Beaktats t.o.m. FörfS 438/2018.

14.7.1967/329

Lag om pension och anpassningsbidrag för riksdagsledamöter

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med Riksdagens beslut stadgas:

1 § (24.4.2009/271)

En riksdagsledamot och en medlem av statsrådet har rätt till pension av statens medel på det sätt som föreskrivs i denna lag. I denna lag benämns den som innehar eller har innehaft något av dessa uppdrag riksdagsledamot, uppdragen ledamotsuppdrag och den samlade pension de ger rätt till ledamotspension.

Pensionsskyddet för riksdagsledamöter sköts av den kommunala pensionsanstalten. (4.6.2010/471)

2 §

En förutsättning för ålderspension är att en riksdagsman har uppnått 65 års ålder och att hans riksdagsmannauppdrag har upphört. (30.12.1993/1531)

Om riksdagsledamoten inte har uppnått pensionsålder när uppdraget som ledamot upphör, har han eller hon rätt till anpassningsbidrag enligt följande:

1) anpassningsbidrag betalas i högst ett år, om uppdraget som ledamot har varat i minst tre år,

2) anpassningsbidrag betalas i högst två år, om uppdraget som ledamot har varat i minst sju år, eller

3) anpassningsbidrag betalas i högst tre år, om uppdraget som ledamot har varat i minst 15 år.

(18.2.2011/150)

Om riksdagsledamoten har fyllt 59 år när anpassningsbidraget upphör, kan anpassningsbidrag betalas fram till 65 års ålder. Bidragsbeloppet är alltid minst det belopp som enligt 6 § 1 mom. intjänas under ett sjuårigt ledamotsuppdrag. För anpassningsbidrag gäller i övrigt vad som föreskrivs om ålderspension i denna lag. (18.2.2011/150)

En riksdagsledamot har rätt att få ålderspension i förtid i tillämpliga delar enligt samma bestämmelser som gäller för pension för arbetstagare i statens tjänst. (18.2.2011/150)

Blir ålderspensionstagare invald i riksdagen, tillkommer honom, då riksdagsmannauppdraget upphör, endast en pension med stöd av denna lag.

2 a § (3.9.2004/832)

2 a § har upphävts genom L 3.9.2004/832.

3 § (18.2.2011/150)

Villkoret för att få invalidpension är att en riksdagsledamot medan ledamotsuppdraget varar, till följd av sjukdom, lyte eller skada blivit oförmögen att handha uppdraget under en tid av sannolikt minst ett år, tiden från och med det att arbetsoförmågan började medräknad, eller att han eller hon efter det att ledamotsuppdraget upphört har blivit för lika lång tid oförmögen till tjänst eller arbete som med beaktande av hans eller hennes ålder, yrkeskunskap och övriga omständigheter bör anses vara lämpligt för honom eller henne och trygga en skälig försörjning, eller utifrån tjänste- eller arbetsavtalsförhållande fått invalidpension enligt någon arbetspensionslag som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006).

3 a § (3.9.2004/832)

3 a § har upphävts genom L 3.9.2004/832.

4 §

Såsom pensionstid räknas för varje mandatperiod, för vilken riksdagsman är vald, tiden mellan den 1 i den månad då riksdagsmannaval förrättades och den 1 i den månad då närmast följande val äger rum. Kallas suppleant till riksdagsman, begynner hans rätt att räkna sig till godo pensionstid, när han trädde i utövning av sitt uppdrag. Om riksdagsmannauppdraget upphör under mandatperioden, upphör även rätten att tillgodoräkna pensionstid.

Såsom pensionstid för invalid- eller arbetslöshetspension räknas även tiden mellan invaliditetens eller arbetslöshetens början och uppnåendet av pensionsåldern i tillämpliga delar enligt samma bestämmelser som gäller för pension för arbetstagare i statens tjänst. (18.2.2011/150)

Till pensionstiden räknas även den tid under vilken riksdagsman erhållit med tillämpning av 2 mom. beviljad invalid- eller arbetslöshetspension, i sådant fall då honom senare på grund av ålderdom eller ny invaliditet eller arbetslöshet skall beviljas pension med stöd av denna lag. (10.12.1971/864)

Vid beräkningen av pensionstiden beaktas varje period endast en gång.

Pensionstiden räknas i hela månader.

4 a § (18.2.2011/150)

Om det i någon arbetspensionslag som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare krävs att personen under en minimitid har varit i arbete som omfattas av de nämnda bestämmelserna, jämställs ett avbrott utan lön i en riksdagsledamots arbete under ledamotsuppdraget med sådant arbete när minimitiden beräknas.

5 § (18.2.2011/150)

Det pensionsgrundande arvodet räknas ut månadsvis enligt lagen om riksdagsmannaarvode (328/1947), lagen om arvoden och ersättningar som betalas till medlemmar av statsrådet (1096/2006) och lagen om arvode och pension för den som valts till företrädare för Finland i Europaparlamentet (1184/1994) på grundval av arvodena för ledamotsuppdraget under högst de senaste 15 fulla kalenderåren. Det årliga arvodet justeras till nivån för det år då pensionen börjar löpa, med index fram till 2005 och från och med 2005 med den lönekoefficient som föreskrivs i 96, 97 och 100 § i lagen om pension för arbetstagare. Från det årliga arvodet dras först av ett belopp som motsvarar procentsatsen för arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift som fastställts för året i fråga. Det pensionsgrundande arvodet är det månatliga medeltalet för de sålunda uträknade arvodena. Har ledamotsuppdraget varat en kortare tid än 15 år, räknas det pensionsgrundande arvodet ut enligt arvodena för de fulla kalenderåren under denna tid. Har ledamotsuppdraget varat en kortare tid än ett fullt kalenderår, räknas det pensionsgrundande arvodet ut enligt arvodena för de fulla kalendermånaderna under denna tid.

6 § (30.12.1993/1531)

Pensionens belopp utgör för varje till pensionstiden hänförlig hel månad 1/3 procent av det pensionsgrundande arvodet. Pensionens belopp utgör dock för varje till pensionstiden hänförlig hel månad 11/30 procent av det pensionsgrundande arvodet tills lagen träder i kraft.

Pensionens maximibelopp är 60 procent av det pensionsgrundande arvodet. Har en riksdagsman när lagen träder i kraft en pensionstid om minst 3 år enligt denna lag, bestäms pensionens maximibelopp dock i procent av det pensionsgrundande arvode som avses ovan på grundval av den tid som räknas som pensionstid till dess riksdagsmannaperioden upphör

Minimipensionstid Pensionens maximibelopp
15 66
12 65
9 64
7 63
5 62
3 61
7 § (10.12.1971/864)

Pension beviljas på ansökan.

2 mom. har upphävts genom L 18.2.2011/150. (18.2.2011/150)

8 § (3.9.2004/832)

Överstiger den pension som beviljats en riksdagsledamot enligt denna lag och arbetspensionerna enligt de arbetspensionslagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare tillsammans samordningsgränsen i 2 mom. i denna paragraf, dras 62,5 procent av den överskjutande delen av från pensionen enligt denna lag när den betalas ut, dock så att i pension till den som innehaft ett ledamotsuppdrag en kortare tid än 15 år också efter avdrag av den överskjutande delen betalas minst hälften av den intjänade pensionen enligt 6 § och till den som innehaft ett ledamotsuppdrag en längre tid än 15 år minst hälften av pensionens maximibelopp enligt 6 §. Övriga förmåner som enligt 92 och 93 § i lagen om pension för arbetstagare ska dras av från arbetspension ska dras av från pensionen enligt denna lag till den del de inte i enlighet med bestämmelsen har dragits av från en riksdagsledamots arbetspensioner enligt de arbetspensionslagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare. (18.2.2011/150)

Samordningsgrunden är det pensionsgrundande arvodet enligt 5 §. Samordningsgränsen är 60 procent av samordningsgrunden. Har en riksdagsledamot fram till den 1 mars 1995 en pensionstid om minst 3 år enligt denna lag, är samordningsgränsen dock inte 60 procent utan ett i nedanstående tabell angivet procenttal som bestäms på grundval av den tid som fram till den 1 mars 1995 räknas som pensionstid.

Minimipensionstid Procent
15 66
12 65
9 64
7 63
5 62
3 61
9 § (18.2.2011/150)

Pensionen utbetalas månatligen från och med ingången av den månad som följer på den under vilken rätten till pension uppkom, dock tidigast från den tidpunkt då rätten att få arvode för ledamotsuppdraget upphör.

10 § (18.2.2011/150)

10 § har upphävts genom L 18.2.2011/150.

11 §

Pension utbetalas icke till pensionstagare för den tid denne efter det pensionen beviljades, ånyo vald till riksdagsman, uppbär riksdagsmannaarvode. Pensionen utbetalas oberoende av, huruvida pensionstagaren uppbär avlöning av staten eller annan lön, såframt icke nedan annat stadgas.

2 mom. har upphävts genom L 30.12.1993/1531. (30.12.1993/1531)

3 mom. har upphävts genom L 30.12.1993/1531. (30.12.1993/1531)

Anpassningsbidrag enligt 2 § 2 mom. betalas bara till den del bidraget inte tillsammans med förvärvsinkomster som baserar sig på arbets- eller företagarverksamhet och kapitalinkomster som avses i inkomstskattelagen (1535/1992) överstiger maximibeloppet för pension för riksdagsledamöter. Ledamoten är skyldig att meddela den kommunala pensionsanstalten beloppet av sina förvärvs- och kapitalinkomster när han eller hon söker anpassningsbidrag. Om förvärvs- eller kapitalinkomsterna förändras så att det påverkar beloppet av anpassningsbidraget, ska pensionsanstalten justera bidragsbeloppet på ansökan av ledamoten. Justeringen ska göras från och med ingången av den kalendermånad som följer på den under vilken justeringen begärdes. Pensionsanstalten kan justera bidragsbeloppet också retroaktivt, om förvärvs- och kapitalinkomsterna är större än vad som meddelats. Om anpassningsbidrag har betalats till ett för stort belopp, ska det överskjutande bidraget återkrävas enligt tillämpliga bestämmelser om återkrav av pension för arbetstagare i statens tjänst. Förvärvs- och kapitalinkomsterna påverkar inte pensionens belopp efter det att riksdagsledamoten har uppnått pensionsåldern. (18.2.2011/150)

12 § (18.2.2011/150)

12 § har upphävts genom L 18.2.2011/150.

13 § (18.2.2011/150)

13 § har upphävts genom L 18.2.2011/150.

14 § (18.2.2011/150)

Invalidpension ändras till ålderspension när pensionstagaren uppnår 63 års ålder.

15 §

Pensionstagare förlorar sin rätt till pensionsrat, som icke lyfts inom tre år från utgången av det kalenderår, under vilket den förfallit till betalning.

16 § (18.2.2011/150)

16 § har upphävts genom L 18.2.2011/150.

17 § (18.2.2011/150)

17 § har upphävts genom L 18.2.2011/150.

18 §

Pension, som icke indragits eller vars utbetalning icke avbrutits, utbetalas till utgången av den månad då pensionstagaren avlidit.

Vad som föreskrivs om pension för arbetstagare i statens tjänst tillämpas på ansökan om pension, begynnelsetidpunkt, utbetalning, indragning, avbrott i utbetalningen, beviljande på nytt, förhandsbesked, anpassning till förändringen i den förväntade livslängden, justering av pensionsbeloppet, överklagande, delgivning av beslut och utlämnande och erhållande av information. För övervakningen av utbetalningen av pensioner ska riksdagens kansli meddela den kommunala pensionsanstalten sådana relevanta omständigheter som kansliet har kännedom om. (18.2.2011/150)

Kommunens eller andra offentligrättsliga samfunds myndigheter och inrättningar, Pensionsskyddscentralen, försäkrings- och pensionsanstalter samt sjukhus är skyldiga att på begäran avgiftsfritt lämna den kommunala pensionsanstalten sådana uppgifter som de förfogar över och som kan inverka på avgörandet av ett pensionsärende som är under behandling, likväl med iakttagande av vad som i någon annan lag bestäms om tystnadsplikt. För läkarutlåtande och läkarintyg ska dock betalas skälig ersättning. (4.6.2010/471)

19 §

På synnerliga skäl må riksdagens kanslikommission efter ansökan bevilja den som varit riksdagsman extra pension. Extra pension och enligt denna lag utgående ordinarie pension må sammanlagt uppgå till högst det belopp som ovan i 6 och 8 §§ är stadgat angående beloppet av ordinarie pension.

Beträffande extra pensioner skall i övrigt i tillämpliga delar iakttagas, vad som gäller om statens extra pensioner.

20 §

Pensionstagare som äger rätt till pension enligt denna lag, är skyldig att underkasta sig vad framdeles till äventyrs stadgas om beaktande av honom samtidigt tillkommande pensioner eller sjukförsäkrings-, olycksfallsförsäkrings-, militärskade- eller trafikförsäkringsersättningar för beräkning av pensionens belopp.

21 §

Närmare stadganden om tillämpningen av denna lag må givas genom förordning.

22 §

Denna lag tillämpas från och med den 1 januari 1967, och genom densamma upphäves såvida annat icke följer av stadgandena i denna paragraf, lagen den 20 augusti 1948 om riksdagsmans rätt till pension (618/ 48) jämte däri senare företagna ändringar.

Denna lag tillämpas på dem som varit riksdagsmän vid 1962 års riksdag eller därefter, och pensionstiden räknas tidigast från den 1 maj 1907. De som med anledning av pensionsfall, som inträffat före denna lags ikraftträdande, äga rätt till pension även enligt tidigare stadganden hava rätt att erhålla den pension som är större. Pensionsärende, som före denna lags ikraftträdande avgjorts genom laga kraft vunnet beslut och som angår ovan avsett pensionsfall, behandlas av statskontoret på ansökan ånyo.

Tidigare gällande stadganden tillämpas utan hinder av stadgandet i 1 mom. på den som senast under år 1969 skriftligen anmäler till riksdagens kanslikommission eller statskontoret, att han det önskar, och även utan sådan anmälan på den som vid denna lags ikraftträdande äger rätt till pension av statsmedel jämlikt 1 § 1 mom. av den i 1 mom. nämnda lagen om riksdagsmans rätt till pension, men som icke äger rätt till pension enligt denna lag, samt, om ej annat följer av 2 mom., på pensioner som beviljats före denna lags ikraftträdande. (27.12.1968/714)

Väljes den till riksdagsman som åtnjuter pension jämlikt lagen om riksdagsmans rätt till pension, tillkommer honom efter det riksdagsmannauppdraget upphört endast en riksdagsmannapension.

Ikraftträdelsestadganden:

27.12.1968/714:
10.12.1971/864:

Denna lag tillämpas räknat från den 1 juli 1971.

9.7.1982/541:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. Den tillämpas när pensionsfallet inträffat den 1 januari 1982 eller senare, dock så att i 2 § 2 mom. avsedd rätt till pension även tillkommer riksdagsman vars riksdagsmannavärv har upphört före denna lags ikraftträdande, och att 6 § 1 mom. även tillämpas på pensioner baserade på pensionsfall som inträffat före lagens ikraftträdande, varvid ärenden som gäller dylika pensioner kan behandlas på nytt utan hinder av ett laga kraft vunnet beslut. Härpå grundad pension eller pensionshöjning betalas räknat från lagens ikraftträdande.

Får riksdagsman när denna lag träder i kraft extra pension som riksdagens kanslikommission beviljat, betalas den extra pensionen räknat från lagens ikraftträdande endast till den del den är större än pension eller pensionshöjning som grundar sig på denna lag.

Vad som i 8 § 1 mom. av denna lag är stadgat om samordning av olycksfallpension har motsvarande tillämpning på livränta som grundar sig på stadgandena i lagen om olycksfallsförsäkring.

Vad som i 9 § 2-5 mom. av denna lag är stadgat om utbetalning av invalidpension tillämpas inte på invalidpension som utan avbrott fortsätter efter lagens ikraftträdande.

Lagmotion 97/82, Socialutsk. bet. 11/82, Stora utsk. bet. 60/82

30.12.1993/1531:

Denna lag träder i kraft den 1 dagen i den månad då det närmast följande riksdagsmannavalet sedan denna lag blivit stadfäst förrättas. Lagen tillämpas på pensioner där pensionsfallet inträffat sedan lagen har trätt i kraft. Denna lag tillämpas också på pensioner som beviljas med stöd av 2 § 2 mom. och som börjar sedan lagen har trätt i kraft, dock så att 11 § 4 mom. inte tillämpas på utbetalningen av pension till en riksdagsman, som är född före den 1 januari 1940, från början av den kalendermånad då han fyller 60 år.

LM 55/93, ShUB 58/93, StoUB 8/93

20.4.2000/403:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2000. Lagen gäller till utgången av 2005.

LM 189/1999, ShUB 5/2000, RSk 5/2000

9.6.2000/529:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2000.

LM 61/2000, FiUB 9/2000, RSk 12/2000

8.6.2001/475:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

Lagen tillämpas när pensionsfallet inträffar sedan lagen har trätt i kraft.

LM 185/2000, ShUB 9/2001, RSk 7/2001

3.9.2004/832:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Den tillämpas på pensionsfall som inträffar efterikraftträdandet.

Genom denna lag upphävs lagen av den 2 december 1977 om medlems av statsrådet rätt till pension och om familjepension efter honom (870/1977) jämte ändringar. Den som endast före 2001 varit medlem av statsrådet eller både medlem av statsrådet och riksdagsledamot eller som varit företrädare för Finland i Europaparlamentet och vars pensionsfall i fråga om riksdagsledamotsuppdraget inträffar före den 1 januari 2005, men vars pensionsfall i fråga om uppdraget som medlem av statsrådet inträffar efter den 31 december 2004, har fortfarande rätt till pension enligt den upphävda lagen. Har personens pensionsfall i fråga om uppdraget som medlem av statsrådet inträffat redan före den 1 januari 2005 på grund av att han eller hon tagit ut förtida ålderspension redan före uppnådd 65 års ålder, men pensionsfallet enligt lagen om pension för riksdagsmän inträffar efter den 31 december 2004, har personen enligt denna lag inte rätt till pension från uppdraget som medlem av statsrådet.

Årsarvodet för en riksdagsledamot, medlem av statsrådet eller en företrädare för Finland i Europaparlamentet som innehaft uppdraget 2001 eller senare räknas första gången ut enligt 5 § på grundval av arvodena för 2001. På en riksdagsledamot, en medlem av statsrådet och en företrädare för Finland i Europaparlamentet som innehaft uppdraget innan denna lag träder i kraft och endast före 2001 tillämpas 5 § sådan den lydde innan denna lag trädde i kraft.

Den som är född före 1950 och som varit riksdagsledamot eller invald företrädare för Finland i Europaparlamentet innan denna lag träder i kraft har rätt till invalidpension enligt lagens 3 a §, som upphävs.

Pensioner enligt denna lag eller enligt lagen om medlems av statsrådet rätt till pension och om familjepension efter honom som börjat löpa före 2005 justeras första gången den 1 januari 2005 med det indextal som avses i lagen om statens pensioner.

LM 46/2004, ShUB 9/2004, RSk 8/2004

24.4.2009/271:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2009.

RP 217/2008, GrUB 1/2009, RSv 24/2009

4.6.2010/471:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

RP 4/2010, ShUB 4/2010, RSv 34/2010

18.2.2011/150:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2011.

Bestämmelserna i 2 § 2 och 3 mom. och 11 § 4 mom. i denna lag tillämpas på riksdagsledamöter vars ledamotsuppdrag har börjat första gången efter att lagen trädde i kraft. På personer som har innehaft uppdraget som riksdagsledamot innan lagen trädde i kraft tillämpas 2 § 2 mom. och 11 § 4 mom. sådana de lydde i den lag om pension för riksdagsmän som gällde innan denna lag trädde i kraft.

LM 115/2010, ShUB 47/2010, RSk 39/2010

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.