Beaktats t.o.m. FörfS 1141/2017.

6.11.1970/664

Lag om statens tjänstekollektivavtal

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med Riksdagens beslut stadgas:

1 kap

Lagens tillämpningsområde

1 § (19.8.1994/751)

För fastställande av de anställningsvillkor för statstjänstemän som avses i statstjänstemannalagen (750/94) genom tjänstekollektivavtal och för tryggande av arbetsfreden skall förhandlingar föras så som stadgas i denna lag.

2 mom. har upphävts genom L 10.11.2006/985. (10.11.2006/985)

2 §

Angående villkoren i tjänstemäns anställningsförhållande gäller vad om dem bestämmes i tjänstekollektivavtal.

Till anställningsvillkoren hänförs inte grunderna för ämbetsverks och inrättningars organisation eller annan reglering inom tjänsteapparaten, ej heller inrättande eller indragning av tjänster, myndigheters åligganden eller inre arbetsfördelning, arbetsledningen, arbetsmetoderna och uppkomsten av tjänsteförhållanden eller deras upphörande, med undantag av uppsägningstider och uppsägningsgrunder. (24.10.1986/764)

Avtal får inte ingås om

1) behörighetsvillkoren för tjänster, befordringsgrunder, tjänstemännens skyldigheter och disciplin eller om tillägg och ersättningar som skall betalas till tjänstemän inom utrikesrepresentationen på grund av speciella lokala förhållanden,

2) pensioner, familjepensioner eller med dem jämförliga andra förmåner, hyran för tjänstebostäder eller nyttjande av annan staten tillhörig egendom, med undantag av arbetsrum och arbetsredskap för dem som sköter uppgifter som gäller samarbete mellan arbetsgivare och tjänstemän, ej heller om

3) frågor i vilka överenskommelse inte kan träffas för arbetstagarnas del genom arbetskollektivavtal.

(24.10.1986/764)

Genom förordning av statsrådet kan anges de tjänster vars innehavare skall företräda staten vid nedan i denna lag nämnda förhandlingar eller då stridsåtgärder vidtas, eller vars innehavare på något annat sätt skall företräda arbetsgivaren. Avlöningen av dessa tjänstemän samt deras naturaförmåner och andra ekonomiska förmåner fastställs enligt 5 §. (3.6.2005/371)

I en sak om vilken inte finns något tjänstekollektivavtal gäller vad som särskilt stadgas eller föreskrivs därom eller vad som särskilt överenskoms med tjänstemannen. (19.8.1994/751)

Sådan bestämmelse i tjänstekollektivavtal, som står strid med 2, 3, 4 eller 5 mom., är ogiltig.

2 kap

Tjänstekollektivavtal

3 § (24.10.1986/764)

Tjänstekollektivavtal (preciserande tjänstekollektivavtal) kan ingås om precisering av gällande tjänstekollektivavtal. Om förhandlingsproceduren samt om förfarandet för tryggande av arbetsfreden eller om annat sådant förfarande kan särskilt avtal (huvudavtal) ingås. Likaså kan särskilt avtal (allmänt avtal) ingås om proceduren vid skötseln av tjänstemannafrågor.

Genom ett allmänt avtal som nämns i 1 mom. får avvikelse inte göras från procedurer som anges i annan lag eller förordning. I övrigt gäller om avtal som nämns i 1 mom. vad som stadgas om tjänstekollektivavtal, om inte annat sägs nedan.

Förhandlings- och avtalsparter är, om inte något annat följer av 3 a §,

1) på statens vägnar den myndighet som genom förordning ombetros uppdraget (statens förhandlingsmyndighet),

2) i de fall som avses i 4 mom. på statens vägnar det ämbetsverk eller den inrättning som bestäms av statens förhandlingsmyndighet (förvaltningsområdets förhandlingsmyndighet),

3) på tjänstemännens vägnar sådana registrerade föreningar till vilkas egentliga syften hör att bevaka tjänstemännens intressen i tjänsteförhållandena (tjänstemannaförening) och med vilka statens förhandlingsmyndighet finner det vara ändamålsenligt att förhandla och ingå tjänstekollektivavtal, samt

4) i de fall som avses i 4 mom. på tjänstemännens vägnar tjänstemannaföreningar med vilka förvaltningsområdets förhandlingsmyndighet finner det vara ändamålsenligt att förhandla och ingå preciserande tjänstekollektivavtal (förvaltningsområdets tjänstemannaförening).

(26.3.1993/284)

Statens förhandlingsmyndighet kan ålägga förvaltningsområdets förhandlingsmyndighet att föra förhandlingar som behövs för ingående av tjänstekollektivavtal och berättiga myndigheten att för egen eller för respektive förvaltnings del ingå preciserande tjänstekollektivavtal. Står ett av förvaltningsområdets förhandlingsmyndighet ingånget preciserande tjänstekollektivavtal i strid med ett tjänstekollektivavtal som ingåtts av statens förhandlingsmyndighet, är det ogiltigt till den del det strider mot tjänstekollektivavtalet.

3 a § (26.3.1993/284)

Genom förordning kan stadgas att förhandlings- och avtalsparter som företräder arbetsgivaren i ärenden som gäller anställningsvillkoren för tjänstemän vid sådana affärsverk som avses i lagen om statens affärsverk (627/87) är

1) sådan registerad förening till vilkas egentliga syften hör att bevaka arbetsgivarnas intressen i fråga om anställningsförhållandena och som ombetros detta uppdrag genom förordning (arbetsgivarförening), samt

2) affärsverket i fråga som är medlem i en arbetsgivarförening som avses i 1 punkten.

Förhandlings- och avtalspart på tjänstemännens vägnar är i de fall som avses i 1 mom. en sådan registrerad förening till vars egentliga syften hör att bevaka affärsverkets tjänstemäns intressen i tjänsteförhållandena (affärsverkets tjänstemannaförening) och med vilken en sådan i 1 mom. nämnd förhandlings- och avtalspart som företräder arbetsgivaren finner det vara ändamålsenligt att förhandla och ingå avtal.

Vad 5 § 6 och 7 mom., 8 § 3 mom. samt 19 § 2 mom. stadgar om staten eller om statens förhandlingsmyndighet tillämpas, i fall som avses i 1 mom., i stället för på dessa på affärsverken och arbetsgivarföreningen. Arbetsgivarföreningen beslutar om verkställande av lockout som gäller affärsverk. Vad 12 § stadgar om den statliga förhandlingsmyndighetens rätt att föra en stridsåtgärd till tjänstetvistnämnden, gäller i fråga om stridsåtgärder vid affärsverk även affärsverken och arbetsgivarföreningen. (22.12.1995/1670)

Vad någon annan lag stadgar om den statliga förhandlingsmyndighetens eller en statlig myndighets rätt att ingå tjänstekollektivavtal eller arbetskollektivavtal eller med dessa jämförbara avtal gäller i stället för sistnämnda myndigheter arbetsgivarföreningen i fråga om sådana anställningsvillkor som gäller personalen vid affärsverken.

På arbetsgivarföreningen skall föreningslagen (503/89) tillämpas. Statens förhandlingsmyndighet kan, enligt vad som stadgas närmare genom förordning, sköta beredningen av de ärenden som ankommer på föreningen.

L om statens affärsverk 627/1987 har upphävts genom L 1185/2002. Se L om statliga affärsverk 1062/2010.

4 §

Tjänstekollektivavtal skall ingås skriftligen. Avtal må ingås även sålunda, att avtalets innehåll upptages i det vid förhandlingar mellan parterna förda protokollet, vilket styrkes på ett parterna emellan gemensamt överenskommet sätt.

Ett tjänstekollektivavtal träder i kraft först då statsrådet har godkänt det. Statsrådets godkännande krävs dock inte för tjänstekollektivavtal som ingåtts mellan de parter som avses i 3 a § och inte heller för preciserande tjänstekollektivavtal, om i gällande tjänstekollektivavtal har överenskommits om de merutgifter som det preciserande tjänstekollektivavtalet åsamkar staten. (26.3.1993/284)

Om ett tjänstekollektivavtal eller ett med stöd av 5 § 2 mom. utfärdat statsrådsbeslut åsamkar staten merutgifter som skall godkännas av riksdagen, skall statsrådet till denna del för godkännande underställa riksdagens statsutskott tjänstekollektivavtalet eller sitt beslut. (14.2.1992/127)

5 § (3.6.2005/371)

Bundna av ett tjänstekollektivavtal är

1) staten i andra fall än de som anges i 2 punkten,

2) affärsverk i fall som avses i 3 a § samt en arbetsgivarförening i fråga om avtal som den har ingått,

3) de tjänstemannaföreningar som ingått avtalet eller som i efterhand med samtycke av tidigare parter i avtalet skriftligen biträtt detta,

4) de registrerade föreningar som direkt eller genom mellanled är eller under avtalets giltighetstid varit underföreningar i föreningar som avses i 2 eller 3 punkten, och

5) de affärsverk och tjänstemän som är eller under avtalets giltighetstid har varit medlemmar i en sådan arbetsgivar- eller tjänstemannaförening som är bunden av avtalet.

Utan att bestämma anställningsvillkoren så att de är sämre än vad som gäller enligt tjänstekollektivavtalet, men i övrigt utan hinder av tjänstekollektivavtalet, kan

1) statsrådet bestämma tjänstemännens anställningsvillkor, om möjligheterna att få eller kvarhålla personal hos staten eller andra vägande skäl kräver detta,

2) inom ramen för statsbudgeten ett ämbetsverk eller en inrättning bestämma sina tjänstemäns avlöning och bevilja tjänstemännen naturaförmåner på grundval av tjänsteförhållandet,

3) finansministeriet enligt statsbudgeten bevilja tillstånd att till en tjänsteman vid ett ämbetsverk eller en inrättning betala en ekonomisk förmån på grundval av tjänsteförhållandet också i andra fall än de som avses i 2 punkten, samt

4) affärsverk som avses i lagen om statliga affärsverk (1185/2002) bestämma sina tjänstemäns anställningsvillkor.

Avlöningen för en tjänsteman kan fastställas med stöd av 2 mom. endast om det med tjänstemannen inte har ingåtts något sådant avtal som avses i 44 § i statstjänstemannalagen.

Finansministeriet fastställer avlöningen, naturaförmånerna och övriga ekonomiska förmåner för följande tjänster:

1) de arbetsgivartjänster som avses i 2 § 4 mom., om tjänsterna specificeras i statsbudgeten,

2) tjänsterna som avdelningschef vid ett ministerium samt motsvarande och högre tjänster vid ett ministerium,

3) sådana tjänster som chef för ett ämbetsverk som lyder direkt under ett ministerium och som till sin allmänna betydelse är jämförbara med de tjänster som avses i 2 punkten; bestämmelser om vilka tjänster som inte kan anses vara jämförbara med de tjänster som avses i 2 punkten utfärdas genom förordning av statsrådet,

4) verkställande direktörerna vid statliga affärsverk.

(29.12.2011/1549)

Genom förordning av statsrådet kan föreskrivas att ett beslut enligt 2 mom. 2 punkten som gäller en tjänsteman vid ett ämbetsverk eller en inrättning fattas av ett annat ämbetsverk eller en annan inrättning eller en myndighet inom samma förvaltningsområde.

Staten får inte i andra fall än de som avses i 2–4 mom. inom tillämpningsområdet för ett tjänstekollektivavtal bestämma eller avtala att anställningsvillkoren för en tjänsteman som står utanför tjänstekollektivavtalet men utför arbete som avses i avtalet skall vara sådana att de strider mot tjänstekollektivavtalet.

Vad som bestäms i 1 och 6 mom. skall iakttas endast om staten, föreningen eller tjänstemannen inte är bunden av ett tidigare, på andra villkor ingånget tjänstekollektivavtal eller om den kategori som avtalet binder inte är begränsad i själva avtalet.

Se StatstjänstemannaL 750/1994 44 § och F om tjänstekollektivavtal 1203/1987 9 §. L om statliga affärsverk 1185/2002 har upphävts genom L om statliga affärsverk 1062/2010.

6 §

Tjänstekollektivavtal som icke ingåtts för viss tid må av den som är part i avtalet uppsägas att upphöra tre månader från uppsägningen, såframt ej annat är överenskommet om uppsägningstiden. För längre tid än fyra år slutet tjänstekollektivavtal gäller efter förloppet av fyra år såsom tjänstekollektivavtal vars giltighetstid icke är bestämd. Vad ovan är sagt gäller även huvudavtal, likväl så, att uppsägningstiden för dess vidkommande är sex månader.

Samma uppsägningsrätt som en part i avtalet har en i 5 § 1 mom. 4 punkten avsedd förening, om den har upphört att vara underförening till en förening som är part i avtalet. En underförening är likväl bunden av tjänstekollektivavtal under samma tid som en ovan avsedd förening som är part i avtalet. (26.3.1993/284)

Uppsägning skall ske skriftligen.

7 §

Även om tjänstekollektivavtal upphört att vara i kraft, skall däri upptagna villkor för anställningsförhållande fortfarande iakttagas, intill dess nytt avtal ingåtts och trätt i kraft, såframt ej annat överenskommits eller följer av 2 § 5 mom.

3 kap

Arbetsfred och arbetstvister

8 §

Annan stridsåtgärd mot gällande anställningsförhållande än lockout eller strejk får inte inledas. (24.10.1986/764)

Också stridsåtgärder som nämns i 1 mom. är förbjudna, om de syftar till att påverka andra omständigheter än sådana om vilka avtal kan ingås enligt 2 § eller om så är särskilt stadgat i lag. Förbudet gäller andra ärenden än sådana om vilka avtal kan ingås enligt 2 § även när ett huvudavtal eller allmänt avtal enligt 3 § 1 mom. kan ingås om dem. (24.10.1986/764)

Med lockout avses av staten föranstaltad och med strejk av tjänstemannaförening mot staten riktad arbetsinställelse, som har till ändamål att utöva påtryckning på motparten i arbetstvisten genom att avbryta utförandet av de av arbetsinställelsen omfattade tjänstemännens samtliga tjänsteåligganden.

En tjänsteman får inte delta i en strejk annat än med stöd av beslut av den tjänstemannaförening som inlett strejken. Tjänstemän som avses i 2 § 4 mom. får inte vidta stridsåtgärder. Om lockout beslutar statens förhandlingsmyndighet. (24.10.1986/764)

9 § (24.10.1986/764)

Den som är bunden av ett tjänstekollektivavtal får inte medan avtalet är i kraft vidta en stridsåtgärd som avser avtalets giltighet, bestånd eller rätta innebörd eller avgörande av en tvist med anledning av ett på avtalet grundat anspråk, ändring av gällande avtal eller åstadkommande av ett nytt avtal. Denna fredsplikt kan utvidgas genom ett tjänstekollektivavtal. Fredsplikten gäller även en förening, om en underförening som nämns i 5 § 1 mom. 3 punkten har ingått tjänstekollektivavtal med föreningens samtycke. Att det finns ett gällande huvudavtal, ett allmänt avtal eller ett annat endast för reglering av specialfrågor ingånget avtal hindrar inte att en stridsåtgärd vidtas för åstadkommande av ett nytt avtal om andra frågor, såvida inte annat är överenskommet.

10 §

Tjänstemannaförening är skyldig att övervaka, att underlydande föreningar och tjänstemän avhåller sig från i 8 § förbjudna stridsåtgärder.

Av tjänstekollektivavtal bunden förening är skyldig att tillse, att underlydande föreningar och tjänstemän som beröres av avtalet icke bryter mot den förpliktelse till arbetsfred, som stadgas i 9 §, eller bestämmelserna i avtalet.

Förenings i 1 eller 2 mom. avsedda skyldighet innebär även att den icke får stödja eller befordra förbjudna stridsåtgärder eller på annat sätt medverka till sådana åtgärder utan är pliktig att söka avveckla dem.

11 § (20.3.2015/284)

En tjänsteman är inte skyldig att utföra uppgifter som omfattas av en tillåten lockout eller strejk eller av en sådan tillåten blockad som gäller frågor om vilka avtal får ingås enligt 2 §. En tjänsteman som inte omfattas av en arbetsstrid ska uppfylla sina normala tjänsteplikter och är dessutom skyldig att utföra skyddsarbete. Vad som bestäms i 8 § 3 mom. hindrar inte en tjänsteman, som omfattas av arbetsstrid, att utföra skyddsarbete.

Med skyddsarbete avses arbete som är nödvändigt vid en arbetsstrid för att fara för medborgares liv eller hälsa ska kunna förhindras eller för att sådan egendom som speciellt utsätts för fara till följd av arbetsstriden ska kunna skyddas.

12 §

Anser statens förhandlingsmyndighet eller en i 3 § 3 mom. 3 punkten nämnd tjänstemannaförening att en stridsåtgärd kan åstadkomma allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner, och har vid förhandlingar enighet inte kunnat nås om avstående från eller begränsning av stridsåtgärden, har statens förhandlingsmyndighet eller tjänstemannaföreningen rätt att, inom fem dygn efter det ett i 7 § lagen om medling i arbetstvister nämnt meddelande har lämnats, skriftligen anmäla till riksförlikningsmannabyrån att den kommer att hänskjuta saken till statens tjänstetvistsnämnd. (24.10.1986/764)

Finner statens förhandlingsmyndighet eller tjänstemannaförening, att stridsåtgärd under pågående arbetsstrid blir samhällsfarlig på sätt i 1 mom. avses, må den omedelbart hänskjuta saken till tjänstetvistsnämnden för handläggning.

13 §

Tjänstetvistsnämnden har åtta medlemmar. Medlemmarna, som skall vara förtrogna med tjänstemännens arbetsförhållanden, utses av riksförlikningsmannen för tre kalenderår i sänder, fyra medlemmar på förslag av statens förhandlingsmyndighet och fyra på förslag av de mest representativa centralorganisationerna för tjänstemannaföreningarna. För varje medlem utses enligt samma grunder två personliga suppleanter. (24.10.1986/764)

Även i det fall, att statens förhandlingsmyndighet eller centralorganisationerna inom av riksförlikningsmannen bestämd tid icke framlagt förslag till medlemmar och suppleanter i tjänstevistsnämnden, utses dessa av riksförlikningsmannen.

Avgår eller avlider medlem eller suppleant under pågående mandattid, utses i hans ställe ny för den återstående mandattiden.

14 §

Tjänstetvistsnämnden sammankommer på kallelse av riksförlikningsmannen för att inom sig välja ordförande och viceordförande.

Utgifterna för nämnden bestrides av statens medel.

15 §

Såsom tjänstetvistsnämndens beslut i sak som angår stridsåtgärds samhällsfarlighet gäller flertalets åsikt. I övriga ärenden avgör vid lika röstetal ordförandens röst, utom vid val, då lotten avgör.

Nämnden är beslutför endast när den är fulltalig.

16 § (24.10.1986/764)

Tjänstetvistsnämnden skall avgöra ett ärende som gäller en stridsåtgärds samhällsfarlighet inom fjorton dygn, i det i 12 § 1 mom. angivna fallet räknat från det ett i 7 § lagen om medling i arbetstvister nämnt meddelande om att en stridsåtgärd inletts eller utvidgats har inkommit till riksförlikningsmannabyrån, och i det i 12 § 2 mom. angivna fallet räknat från det saken hänskjutits till tjänstetviststnämnden. Nämnden skall underrätta parterna i tvisten och riksförlikningsmannabyrån om sitt beslut.

17 § (24.10.1986/764)

Har tjänstetvistsnämnden funnit att en planerad eller inledd stridsåtgärd eller en utvidgning av en stridsåtgärd är sådan som nämns i 12 §, skall nämnden i sitt beslut uppmana parterna att helt eller till någon del avstå från stridsåtgärden. I intet fall får en stridsåtgärd som hänskjutits till nämnden vidtas tidigare än två veckor från den ursprungligen meddelade tidpunkten för stridsåtgärdens början eller utvidgning.

18 §

Vad i 12–17 §§ är stadgat tillämpas, såframt ej statens förhandlingsmyndighet och vederbörande tjänstemannaförening sinsemellan annorlunda överenskommit.

4 kap

Påföljder av brott mot tjänstekollektivavtal och stadgandena i denna lag

19 §

Den som är bunden av tjänstekollektivavtal och som medvetet överträder eller som på goda grunder borde ha insett att han överträder bestämmelserna i avtalet, kan av arbetsdomstolen dömas att betala plikt. (27.6.1986/491)

Förfares från statens sida i strid med 8 eller 9 § eller överträder eller underlåter tjänstemannaförening att iakttaga vad i 8, 9 eller 10 § är stadgat, skall staten eller tjänstemannaföreningen, om ej annat är föreskrivet i tjänstekollektivavtal, i stället för skadestånd betala plikt. Stadgandena i detta moment skall dock ej tillämpas på förening som lämnat i 9 § avsett samtycke.

Plikt får i fråga om staten eller förening uppgå till högst 50 000 mark och i fråga om tjänsteman till högst 200 mark. Statsrådet skall, sedan statens förhandlingsmyndighet och de centrala tjänstemannaföreningarna hörts, justera dessa markbelopp treårsvis i motsvarighet till förändringen i penningvärdet. (27.6.1986/491)

20 §

Då plikt ådöms skall hänsyn tas till alla föreliggande omständigheter, såsom skadans storlek, graden av skuld, den anledning till överträdelsen som den andra parten möjligen givit och föreningens storlek. Om särskilda skäl föreligger, behöver plikt inte ådömas. (27.6.1986/491)

Plikt tilldömes, såframt ej annat är föreskrivet i tjänstekollektivavtalet, den som lidit skada eller, såvida ingen skada uppkommit, den part på vars yrkande domen givits. Finnes flera till plikten berättigade parter, skall i domen, med beaktande av storleken av den skada som drabbat envar av dem och deras medlemmar och dem de företräder, bestämmas hur det utdömda beloppet skall fördelas mellan parterna.

21 §

Har bestämmelserna i tjänstekollektivavtal så väsentligt åsidosatts, att det icke rimligtvis kan fordras att de övriga av avtalet bundna skall kvarstå i avtalsförhållandet, må arbetsdomstolen förklara avtalet omedelbart hävt.

Har avtal på talan mot någon tjänstemannaförening förklarats hävt, må avtalet inom två veckor uppsägas också gentemot övriga föreningar.

Har avtal på förenings talan förklarats hävt, äger även annan förening, som är part i avtalet eller som har uppsägningsrätt enligt 6 § 2 mom., rätt att inom två veckor uppsäga avtalet.

Sålunda uppsagt avtal upphör omedelbart att gälla.

22 § (19.8.1994/751)

Tjänstemäns deltagande med stöd av en tjänstemannaförenings beslut i en av föreningen vidtagen stridsåtgärd skall inte anses som brott i tjänsten, gärning för vilken straff utdöms i disciplinär väg eller grund för upplösning av tjänsteförhållande.

5 kap

Särskilda stadganden

23 §

Tjänsteman må icke utan synnerligen tvingande skäl hindras att i egenskap av företrädare för tjänstemannaförening deltaga i förhandlingar som avses i denna lag.

24 § (3.6.2005/371)

Till en tjänsteman som omfattas av en stridsåtgärd betalas inte avlöning, naturaförmåner och andra ekonomiska förmåner för den tid arbetet ligger nere till följd av en stridsåtgärd mot staten. Dessa betalas inte heller till en tjänsteman som omfattas av lockout som utlysts av staten. Tjänstemannen har likväl rätt att nyttja sin tjänstebostad medan stridsåtgärden pågår.

25 § (20.3.2015/284)

25 § har upphävts genom L 20.3.2015/284.

26 § (21.5.1999/646)

Statens förhandlingsmyndighet har utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att av ämbetsverk och inrättningar få uppgifter och utredningar om tjänstemännens anställningsvillkor och om beslut som fattats med stöd av 5 § 2 mom. samt andra uppgifter och utredningar som behövs för tjänstekollektivavtalsverksamheten, tryggandet av arbetsfreden och skötseln av övriga uppgifter som ankommer på statens förhandlingsmyndighet. Förvaltningsområdets förhandlingsmyndighet har samma rätt till den del det är nödvändigt för att den skall kunna sköta de arbetsgivaruppgifter som med stöd av denna lag hör till den.

27 §

Angående terminerna i denna lag gäller vad i lagen den 25 april 1930 om beräknande av laga tid (150/30) är stadgat.

28 §

Närmare stadganden om verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

29 §

Denna lag träder i kraft den 1 december 1970.

Före denna lags ikraftträdande må åtgärder för lagens verkställighet vidtagas.

Ikraftträdelsestadganden:

27.6.1986/491:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

Statsrådet skall verkställa den första i 19 § 3 mom. nämnda justeringen från och med den 1 januari 1988.

På överträdelse av bestämmelse i tjänstekollektivavtal och på kampåtgärd som inträffat före denna lags ikraftträdande tillämpas tidigare lag.

Regeringens proposition 20/86, Statsutsk. bet. 15/86, Stora utsk. bet. 44/86

24.10.1986/764:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988, och den tillämpas på tjänstekollektivavtal som ingåtts och beslut av statsrådet och finansministeriet som fattats samt på stridsåtgärder som inletts eller fortgår efter ikraftträdandet. Den ändrade lydelsen av 12 § 1 mom. samt 16 och 17 §§ skall tillämpas, om ett i 7 § lagen om medling i arbetstvister nämnt meddelande skal tillställas riksförlikningsmannabyrån eller om sa ken i de fall som avses i 12 § 2 mom. lagen on statens tjänstekollektivavtal efter ikraftträdande har hänskjutits till tjänstetvistsnämnden.

Regeringens proposition 239/84, Andra lagutsk. bet. 3/86, Stora utsk. bet. 50/86

23.12.1987/1102:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

Regeringens proposition 132/87, Grundlagsutsk. bet. 9/87, Stora utsk. bet. 160/87

17.11.1989/994:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

Regeringens proposition 1/89, Andra lagutsk. bet. 9/89, Stora utsk. bet. 139/89

1.12.1989/1055:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1990.

Regeringens proposition 134/89, Socialutsk. bet. 20/89, Stora utsk. bet. 131/89

25.1.1991/199:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

Regeringens proposition 84/90, Lagutsk. bet. 11/90, Stora utsk. bet. 150/90

14.2.1992/127:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1992.

Riksdagens statsutskott beslutar om sådana avtal och beslut enligt 4 § lagen om statens tjänstekollektivavtal som har tillställts riksdagens lönedelegation för godkännande och om vilka lönedelegationen inte har fattat beslut förrän denna lag träder i kraft.

Regeringens proposition 184/91, Statsutsk. bet. 50/91

26.6.1992/588:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1992.

Utan hinder av 5 § 2 mom. 2 punkten i denna lag skall finansministeriet avgöra ärenden enligt 5 § 2 mom. 2 punkten i fråga om de ämbetsverk och inrättningar som inte anvisas anslag för sina utgifter för verksamheten under ett omkostnadsmoment, om inte något annat stadgas genom förordning.

RP 43/92, FvUB 4/92

26.3.1993/284:

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

RP 362/92, FvUB 2/93

19.8.1994/751:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1994.

RP 291/93, FvUB 5/94

19.8.1994/757:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1994.

RP 60/94, FvUB 6/94

22.12.1995/1670:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

RP 113/95, FvUB 9/95, RSv 131/95

29.11.1996/940:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

RP 18/1996, FvUB 20/1996, RSv 155/1996

21.5.1999/646:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999.

RP 30/1998, FvUB 31/1998, RSv 303/1998

3.6.2005/371:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2005. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 272/2004, FvUB 4/2005, RSv 20/2005

10.11.2006/985:
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Genom denna lag upphävs

1) lagen av den 8 augusti 1969 om ortodoxa kyrkosamfundet (521/1969) jämte ändringar,

2) lagen av den 10 februari 1984 om tjänste- och arbetsvillkorsutskottet inom ortodoxa kyrkosamfundet i Finland (158/1984),

3) i statstjänstemannalagen av den 19 augusti 1994 (750/1994) 68 §, sådan den lyder i lag 939/1996,

4) i lagen av den 6 november 1970 om statens tjänstekollektivavtal (664/1970) 1 § 2 mom., sådant det lyder i lag 940/1996, samt

5) i förordningen av den 23 december 1987 om statens tjänstekollektivavtal (1203/1987) 10 § 4 mom. 31 punkten, sådan den lyder i lag 878/1992.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Överföring av ansvaret för kyrkostyrelsen, stiftsförvaltningen och ortodoxa seminariet till kyrkan

Ansvaret för ortodoxa kyrkostyrelsen, stiftsförvaltningen och ortodoxa seminariet överförs från staten till den ortodoxa kyrkan när denna lag träder i kraft. Kostnaderna för lön och reseersättning till tjänstemän vid kyrkostyrelsen, stiftsförvaltningen och seminariet samt övriga omkostnader överförs till den ortodoxa kyrkan.

I statsbudgeten intas årligen ett anslag avsett för skäliga kostnader för ortodoxa kyrkans verksamhet. Grunden för dimensioneringen av anslaget bestäms enligt beloppet av de utgifter som ansvaret för kyrkostyrelsen, stiftsförvaltningen och ortodoxa seminariet åsamkat staten och beloppet av de statsunderstöd som har beviljats ortodoxa kyrkans församlingar och inrättningar före denna lags ikraftträdande samt den uppskattade förändringen i kostnadsnivån. Förändringen i kostnadsnivån beräknas, om inte något annat följer av särskilda skäl, på basis av förändringen i den allmänna prisnivån. På statsunderstödet tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i statsunderstödslagen (688/2001).

Ändring av tjänsteförhållanden till arbetsavtalsförhållanden

När denna lag träder i kraft ändras tjänsteförhållandena i kyrkan och församlingarna till arbetsavtalsförhållanden och tjänsterna dras in utan några särskilda åtgärder. I fråga om de anställda och anställningsvillkoren tillämpas vad som bestäms i eller med stöd av lag samt vad som avtalas i kollektivavtalet och arbetsavtalet.

Prövotid

För en präst, diakon eller kantor som är anställd på prövotid vid lagens ikraftträdande upphör prövotiden fyra månader efter ikraftträdandet, eller om prövotiden enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet skall upphöra tidigare, vid denna tidigare tidpunkt.

Pensionsrätt

Om anställningsförhållandet för en anställd som med stöd av 120 § övergår från ett tjänsteförhållande till ett arbetsavtalsförhållande i kyrkan har börjat före den 1 januari 1993, gäller i fråga om hans eller hennes pensionsrätt vad som bestäms om rätten till pension för dem som står i tjänsteförhållande till staten.

Anställda som övergår från ett sådant tjänsteförhållande i en församling som avses i 21 § i den lag som nämns i 118 § 2 mom. 1 punkten till ett arbetsavtalsförhållande har rätt till ålders-, invalid-, arbetslöshets- och deltidspension samt deras anhöriga till familjepension, vilka betalas ur kyrkans centralfond, i tillämpliga delar enligt de bestämmelser som gäller dem som står i tjänsteförhållande till staten.

Anställda som avses i 1 och 2 mom. skall delta i bekostandet av pensionsskyddet i tillämpliga delar enligt de bestämmelser som gäller dem som står i tjänsteförhållande till staten.

Anhängiga förvaltningsärenden

På förvaltningsärenden som väckts hos en kyrklig myndighet eller församlingsmyndighet före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. När det gäller ärenden som återsänts för ny behandling skall dock denna lag tillämpas.

Organ och förtroendevalda

Mandattiden för tillrättavisningsnämnden och kyrkliga överdomstolen upphör vid ikraftträdandet och anhängiga ärenden vid dessa förfaller. Ärenden som bereds av tjänste- och arbetsvillkorsutskottet inom ortodoxa kyrkosamfundet i Finland och av beredningsutskottet vid kyrkomötet överförs till kyrkostyrelsen. Mandattiden för de direktioner för klostren som valts tills vidare före ikraftträdandet upphör fem år efter ikraftträdandet.

Övriga kyrkliga organ och församlingsorgan som valts före ikraftträdandet fortsätter till slutet av sin mandattid enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. I fråga om valbarhet för förtroendevalda som valts före ikraftträdandet tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Reglementen, instruktioner och arbetsordningar

De reglementen och instruktioner som gäller i kyrkan och församlingarna vid ikraftträdandet fortsätter att gälla. Om en bestämmelse i ett reglemente, en instruktion eller en arbetsordning står i strid med denna lag eller kyrkoordningen, skall denna lag eller kyrkoordningen iakttas.

RP 59/2006, FvUB 20/2006, RSv 131/2006

29.12.2011/1549:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

RP 95/2011, FvUB 8/2011, RSv 109/2011

20.3.2015/284:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2015.

RP 298/2014, FvUB 50/2014, RSv 323/2014

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.