledning av rättelseyrkande. (19.5.2004/402)

2 § (25.8.2016/679)

Bestämmelser om arbetsdomstolen finns förutom i denna lag dessutom i domstolslagen (673/2016).

2 § har ändrats genom L 679/2016, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

2 § (23.12.1982/1007)

Arbetsdomstolen består av en president och ett arbetsdomstolsråd med tjänsterna som huvudsyssla, i egenskap av ordförande, samt fjorton ledamöter med befattningen som bisyssla. Samtliga utnämns av republikens president. Ledamöterna utnämns för tre år i sänder. (29.6.2006/561)

Presidenten, arbetsdomstolsrådet och två ledamöter utnämns bland personer vilka inte kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen. Bestämmelser om utnämning av och behörighetsvillkor för presidenten och arbetsdomstolsrådet finns i lagen om utnämning av domare (205/2000). Innan en utnämningsframställning görs kan domarförslagsnämnden begära ett utlåtande om sökandena av de centralorganisationer och arbetsmarknadsverk som avses i 3 mom. samt av finansministeriet och Finlands Bank. De två ledamöter som avses i detta moment är vid behov vice ordförande. De skall ha avlagt examen som krävs för domartjänst och vara förtrogna med arbetsförhållanden. För vardera ledamoten utses två suppleanter som uppfyller samma behörighetsvillkor som ledamöterna. (29.6.2006/561)

Åtta av ledamöterna skall vara förtrogna med arbetsavtalsförhållanden. Av dessa ledamöter utnämns fyra på framställning av de mest representativa centralorganisationerna för arbetsgivarföreningarna samt fyra på framställning av de mest representativa centralorganisationerna för arbetstagarnas och funktionärernas fackföreningar. De fyra övriga ledamöterna skall vara förtrogna med tjänsteförhållanden. Två av dessa ledamöter utnämns på framställning av finansministeriet, kommunala arbetsmarknadsverket, evangelisk-lutherska kyrkans arbetsmarknadsverk och Finlands Bank samt två på framställning av fackföreningarna för de mest representativa centralorganisationerna för statstjänstemännen, Finlands Banks tjänstemän, de kommunala tjänsteinnehavarna samt de kyrkliga tjänsteinnehavarna. För varje ledamot utnämns två suppleanter på samma sätt. (29.6.2006/561)

Beträffande arbetsdomstolens ledamöters och deras suppleanters rätt att kvarstå i tjänsten under den tid för vilken de har utnämnts gäller det som bestäms om motsvarande ordinarie domares rätt att kvarstå i tjänsten. (25.2.2000/214)

2 a § (25.8.2016/679)

2 a § har upphävts genom L 25.8.2016/679, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

2 a § (8.5.2015/572)

Den som föreslås till ledamot med uppdraget som bisyssla eller suppleant vid arbetsdomstolen ska innan han eller hon utnämns till uppdraget och under det att uppdraget pågår lämna arbetsdomstolen en i 14 § i lagen om utnämning av domare avsedd redogörelse för sina bindningar.

3 § (25.8.2016/679)

Ordförande för arbetsdomstolen är presidenten eller arbetsdomstolsrådet. Vid behov kan även en i 6 kap. 2 § 2 mom. i domstolslagen avsedd lagfaren sakkunnigledamot vara ordförande (vice ordförande).

3 § har ändrats genom L 679/2016, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

3 §

Centralorganisationernas ovan avsedda framställningar skall, för att bli beaktade, upptaga två gånger så många kandidater som antalet ledamöter, vilka skall utnämnas.

Till framställningarna skall fogas utredning om, att de föreslagna personerna samtycker till att mottaga föreslaget ledamotskap.

Gör organisationerna icke inom för dem förelagd tid vederbörliga framställningar, utnämner republikens president likväl ledamöter och suppleanter för dessa.

4 § (25.8.2016/679)

4 § har upphävts genom L 25.8.2016/679, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

4 §

Avgår eller avlider ledamot eller suppleant under verksamhetsperioden, skall i stället för honom för den återstående tiden utnämnas ny ledamot eller suppleant i den ordning ovan är sagt.

5 § (25.8.2016/679)

5 § har upphävts genom L 25.8.2016/679, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

5 § (8.5.2015/572)

Vid arbetsdomstolen finns en tjänst som president och en tjänst som arbetsdomstolsråd samt en eller fler sekreterartjänster.

Behörighetsvillkor för tjänsten som sekreterare är den examen som avses i 2 § 2 mom. samt förtrogenhet med ärenden som gäller arbetsförhållanden. Sekreteraren utnämns av arbetsdomstolens president.

Presidenten leder arbetsdomstolen och svarar för dess resultat. Presidenten avgör de av domstolens administrativa och ekonomiska ärenden som det inte har föreskrivits eller förordnats att någon annan tjänsteman ska avgöra.

6 § (25.8.2016/679)

6 § har upphävts genom L 25.8.2016/679, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

6 § (19.12.2003/1208)

Till ledamot och suppleant i arbetsdomstolen kan utnämnas finska medborgare som har fyllt tjugo år och som inte har försatts i konkurs eller vars handlingsbehörighet inte har begränsats.

De ledamöter eller suppleanter i arbetsdomstolen som avses i 2 § 2 mom. skall ha goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska.

De ledamöter i arbetsdomstolen som avses i 2 § 3 mom. skall utnämnas så att det bland dem finns ett tillräckligt antal ledamöter med kunskaper i finska och ett tillräckligt antal ledamöter med kunskaper i svenska.

Presidenten, arbetsdomstolsrådet och ledamöterna samt suppleanterna skall avgå då de fyller 68 år. (29.6.2006/561)

7 § (25.8.2016/679)

7 § har upphävts genom L 25.8.2016/679, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

7 §

Den, som icke avlagt domared, skall innan han tillträder sin befattning avlägga sådan ed, antingen vid allmän domstol eller inför ordföranden i arbetsdomstolen.

8 § (25.8.2016/679)

Om inte något annat följer av 2 mom., är arbetsdomstolen domför med presidenten eller arbetsdomstolsrådet som ordförande, den ena av de sakkunnigledamöter som avses i 6 kap. 2 § 2 mom. i domstolslagen och som inte företräder arbetsgivar- eller arbetstagarintressen, samt fyra av de sakkunnigledamöter som avses i det momentet och som är förtrogna med arbetsförhållanden, varav två ska företräda arbetsgivar- och två arbetstagarsidan. Arbetsdomstolsrådet kan vara ledamot då ett mål eller ärende behandlas med presidenten som ordförande. Även en assessor som avses i 18 kap. i domstolslagen kan vara ledamot vid arbetsdomstolen. På arbetsdomstolsrådet och assessorn tillämpas i sådana fall vad som i domstolslagen föreskrivs om sakkunnigledamöter som inte företräder arbetsgivar- eller arbetstagarintressen. En frånvarande ledamot eller en ledamot som är ordförande ersätts vid behov av en ersättare.

Vid behandling av mål som gäller tjänstekollektivavtal eller arbetskollektivavtal som är bindande för offentliga samfund är arbetsdomstolen domför då två av de med tjänsteförhållanden förtrogna sakkunnigledamöter som avses i 6 kap. 2 § 2 mom. i domstolslagen, av vilka den ena företräder den offentliga arbetsgivarsidan och den andra tjänstemannasidan, är närvarande i stället för en sakkunnigledamot från arbetsgivarsidan och en från arbetstagarsidan.

I mål eller ärenden som avses i 1 § 3 mom. är arbetsdomstolen domför med presidenten eller arbetsdomstolsrådet som ordförande och två sakkunnigledamöter som inte företräder arbetsgivar- eller arbetstagarintressen samt en sakkunnigledamot från arbetsgivarsidan och en från arbetstagarsidan.

Syn kan förrättas av ordföranden och två sakkunnigledamöter av vilka, beroende på ärendets art, den ena företräder den privata eller den offentliga arbetsgivarsidan och den andra arbetstagar- eller tjänstemannasidan.

Om en enhetlig rättskipning, den stora betydelse avgörandet i saken har eller något annat viktigt skäl kräver det, deltar ordföranden och alla ordinarie sakkunnigledamöter i behandlingen vid arbetsdomstolen. Om inte alla ledamöter kan delta i behandlingen, bestäms de som ska närvara enligt de i 1 och 2 mom. föreskrivna grunderna.

Arbetsdomstolen består av endast ordföranden vid förberedelse och när den avgör ett mål genom dom med stöd av 23 § 2 mom. Ordföranden kan förordna en föredragande att vid förberedelsen utfärda stämningar och kallelser på domstolens vägnar samt att verkställa skriftlig förberedelse.

Vid avgörande av invändningar om domarjäv är arbetsdomstolen domför med ordföranden och två sakkunnigledamöter, av vilka den ena företräder arbetsgivarsidan och den andra arbetstagar- eller tjänstemannasidan.

8 § har ändrats genom L 679/2016, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

8 § (23.12.1982/1007)

Om inte annat föranleds av 2 mom., är arbetsdomstolen beslutför då närvarande är presidenten eller arbetsdomstolsrådet som ordförande, den ena av de ledamöter som avses i 2 § 2 mom. samt fyra av de i 2 § 3 mom. avsedda, med arbetsförhållanden förtrogna ledamöterna, varav två skall företräda arbetsgivar- och två arbetstagarsidan. Arbetsdomstolsrådet kan vara ledamot då ärende handläggs med presidenten som ordförande. På arbetsdomstolsrådet skall därvid tillämpas vad som stadgas om ledamot som avses i 2 § 2 mom. Vid behov träder suppleant i stället för frånvarande ledamot eller för ledamot som fungerar såsom ordförande.

Vid handläggning av mål som angår tjänstemän eller tjänsteinnehavare är arbetsdomstolen beslutför då två av de i 2 § 3 mom. avsedda med tjänsteförhållanden förtrogna ledamöterna, av vilka den ena företräder den offentliga arbetsgivarsidan och den andra tjänstemannasidan, är närvarande i stället för en ledamot från arbetsgivarsidan och en från arbetstagarsidan. (8.4.1994/252)

I ärenden som avses i 1 § 3 mom. är arbetsdomstolen beslutför med presidenten eller arbetsdomstolsrådet som ordförande och två ledamöter som avses i 2 § 2 mom. samt en ledamot från arbetsgivarsidan och en från arbetstagarsidan. (26.1.2001/59)

Syn kan förrättas av ordföranden och två ledamöter av vilka, beroende på ärendets art, den ena företräder den privata eller den offentliga arbetsgivarsidan och den andra arbetstagar- eller tjänstemannasidan.

Om en enhetlig lagskipning, den stora betydelse avgörandet i saken har eller annat viktigt skäl kräver det, deltar ordföranden och alla ordinarie ledamöter i handläggningen vid arbetsdomstolen. Kan inte alla ledamöter deltaga i handläggningen, bestäms de som skall närvara enligt de grunder som stadgas i 1 och 2 mom.

Arbetsdomstolen består av endast ordföranden vid förberedelse och när den avgör ett mål genom dom med stöd av 23 § 2 mom. Ordföranden kan förordna en sekreterare att vid förberedelsen på domstolens vägnar utfärda stämningar och kallelser samt att verkställa skriftlig förberedelse. (12.11.1993/951)

Vid avgörande av invändningar om domarjäv är arbetsdomstolen beslutför med ordföranden och två ledamöter, av vilka den ena företräder arbetsgivarsidan och den andra arbetstagar- eller tjänstemannasidan. (1.6.2001/445)

9 § (25.8.2016/679)

Arbetsdomstolen sammanträder på kallelse av ordföranden.

Presidenten bestämmer hur mål och ärenden ska fördelas i enlighet med 8 § för behandling vid domstolen och fastställer ordförandenas och ledamöternas sammanträdesturer. Bestämmelser om fördelning av mål och ärenden vid arbetsdomstolen finns dessutom i 8 kap. 7 och 8 § i domstolslagen.

9 § har ändrats genom L 679/2016, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

9 §

Arbetsdomstolen sammanträder på kallelse av ordföranden.

Presidenten bestämmer hur ärendena enligt 8 § skall fördelas för behandling vid arbetsdomstolen. Presidenten fastställer också ordförandenas och ledamöternas sammanträdesturer. I arbetsdomstolens arbetsordning kan utfärdas närmare bestämmelser om grunderna för ärendenas fördelning och om hur ledamöternas sammanträdesturer bestäms. (23.12.1982/1007)

10 § (25.8.2016/679)

10 § har upphävts genom L 25.8.2016/679, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

10 §

Är ledamot frånvarande från sammanträde eller befinnes han vara jävig och är ej heller suppleant tillstädes, och kan domstolen icke utan att ärendet uppskjutes bli domför, skall ordföranden i hans ställe inkalla lämplig person, som fyller kompetensvillkoren.

11 § (24.2.2012/102)

Tvistemål som ankommer på arbetsdomstolen kan med stöd av en bestämmelse i ett arbets- eller tjänstekollektivavtal överlämnas till skiljemän för att avgöras enligt lagen om skiljeförfarande (967/1992), dock inte när det yrkas att ett kollektivavtal enligt lagen om kollektivavtal eller ett tjänstekollektivavtal enligt lagen om statens tjänstekollektivavtal, lagen om kommunala tjänstekollektivavtal, lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans tjänstekollektivavtal, lagen om riksdagens tjänstemän, lagen om Finlands Banks tjänstemän eller lagen om republikens presidents kansli ska förklaras hävt.

Om det enligt ett arbets- eller tjänstekollektivavtal först ska föras underhandlingar om förlikning i en tvist som gäller eller följer av kollektivavtalet, får tvistefrågan inte tas upp till prövning vid arbetsdomstolen förrän en sådan underhandling förts, utom då det av omständigheterna framgår att käranden inte är skyldig till att underhandlingar inte har förts.

12 §

Vid arbetsdomstolen anhängiggöres och utföres talan i ärende som angår kollektivavtal av i kollektivavtalet delaktig förening eller arbetsgivare, den förstnämnda i eget namn jämväl för deras räkning, vilka till följd av kollektivavtal, som föreningen träffat, är bundna av detta. Dessa får icke uppträda såsom kärande såframt det icke visas, att förening, som är delaktig i avtalet, lämnat tillstånd därtill eller vägrat anhängiggöra eller utföra talan.

I avtalet delaktig arbetstagar- eller funktionärsförening utför i eget namn talan vid arbetsdomstolen jämväl på de arbetstagares eller funktionärers vägnar, vilka icke är bundna av kollektivavtalet, men enligt vilket arbetsgivaren enligt det arbetsavtal han ingått med dem är skyldig att iakttaga bestämmelserna i kollektivavtalet.

På talan, som anhängiggöres vid arbetsdomstolen, avges svaromål i övriga förutom i de fall, som avser tillämpningen av 7 § lagen om kollektivavtal, av förening eller arbetsgivare som, är delaktig i kollektivavtalet, av förening såväl på egna som på deras vägnar, vilka i enlighet med kollektivavtal, som föreningen ingått är bundna därav. Förening, arbetsgivare, arbetstagare eller funktionär, mot vilken anspråk framställes i talan, skall även kallas att höras i saken. På talan, som avser tillämpning av sagda 7 §, svarar vederbörande arbetsgivare, arbetstagare eller funktionär personligen.

13 § (23.2.1979/244)

Talan som avser mål angående tjänstekollektivavtal anhängiggörs och förs av den som är part i avtalet, i eget namn även på deras vägnar som enligt tjänstekollektivavtalet är bundna därav. Den som är bunden av tjänstekollektivavtal i annan egenskap än som part i avtalet får uppträda som kärande endast om han visar att en part i avtalet givit tillstånd därtill eller vägrat att anhängiggöra eller föra talan. (8.4.1994/252)

En förening som är part i tjänstekollektivavtal för talan i arbetsdomstolen i eget namn även på de tjänstemäns och tjänsteinnehavares vägnar som inte är bundna av tjänstekollektivavtalet, men för vilkas anställningsförhållande staten, en kommun eller samkommun, den evangelisk-lutherska kyrkan, dess församling, församlingsförbund eller annan sammanslutning av församlingar eller Finlands Bank inte får bestämma eller överenskomma om villkor som står i strid med tjänstekollektivavtal. (24.7.1997/722)

På talan angående tjänstekollektivavtal svarar en part i avtalet för egen del och på deras vägnar som enligt tjänstekollektivavtalet är bundna därav. Den mot vilken anspråk framställs i talan skall även alltid kallas att höras i saken. På talan, vari yrkas påföljd för åsidosättande av bestämmelser i tjänstekollektivavtal eller vidtagande av stridsåtgärd eller deltagande i sådan annars än på grundavtal av beslut av kommunala arbetsmarknadsverket eller den evangelisk-lutherska kyrkans avtalsdelegation eller den förening som vidtagit åtgärden, svarar personligen den mot vilken yrkandena framställs. (8.4.1994/252)

Vad denna paragraf stadgar om part i avtal äger motsvarande tillämpning på förening som avses i 6 § 2 mom. lagen om statens tjänstekollektivavtal, 6 § 2 mom. lagen om kommunala tjänstekollektivavtal och 6 § 2 mom. lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans tjänstekollektivavtal. (8.4.1994/252)

Kärande i ett sådant annat än i 1, 2 eller 3 mom. avsett mål som gäller tillämpning av lagen om statens tjänstekollektivavtal, lagen om kommunala tjänstekollektivavtal, lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans tjänstekollektivavtal, lagen om riksdagens tjänstemän, lagen om Finlands Banks tjänstemän eller lagen om republikens presidents kansli är staten, dock arbetsgivarföreningen eller affärsverket i de fall som avses i 3 a § 1 mom. i lagen om statens tjänstekollektivavtal, kommunala arbetsmarknadsverket, den evangelisk-lutherska kyrkans avtalsdelegation, riksdagen eller Finlands Bank eller, då tjänstekollektivavtal har ingåtts av en kommun eller en samkommun, en församling, ett församlingsförbund eller någon annan sammanslutning av församlingar, kommunen, samkommunen, församlingen, församlingsförbundet eller sammanslutningen av församlingar eller också en förening som företräder tjänstemän eller tjänsteinnehavare. (24.2.2012/102)

I ett ärende som gäller preciserande tjänstekollektivavtal enligt 3 § 4 mom. lagen om statens tjänstekollektivavtal väcks talan och avges svaromål på statens vägnar av statens förhandlingsmyndighet, som nämns i 3 mom. 1 punkten av paragrafen, eller på dess förordnande av förvaltningsområdets förhandlingsmyndighet, som nämns i momentets 2 punkt. Talan mot staten skall riktas mot statens förhandlingsmyndighet. (24.10.1986/768)

14 §

Den som kallats att höras här rätt att uttala sig och använda bevismedel i arbetsdomstolen.

Ärendenas handläggning vid arbetsdomstolen.
14 a § (11.12.1997/1158)

Ärenden avgörs på föredragning eller vid muntlig förhandling.

15 § (12.11.1993/951)

Ett mål blir anhängigt genom en skriftlig stämningsansökan som tillställs arbetsdomstolen.

I stämningsansökan skall anges

1) parterna och de som skall kallas för att höras samt deras postadresser,

2) kärandens individualiserade yrkanden och de omständigheter som yrkandena grundar sig på,

3) på vilka grunder arbetsdomstolen är behörig i målet, om behörigheten inte annars framgår av stämningsansökan eller de handlingar som har bifogats den, samt

4) i den mån det är möjligt de vittnen som skall höras i saken och om vilka omständigheter de skall höras.

De handlingar som kärandens yrkanden grundar sig på skall bifogas stämningsansökan.

Rättegångsombudet skall visa en fullmakt som huvudmannen undertecknat om arbetsdomstolen bestämmer det. (11.12.1997/1158)

16 § (12.11.1993/951)

Om stämningsansökan är bristfällig, skall käranden uppmanas att inom en viss tid avhjälpa bristen.

17 § (12.11.1993/951)

Käromålet skall utan utfärdande av stämning avvisas, om

1) stämningsansökan inte har rättats i enlighet med uppmaningen, och den fortfarande år så bristfällig att den inte kan läggas till grund för en rättegång, eller om

2) arbetsdomstolen inte är behörig att behandla det mål som avses i stämningsansökan.

Käranden kan hänskjuta frågan om prövning av målet till arbetsdomstolen genom ett skriftligt meddelande till arbetsdomstolen inom två veckor från det han fick del av beslutet om avvisning, vilket skall nämnas i beslutet.

18 § (12.11.1993/951)

Om stämningen inte har avvisats, skall arbetsdomstolen utfärda stämning och sköta delgivningen av den.

I stämningen skall svaranden uppmanas att inom utsatt tid tillställa arbetsdomstolen ett skriftligt svaromål, av vilket skall framgå

1) svarandens ställningstagande med anledning av kärandens yrkanden,

2) grunderna för bestridandet, om käromålet bestrids,

3) i den mån det är möjligt, de vittnen som skall höras i målet och vad som skall bevisas med hjälp av vittnena.

De handlingar som svarandens ställningstagande grundar sig på skall bifogas svaromålet.

I syfte att påskynda behandlingen av målet kan svaranden uppmanas att i stället för ett skriftligt svaromål avge sitt svaromål vid sammanträdet för den muntliga förberedelsen, om det kan antas att ett muntligt svaromål inte medför olägenhet för svaranden eller för genomförandet av förberedelsen på behörigt sätt.

Stämningsansökan och stämningen skall delges också dem som skall höras.

19 § (12.11.1993/951)

När det skriftliga svaromålet har tillställts arbetsdomstolen eller tiden för avgivande av det gått ut skall målet förberedas så att det kan slutbehandlas utan avbrott vid huvudförhandlingen.

Vid förberedelsen skall man i synnerhet sträva efter att reda ut vilka yrkanden och omständigheter som är tvistiga och vilka som är ostridiga samt om det finns förutsättningar för förlikning.

20 § (12.11.1993/951)

Förberedelsen skall fortsättas muntligt vid ett sammanträde, om det inte är mera ändamålsenligt att den helt eller delvis fortsätts skriftligt, eller att målet direkt överförs till huvudförhandling.

Arbetsdomstolen fastställer tidpunkten för sammanträdet för den muntliga förberedelsen och inkallar parterna och dem som skall höras.

21 § (12.11.1993/951)

Vid förberedelsen skall en part

1) meddela sina yrkanden och grunderna för dem,

2) yttra sig över det som motparten har anfört,

3) lägga fram sina skriftliga bevis, samt

4) meddela vilka vittnen som kommer att höras vid huvudförhandlingen och vad han ämnar styrka genom varje vittnesförhör.

22 § (12.11.1993/951)

En parts underlåtelse att avge svaromål eller att ge en skriftlig utsaga som begärts av honom hindrar inte att den muntliga förberedelsen äger rum eller att målet överförs till huvudförhandling.

Om käranden uteblir från sammanträdet för den muntliga förhandlingen utan att meddela laga förfall, avskrivs målet. Om svaranden eller den som kallats för att höras uteblir från sammanträdet för den muntliga förberedelsen utan att meddela laga förfall, kan förberedelsen trots det slutföras och målet överföras till huvudförhandling.

23 § (12.11.1993/951)

Vid den muntliga förberedelsen kan

1) målet avskrivas,

2) käromålet avvisas, om en rättegångsförutsättning saknas och denna brist inte kan avhjälpas,

3) förlikning fastställas,

4) målet avgöras till den del käromålet har medgivits eller käranden har avstått från talan, samt

5) utlåtande om rättegångskostnaderna ges när behandlingen av målet avslutats.

På begäran av parterna och dem som inkallats för att höras kan målet också avgöras genom dom vid den muntliga förberedelsen, om inte målets art eller andra omständigheter kräver att målet behandlas vid huvudförhandling.

Den vars käromål har avvisats vid förberedelsen kan hänskjuta denna fråga till arbetsdomstolen på det sätt som stadgas i 17 § 2 mom.

24 § (12.11.1993/951)

Är avgörandet av ett mål beroende av att en prejudiciell fråga utreds, kan huvudförhandling sättas ut för behandling av denna fråga, trots att förberedelsen av målet till övriga delar ännu inte har avslutats.

Om parterna önskar erhålla särskild dom angående en del av tvisten, och arbetsdomstolen finner det ändamålsenligt, kan denna del av tvisten förberedas separat och överföras till huvudförhandling för att avgöras särskilt.

25 §

Vill svaranden framställa invändning om att saken inte lagligen kan tas upp till behandling, skall han framställa en sådan processinvändning i sitt svaromål. Framställs invändningen senare upptas den inte till prövning, såvida den inte berör en omständighet som skall beaktas även om invändningen inte hade framförts. (12.11.1993/951)

Fråga om avsaknaden av processförutsättning kan särskilt för sig hänskjutas till arbetsdomstolen för avgörande.

26 § (12.11.1993/951)

När förberedelsen har avslutats överförs målet till huvudförhandling för avgörande. Målet kan dock utan huvudförhandling överföras för att avgöras vid ett överläggningssammanträde, om parterna och de som inkallats för att höras meddelar att de inte kommer att lägga fram utredningar eller yttra sig i saken.

Parterna skall ges tillfälle att yttra sig om tidpunkten för huvudförhandlingen, om detta är möjligt utan olägenhet.

Parterna och de som inkallats för att höras skall underrättas om tidpunkten för huvudförhandlingen vid sammanträdet för förberedelsen eller genom skriftlig kallelse.

27 § (12.11.1993/951)

Vid huvudförhandlingen skall käranden lägga fram sina yrkanden och grunderna för dem. Om svaranden bestrider käromålet skall han lägga fram grunderna för bestridandet.

Huvudförhandlingen är muntlig. En part får inte lägga fram saken skriftligt. En part får dock ur en handling läsa upp sitt yrkande och använda anteckningar till stöd för minnet.

När en part motiverar sin uppfattning och när han yttrar sig om de motiveringar som motparten framfört kan han som hjälp använda det rättegångsmaterial som lagts fram vid förberedelsen.

28 §

Huvudförhandlingen skall ske utan dröjsmål och utan onödigt uppskov.

Uppskjutes huvudförhandling, kan arbetsdomstolen samtidigt förordna, att ärendet ytterligare skall förberedas, innan det ånyo upptages till handläggning i huvudförhandling.

29 § (12.11.1993/951)

Om en part eller den som inkallats för att höras har uteblivit från huvudförhandlingen på grund av laga förfall, skall behandlingen av målet uppskjutas. Den som uteblivit skall meddelas om tidpunkten för den nya huvudförhandlingen.

Om båda parterna annars uteblir från huvudförhandlingen, avskrivs målet.

Om käranden eller svaranden har uteblivit från huvudförhandlingen utan laga förfall, har motparten rätt att få målet avgjort genom dom. Om parten inte yrkar dom, avskrivs målet. Om den som inkallats för att höras uteblir utan laga förfall, utgör detta inte hinder för att målet avgörs.

30 §

Arbetsdomstolen kan giva särskild dom beträffande del av tvisten (deldom).

Arbetsdomstolen kan även särskilt avgöra prejudiciell fråga, av vars utredande tvistemålets avgörande är beroende (mellandom).

31 § (12.11.1993/951)

Om en part eller den som inkallats för att höras vid huvudförhandlingen vill lägga fram bevis som inte har uppgetts vid förberedelsen, skall detta utan dröjsmål före huvudförhandlingen meddelas arbetsdomstolen och motparten, och samtidigt meddelas vad parten vill styrka med beviset och vilka orsaker som har hindrat honom att uppge beviset vid förberedelsen.

Vid huvudförhandlingen får en part eller den som skall höras inte åberopa en omständighet eller ett bevis som inte har åberopats vid förberedelsen eller som inte på det sätt som nämns i 1 mom. har uppgetts för framläggande vid huvudförhandlingen, om inte parten eller den som skall höras gör sannolikt att hans förfarande har en giltig orsak.

32 § (12.11.1993/951)

Vid arbetsdomstolen kan man för att få utredning i saken höra parterna själva eller sådana personer eller företrädare för sådana sammanslutningar som berörs av saken eller till vars förmån eller mot vilken domen blir gällande.

32 a § (8.4.1994/252)

Om talan är grundad på ett sådant arbets- eller tjänstekollektivavtal där det utöver parterna i målet finns andra avtalsparter eller som binder parterna i målet på annat sätt än i deras egenskap av avtalsparter, kan arbetsdomstolen på begäran av en part i målet eller på eget initiativ bereda en avtalspart som inte är part i målet tillfälle att yttra sig. Samma förfarande kan iakttas, om något annat avtal än det arbets- eller tjänstekollektivavtal som utgör grunden för käromålet eventuellt skall tillämpas i saken.

33 § (12.11.1993/951)

Till sakkunniga eller personer som arbetsdomstolen annars kallat för att få utredning i saken, betalas ett arvode av statens medel. Då målet avgörs ger arbetsdomstolen ett utlåtande om vem som skall ersätta staten dessa arvoden eller om de skall stanna staten till last.

33 a § (12.11.1993/951)

Den part som förlorar målet kan åläggas att helt eller delvis ersätta motpartens rättegångskostnader. Om parterna har haft grundad anledning till rättegången på grund av att saken varit oklar, kan det förordnas att de får bära sina egna rättegångskostnader.

Den som inkallats för att höras och som döms att betala plikt eller åläggs att betala en ersättning eller något annat penningbelopp, kan åläggas att helt eller delvis ersätta en motparts rättegångskostnader. Om en part framställer ett sådant yrkande mot en person som skall höras, men yrkandet förkastas, kan parten åläggas att på motsvarande sätt ersätta rättegångskostnaderna för den som skall höras.

34 § (12.11.1993/951)

I domen får beaktas endast det rättegångsmaterial som har lagts fram eller refererats vid huvudförhandlingen. Om målet avgörs utan huvudförhandling, får i domen beaktas allt som har lagts fram i stämningsansökan, svaromålet och i målet i övrigt.

Domen skall innehålla en kort redogörelse för själva tvisten, motiveringen för avgörandet, de aktuella lagrummen och punkterna i arbets- eller tjänstekollektivavtalet och ett domslut som anger målets utgång. I domen skall anges namnet på de ledamöter som deltagit i avgörandet av målet och om omröstning har skett. (8.4.1994/252)

34 a § (12.11.1993/951)

Efter huvudförhandlingen kan arbetsdomstolen hålla ett separat överläggningssammanträde, vid vilket beslut fattas om avgörandet i målet. Överläggningssammanträdet skall hållas så snart som möjligt efter att huvudförhandlingen har avslutats.

Om domen inte avkunnas, skall den utan dröjsmål postas till parterna. Domen anses ha blivit meddelad den dag den är daterad.

35 §

Räknefel, skrivfel eller annat sådant uppenbart fel i dom skall ordföranden rätta. En sådan rättelse, varom ordföranden skriftligen skall underrätta parterna och dem som kallats att höras, skall underställas arbetsdomstolen för granskning och avgörande, såframt part eller den som kallats att höras inom två veckor efter det han fått del av rättelsen anhåller därom.

36 §

Arbetsdomstolens dom är slutlig och kan genast verkställas i den ordning som gäller för laga kraft vunnen dom av allmän domstol.

37 §

Angående extraordinärt ändringssökande iakttages i tillämpliga delar stadgandena om tvistemål i 31 kap. rättegångsbalken, likväl så, att även klagan skall riktas till högsta domstolen.

37 a § (26.1.2001/59)

Vid behandling av besvärsärenden som avses i 1 § 3 mom. iakttas bestämmelserna om besvärsskrift, handläggning och utredning av besvärsärenden och rättegångskostnader i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

38 § (12.11.1993/951)

Om inte något annat stadgas i denna lag skall målen behandlas med iakttagande i tillämpliga delar av vad som stadgas om rättegång i tvistemål.

Särskilda bestämmelser (26.1.2001/59)
39 § (8.4.1994/252)

Om ett mål vars avgörande förutsätter särskild kännedom om arbets- eller tjänstekollektivavtalsförhållanden är anhängigt vid någon domstol, kan domstolen, när den anser det vara nödvändigt eller då en part yrkar det, begära utlåtande av arbetsdomstolen beträffande denna del av målet.

Om en begäran om utlåtande gäller det rätta innehållet eller den rätta tillämpningen av ett visst arbets- eller tjänstekollektivavtal eller den rätta tolkningen av en enskild bestämmelse i ett sådant, skall parterna i avtalet ges tillfälle att bli hörda i saken. I detta syfte skall arbetsdomstolen uppmana parterna att inom utsatt tid inkomma med ett yttrande. Om parterna i avtalet härvid är av olika mening, förrättas enligt arbetsdomstolens prövning förberedelse och huvudförhandling i saken.

40 § (25.8.2016/679)

40 § har upphävts genom L 25.8.2016/679, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

40 § (17.11.2000/959)

Presidenten, arbetsdomstolsrådet, ledamöterna, suppleanterna och sekreterarna i arbetsdomstolen åtalas för tjänstebrott i Helsingfors hovrätt.

41 § (12.11.1993/951)

Över den muntliga förberedelsen och huvudförhandlingen skall upprättas protokoll, i vilket i fråga om parterna och dem som har kallats för att höras antecknas yrkanden, medgivanden, bestridanden och invändningar, om dessa inte framgår av handlingarna. I protokollet antecknas också de beslut som fattats vid den muntliga förberedelsen och vid huvudförhandlingen. Ett beslut genom vilket ett mål avvisas skall dock avfattas som en separat handling.

Vid den muntliga förberedelsen skall i protokollet också i korthet antecknas de omständigheter på vilka parterna grundar sina yrkanden, motpartens yttranden om dessa och de uppgivna bevisen.

Vid huvudförhandlingen skall förhör av ett vittne, en sakkunnig samt med en part som hörs i bevissyfte eller med någon annan tas upp på band.

Angående överläggningssammanträdet skall ett protokoll uppsättas över de omständigheter som arbetsdomstolen finner nödvändiga.

42 § (12.11.1993/951)

Av handlingarna i varje mål uppgörs en särskild akt.

43 § (12.11.1993/951)

De handlingar som skall tillställas arbetsdomstolen kan sändas med posten eller genom bud med iakttagande i tillämpliga delar av stadgandena i lagen om insändande av vissa handlingar till domstolar (248/65).

44 § (12.11.1993/951)

Vid delgivning iakttas i tillämpliga delar vad som stadgas i 11 kap. rättegångsbalken.

Kallelse eller delgivning kan ske också på annat sätt, om parten godkänner detta.

45 §

Om avgifter som skall uppbäras vid arbetsdomstolen stadgas särskilt.

Av parterna eller av dem som har kallats att höras uppbärs inte expeditionslösen för protokollutdrag eller avgöranden som utges till dem.

46 §

Statliga och kommunala samt övriga offentligträttsliga samfunds myndigheter är skyldiga att på begäran giva uppgifter och annan handräckning åt arbetsdomstolen.

47 § (25.8.2016/679)

47 § har upphävts genom L 25.8.2016/679, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

47 §

Närmare bestämmelser om verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

I fråga om organiseringen av arbetet vid arbetsdomstolen bestäms närmare i arbetsdomstolens arbetsordning. Arbetsordningen fastställs av presidenten i arbetsdomstolen sedan alla personalgrupper har hörts. (8.5.2015/572)

48 §

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1974. Genom densamma upphäves lagen den 7 juni 1946 om arbetsdomstolen (437/46) jämte däri senare företagna ändringar.

Vid ikraftträdandet av denna lag blir den i tjänst varande ordföranden vid arbetsdomstolen för den återstående verksamhetsperioden president vid arbetsdomstolen.

De personer, vilka verkar som ledamöter och suppleanter vid arbetsdomstolen fortsätter att utföra sina uppgifter till utgången av sin verksamhetsperiod. Vid utnämningen av presidenten, ledamöterna och suppleanterna för den första mandatperioden efter denna lags ikraftträdande kan mandattidens längd bestämmas så, att den avviker från den i 2 § stadgade, likväl så att den ej blir längre än tre år och en månad.

I mål vid arbetsdomstolen, vilket anhängiggjorts innan denna lag trädde i kraft, sker rättegångsförfarandet enligt tidigare lag.

Ikraftträdelsestadganden:

20.12.1974/973:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

Under tidigare lags giltighetstid utnämnda ledamöter och suppleanter, som företräder staten och kommunala avtalsdelegationen samt statstjänstemännen och de kommunala tjänsteinnehavarna, företräder till utgången av sin nuvarande mandattid även å ena sidan den evangelisk-lutherska kyrkans avtalsdelegationen och å andra sidan de kyrkliga tjänsteinnehavarna.

13.6.1975/441:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

23.2.1979/244:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

23.12.1982/1007:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1983.

Åtgärder som gäller verkställigheten av denna lag kan vidtagas innan den träder i kraft. När arbetsdomstolsrådet, ledamot eller suppleant utses för den första mandattiden efter det lagen har trätt i kraft, kan mandattiden fastställas med avvikelse från 2 §, dock inte så att den omfattar mindre än två eller mera än fyra år.

Vid handläggning av mål vid arbetsdomstolen i vilket huvudförhandling inletts innan denna lag trätt i kraft skall tidigare lag tillämpas.

Regeringens proposition 188/82, Lagutsk. bet. 8/82, Stora utsk. bet. 172/82

24.10.1986/768:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

Regeringens proposition 239/84, Andra lagutsk. bet. 3/86, Stora utsk. bet. 50/86

18.11.1988/955:

Denna lag träder i kraft den 15 december 1988.

Regeringens proposition 87/88, Andra lagutsk. bet. 9/88, Stora utsk. bet. 107/88

26.3.1993/285:

Denna lag träder i kraft den 1 april1993.

RP 362/92, FvUB 2/93

26.7.1993/706:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1993.

RP 241/92, StaUB 25/93

12.11.1993/951:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1993.

8.4.1994/252:

Denna lag träder i kraft den 15 april 1994.

RP 5/94, LaUB 3/94

24.7.1997/722:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

RP 261/1996, EkUB 17/1997, RSv 99/1997

11.12.1997/1158:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

RP 130/1997, LaUB 14/1997, RSv 189/1997

30.12.1998/1169:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

RP 244/1998, FvUB 20/1998, RSv 238/1998

1.4.1999/457:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999.

RP 146/1998, LaUB 20/1998, 234/1998

25.2.2000/214:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.

RP 109/1999, GrUU 13/1999, LaUB 1/2000, RSv 21/2000

17.11.2000/959:

Denna lag träder i kraft den 1 december 2000.

RP 57/2000, LaUB 7/2000, RSv 101/2000

26.1.2001/59:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2001.

RP 157/2000, ApUB 13/2000, RSv 215/2000

1.6.2001/445:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2001.

RP 78/2000, LaUB 6/2001, RSv 33/2001

19.12.2003/1199:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

LM 92/2003, FvUB 11/2003, RSk 42/2003

19.12.2003/1208:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

Den som blivit utnämnd för viss tid till ledamot eller suppleant i arbetsdomstolen före denna lags ikraftträdande är i fråga om språkkunskaperna behörig för uppgiften till utgången av denna tid.

RP 103/2003, LaUB 3/2003, RSv 81/2003

19.5.2004/402:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2004.

RP 142/2003, AjUB 1/2004, RSv 35/2004

29.6.2006/561:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 29/2006, LaUB 8/2006, RSv 76/2006

24.2.2012/102:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2012.

RP 91/2011, FvUB 1/2011, GrUU 23/2011, RSv 2/2012

8.5.2015/572:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2015.

Ledamöter med uppdraget som bisyssla och suppleanter vid arbetsdomstolen är skyldiga att redogöra för sina bindningar när de för första gången efter denna lags ikraftträdande utnämns till sitt uppdrag.

RP 224/2014, LaUB 28/2014, RSv 328/2014

25.8.2016/679:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 7/2016, LaUB 8/2016, RSv 99/2016

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.