Beaktats t.o.m. FörfS 285/2019.

20.6.1963/326

Lag om samarbete mellan Finland och de övriga nordiska länderna vid verkställighet av domar i brottmål

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med Riksdagens beslut stadgas:

Verkställighet av böter och vissa andra förmögenhetspåföljder
1 §

Dom eller beslut, varigenom någon av dansk, isländsk, norsk eller svensk domstol dömts till böter eller vite eller förverkande av visst föremål eller annan egendom eller belopp i penningar eller att utgiva ersättning för kostnader, som föranletts av rättegång i brottmål, må på begäran verkställas i Finland.

2 §

Belopp, som skall indrivas, bör i beslut, varigenom begäran om verkställighet bifalles, omvandlas till finskt mynt enligt dagen före beslutet gällande inköpskurs.

3 §

Verkställigheten sker enligt finsk lag. Böter må här likväl icke förvandlas till fängelse.

4 §

Dom eller beslut, som avses i 1 § och givits i Finland, må överlåtas att verkställas i Danmark, Island, Norge eller Sverige.

Verkställighet av frihetsstraff
5 §

I Danmark ådömda haefte och faengsel, i Island ådömda varöhald och fangelsi, i Norge ådömda hefte och fengsel samt i Sverige ådömda fängelse och straffarbete benämnda frihetsstraff må på begäran verkställas i Finland, om den dömde när verkställighet skall ske är finsk medborgare eller varaktigt bosatt i Finland eller om den dömde är utlänning, som utan att vara varaktigt bosatt i Finland uppehåller sig här vid nämnda tidpunkt och åtgärden härvid med anseende till omständigheterna bör anses ändamålsenlig.

Vad ovan är stadgat, må äga tillämpning även ifråga om förvandlingsstraff för böter.

5 a § (16.3.2001/237)

Om någon som dömts till frihetsstraff i Danmark, Island, Norge eller Sverige genom att fly till Finland eller på något annat sätt i Finland drar sig undan verkställigheten eller fortsatt verkställighet av påföljden, får en anhållningsberättigad tjänsteman ta den dömde i förvar för att säkra verkställigheten, om den stat där påföljden bestämts begär detta. En myndighet i staten i fråga får göra en sådan framställning direkt till en anhållningsberättigad tjänsteman. Tingsrätten på den ort där den dömde förvaras samt den behöriga åklagaren och justitieministeriet skall utan dröjsmål underrättas om att den dömde tagits i förvar.

5 b § (16.3.2001/237)

Sedan tingsrätten fått meddelande om att någon tagits i förvar, skall den skyndsamt ta upp ärendet till behandling i den ordning som är föreskriven för behandling av häktningsyrkanden och besluta om huruvida åtgärden skall förbli i kraft. Tingsrätten skall genast underrätta justitieministeriet om sitt beslut.

Bestämmelserna om häktning i tvångsmedelslagen (806/2011) och i häktningslagen (768/2005) ska i tillämpliga delar gälla om tagande och hållande i förvar. (22.7.2011/824)

5 c § (16.3.2001/237)

Om justitieministeriet anser att det föreligger hinder mot att verkställa en påföljd, skall ministeriet förordna att den som tagits i förvar skall friges omedelbart. Den som tagits i förvar skall också friges om justitieministeriet inte har mottagit någon begäran om verkställighet och därtill hörande handlingar inom 40 dagar från det att personen togs i förvar. Den som tagits i förvar skall friges senast då den sammanräknade tiden för frihetsberövandet i Finland och i den stat där påföljden har bestämts motsvarar den tid som den dömde skulle ha varit berövad friheten om verkställigheten av påföljden hade skett i den främmande staten.

Den tid som motsvarar frihetsberövandet skall i enlighet med 3 kap. 11 § strafflagen (39/1889) avräknas från den påföljd som skall verkställas.

5 d § (16.3.2001/237)

Den dömde kan meddelas reseförbud i stället för att tas i förvar. Om reseförbudet gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om reseförbud i tvångsmedelslagen och bestämmelserna om tagande i förvar i denna lag.

5 e § (25.11.2011/1172)

Den dömde har rätt att anlita ett biträde.

Om den dömde begär det, ska en försvarare förordnas för honom eller henne. I fråga om förordnande av en försvarare på tjänstens vägnar och i fråga om försvararen i övrigt tillämpas 2 kap. i lagen om rättegång i brottmål (689/1997). Försvararen förordnas av Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet. Försvararen får även förordnas av den tingsrätt som handlägger frågan om tagande i förvar eller av någon annan domstol som handlägger ett sådant ärende som avses i denna lag. Den dömde ska utan dröjsmål informeras om rätten att anlita ett biträde och om att en försvarare kan förordnas för honom eller henne. (28.11.2014/988)

Om den dömde befinner sig i ett annat nordiskt land och det har förordnats ett rättegångsbiträde för honom eller henne i det landet, får en försvarare förordnas på det villkoret att det finns särskilda skäl till det med hänsyn till den dömdes rättsskydd.

Till försvararen ska betalas en skälig ersättning av statens medel som bestäms av justitieministeriet och som staten ska svara för.

6 § (19.7.1974/621)

I beslut, varigenom begäran om verkställighet bifalles, skall straffet omvandlas till ett lika långt fängelsestraff.

7 §

Ett straff som har omvandlats till fängelse skall verkställas enligt finsk lag enligt vad som stadgas om verkställighet av en lagakraftvunnen dom. (19.4.1991/704)

Från straff, vars verkställighet förordnats att äga rum i Finland, skall avdragas vad därav verkställts i annat nordiskt land. Har den dömde för verkställighet av frihetstraff överförts till Finland, skall den tid, som åtgått för hans forsling till straffanstalt, räknas såsom strafftid.

Verkställigheten av förvandlingsstraff för böter förfaller, om det däremot svarande bötesbeloppet i sin helhet erlägges i penningar. Gäldas en del av böterna, skall förvandlingsstraffet nedsättas i samma förhållande som den erlagda betalningen förhåller sig till det bötesbelopp, som motsvarar förvandlingsstraffet; delar av dag skola härvid ej beaktas, ej heller förvandlingsstraff nedsättas till kortare tid än den kortaste tiden för förvandlingsstraff enligt finsk lag.

8 §

Verkställighet av i Finland ådömt fängelsestraff eller förvandlingsstraff för böter kan överlåtas att äga rum i Danmark, Island, Norge eller Sverige, om den dömde när verkställighet skall ske är medborgare i vederbörande nordiskt land eller varaktigt bosatt där eller om den dömde utan att vara medborgare i vederbörande land och utan att vara varaktigt bosatt där, vid nämnda tidpunkt uppehåller sig i sagda land och verkställigheten med hänsyn till omständigheterna kan anses ändamålsenlig. (19.7.1974/621)

2 mom. har upphävts genom L 19.7.1974/621. (19.7.1974/621)

Överföres den dömde från Finland till annat nordiskt land för verkställighet av straff, skall strafftiden räknas från och med den dag, då den dömde i nämnt syfte omhändertogs av finsk myndighet, såframt icke verkställigheten av straffet begynt därförinnan.

9 §

Angående den, som för verkställighet av frihetsstraff överförts till Finland från Danmark, Island, Norge eller Sverige eller från Finland till annat nordiskt land, skola stadgandena i 7 och 18 §§ lagen den 3 juni 1960 om utlämning för brott Finland och de övriga nordiska länderna emellan (270/60) äga tillämpning, såframt icke den dömde förpassats eller utvisats ur vederbörande land.

L om utlämning för brott Finland och de övriga nordiska länderna emellan 270/1960 har upphävts genom L om utlämning för brott Finland och de övriga nordiska länderna emellan 1385/2007.

Verkställighet av samhällstjänst (28.11.2014/988)
9 a § (28.11.2014/988)
Förutsättningar för överföring av verkställigheten av samhällstjänst från ett annat nordiskt land

I ett annat nordiskt land utdömd eller beslutad samhällstjänst, som i Danmark benämns samfundstjeneste, i Island samfélagsþjónusta, i Norge samfunnstraff och i Sverige samhällstjänst, kan antingen som enda påföljd eller förenad med en villkorlig dom eller med skyddstillsyn som dömts ut i Sverige, på begäran verkställas i Finland.

En förutsättning för i 1 mom. avsedd överföring av verkställighet av straff är samtycke av Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet. Samtycke får ges om verkställigheten av samhällstjänst i Finland främjar möjligheterna för den dömde att anpassa sig i samhället, med hänsyn till hans eller hennes personliga förhållanden eller av andra särskilda skäl.

9 b § (28.11.2014/988)
Verkställighet i Finland av samhällstjänst som överförts från ett annat nordiskt land

I 9 a § avsedd samhällstjänst vars verkställighet har överförts till Finland verkställs i Finland sådan den har dömts ut eller beslutats i Danmark, Island, Norge eller Sverige. Vid verkställigheten av sådan samhällstjänst tillämpas det som föreskrivs om samhällstjänst.

Om i 9 a § avsedd samhällstjänst i Danmark, Island, Norge eller Sverige har förenats med villkor eller förelägganden som det inte är möjligt att verkställa i Finland, kan Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet fastställa ändringar i dem.

9 c § (28.11.2014/988)
Bestämmelser som ska tillämpas när samhällstjänst förvandlas till ovillkorligt fängelse

När samhällstjänst som dömts ut eller beslutats i Danmark, Island, Norge eller Sverige och vars verkställighet överförts till Finland förvandlas till ovillkorligt fängelsestraff, ska det som föreskrivs om förvandling av samhällstjänst till fängelsestraff tillämpas. Då förvandlas en timme outförd samhällstjänst till en dag ovillkorligt fängelse. Vid verkställigheten av ett sådant fängelsestraff tillämpas det som föreskrivs om fängelse.

9 d § (28.11.2014/988)
Hänskjutande av ett ärende som gäller förvandling av samhällstjänst till ett annat nordiskt land

Domstolen kan hänskjuta ett ärende som gäller förvandling av samhällstjänst till det nordiska land där domen meddelades eller där den dömde står under övervakning, om domstolen finner att samhällstjänst som dömts ut eller beslutats i Danmark, Island, Norge eller Sverige ska förvandlas till ovillkorligt fängelsestraff i Finland. Så kan också förfaras, om åtgärder ska vidtas på grund av att den dömde har underlåtit att iaktta särskilda villkor eller förelägganden som har meddelats i domen eller med stöd av den.

Om samhällstjänsten har beslutats av en förvaltningsmyndighet ska ärendet i de fall som avses i 1 mom. hänskjutas till den myndigheten.

9 e § (28.11.2014/988)
Verkställighet i ett annat nordiskt land av samhällstjänst som dömts ut i Finland

Verkställigheten av samhällstjänst som dömts ut i Finland eller av ett sådant villkorligt fängelsestraff som dömts ut i Finland och som förenats med samhällstjänst kan överföras till Danmark, Island, Norge eller Sverige, om den behöriga myndigheten i landet i fråga samtycker till detta. En förutsättning för en begäran om överföring är att Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet bedömer att verkställigheten av samhällstjänsten i ett annat nordiskt land främjar möjligheterna för den dömde att anpassa sig i samhället, med hänsyn till hans eller hennes personliga förhållanden eller av andra särskilda skäl.

Om den behöriga myndigheten i det nordiska land till vilket verkställigheten av ett i 1 mom. avsett straff överförts ändrar sådana villkor eller förelägganden i anslutning till samhällstjänsten som den dömde är skyldig att iaktta, är det beslutet bindande även i Finland.

En påföljd kan dömas ut i Finland om den behöriga myndigheten i Danmark, Island, Norge eller Sverige hänskjuter ett ärende om förvandling av samhällstjänst till en finsk domstol. Då är det den domstol i Finland som gav domen om samhällstjänst som är behörig att avgöra ärendet.

9 f § (28.11.2014/988)
Ändring, förvandling och upphävande av samhällstjänst som dömts ut eller beslutats i ett annat nordiskt land

Om den behöriga myndigheten i Danmark, Island, Norge eller Sverige ändrar, i anslutning till en till Finland för verkställighet överförd samhällstjänst, sådana villkor eller förelägganden som den dömde är skyldig att iaktta, eller om myndigheten förvandlar eller upphäver en i 9 a § avsedd samhällstjänst, är beslutet giltigt även i Finland. Om det inte är möjligt att verkställa de ändrade villkoren eller föreläggandena i Finland, kan Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet fastställa ändringar i dem.

9 g § (28.11.2014/988)
Rätt till biträde och försvarare för den som dömts till samhällstjänst

Den som dömts till samhällstjänst har rätt till biträde och försvarare enligt 5 e §.

Åtgärder angående villkorligt dömda
10 §

Övervakning av den, som i samband med i Danmark, Island, Norge eller Sverige given villkorlig dom ställts under övervakning, må på begäran anordnas i Finland.

11 §

Genom beslut där det förordnas att övervakningen av en villkorligt dömd ska verkställas i Finland ska det med iakttagande i tillämpliga delar av vad som föreskrivs om förordnande av övervakare i lagen om verkställighet av samhällspåföljder (400/2015) samtidigt förordnas en övervakare. Om i samband med den villkorliga domen uppställda villkor eller förelägganden inte i ett sådant fall kan tillämpas, får det också fastställas ändringar i dem. Prövotider och övervakningstider får dock inte ändras. (22.2.2019/276)

1 mom. har ändrats genom L 276/2019, som träder i kraft 1.1.2020. Den tidigare formen lyder:

Genom beslut där det förordnas att övervakningen av en villkorligt dömd ska verkställas i Finland ska det med iakttagande i tillämpliga delar av vad som föreskrivs om förordnande av övervakare i lagen om övervakning av villkorligt fängelse (634/2010) samtidigt förordnas en övervakare. Om i samband med den villkorliga domen uppställda villkor eller föreskrifter inte i ett sådant fall kan tillämpas, får det också fastställas ändringar i dem. Prövotider och övervakningstider får dock inte ändras. (24.6.2010/636)

Ändrar vederbörande myndighet i Danmark, Island, Norge eller Sverige den villkorligt dömde till efterrättelse förelagda villkor eller föreskrifter eller förklarar myndigheten det genom den villkorliga domen beviljade anståndet förverkat, äger beslut härom, med iakttagande ifråga om villkoren och föreskrifterna i tillämpliga delar av vad i 1 mom. är sagt, giltighet även i Finland.

L om övervakning av villkorligt fängelse 634/2015 har upphävts genom L om verkställighet av samhällspåföljder 400/2015.

12 §

Sådan övervakning av en i Danmark, Island, Norge eller Sverige villkorligt dömd som det har beslutats ska verkställas i Finland får avslutas med tillämpning av 60 § i lagen om verkställighet av samhällspåföljder. (22.2.2019/276)

1 mom. har ändrats genom L 276/2019, som träder i kraft 1.1.2020. Den tidigare formen lyder:

Sådan övervakning av en i Danmark, Island, Norge eller Sverige villkorligt dömd som det har beslutas att ska verkställas i Finland får avslutas med tillämpning av 11 § i lagen om övervakning av villkorligt fängelse. (24.6.2010/636)

Sedan det har bestämts att övervakningen skall ordnas i Finland, skall bestämmelserna i 2 b kap. strafflagen (39/1889) tillämpas på förordnande om verkställighet av villkorligt fängelse, om inte något annat bestäms nedan. (14.6.2001/524)

3 mom. har upphävts genom L 13.2.1976/138. (13.2.1976/138)

13 § (14.6.2001/524)

Också en sådan i något annat nordiskt land villkorligt dömd beträffande vilken det inte har bestämts att övervakningen skall ordnas i Finland kan, om personen i fråga här döms för ett under prövotiden begånget brott, med tillämpning av bestämmelserna i 2 b kap. strafflagen förklaras ha förverkat förmånen av det villkorliga straffet.

14 §

Då domstol förklarar, att i Danmark, Island, Norge eller Sverige villkorligt ådömt straff bör sättas i verkställighet, skola stadgandena uti 2 och 6 §§ i denna lag äga tillämpning.

Har i den villkorliga domen anstånd medgivits beträffande bestämmandet av det för brottet följande straffet, skall domstolen, då den finner, att anståndet bör förverkas, fastställa straffet för brottet enligt finsk lag och förordna om verkställighet av detta straff.

Om domstolen finner att det på grund av 2 b kap. strafflagen borde bestämmas att ett villkorligt straff som har dömts ut i ett annat nordiskt land skall verkställas eller att i fråga om en villkorligt dömd borde vidtas åtgärder på grund av att personen i fråga har underlåtit att iaktta sådana särskilda villkor eller föreskrifter som förutsätts i domen eller som har meddelats med stöd av den, kan domstolen hänskjuta ärendet till den stat där domen har givits eller där den dömde står under övervakning. (14.6.2001/524)

15 §

Anordnandet av övervakning, varom förordnats på grund av i Finland given villkorlig dom, må överlåtas att äga rum i Danmark, Island, Norge eller Sverige.

Ändrar vederbörande myndighet i det nordiska land, där övervakningen år anordnad, den dömde till efterrättelse förelagda villkor eller föreskrifter, äger beslutet härom giltighet jämväl i Finland.

Utan hinder av, att övervakning av i Finland villkorligt dömd person är anordnad i annat nordiskt land, må angående åtgärd beträffande den dömde förordnas jämväl i Finland, när han här övertygas om brott, som begåtts under prövotiden eller innan den villkorliga domen gavs, eller vederbörande myndighet i annat nordiskt land hänskjutit frågan om vidtagande av åtgärd att prövas av finsk domstol. I sistnämnda fall ankommer beslut om åtgärden på den domstol, som givit domen.

16 §

Förklarar vederbörande myndighet i Danmark, Island, Norge eller Sverige anstånd, som medgivits genom villkorlig dom i Finland, förverkat, äger beslutet giltighet jämväl i Finland.

Åtgärder angående villkorligt frigivna
17 §

Övervakningen av den, som försatts i villkorlig frihet efter avtjänande i Danmark av faengsel, i Island av fangelsi, i Norge av fengsel eller i Sverige av fängelse eller straffarbete benämnda frihetsstraff må på begäran anordnas i Finland.

18 §

Medelst beslut, varigenom förordnas, att övervakning av villkorligt frigiven skall anordnas i Finland, bör samtidigt övervakare tillförordnas och, därest den villkorligt frigivne till efterrättelse förelagda villkor eller föreskrifter icke här kunna tillämpas, fastställas ändringar rörande dem; prövo- och övervakningstid må likväl icke ändras.

Om vederbörande myndighet i Danmark, Island, Norge eller Sverige ändrar den villkorligt frigivne till efterrättelse förelagda villkor eller föreskrifter eller förklarar den villkorliga friheten förverkad, äger beslutet härom, med iakttagande ifråga om villkor och föreskrifter i tillämpliga delar av vad i 1 mom. är sagt, giltighet jämväl i Finland.

19 §

Sedan anordnandet av övervakning förordnats att äga rum i Finland, skola beträffande den övervakade, såframt nedan icke annorlunda föreskrives, stadgandena rörande villkorlig frihet i 2 kap. förordningen om verkställighet av straff äga tillämpning. Om förlängning av prövotid må likväl icke förordnas.

20 §

Även sådan efter avtjänande av i 17 § avsett frihetsstraff villkorligt frigiven person, beträffande vilken ej förordnats, att övervakningen av honom skall anordnas i Finland, må av finsk domstol, då den dömer honom till straff för under prövotiden begånget nytt brott, förklaras hava förverkat sin villkorliga frihet.

21 §

Om en i Danmark, Island, Norge eller Sverige villkorligt frigiven person i Finland förklaras förverka sin villkorliga frihet, kan domstolen bestämma att reststraffet skall verkställas på det sätt som avses i 2 c kap. 14 § i strafflagen såsom om försättandet i villkorlig frihet skulle ha skett i Finland. (23.9.2005/787)

Finner vederbörande myndighet, att beträffande i annat nordiskt land i villkorlig frihet försatt person åtgärd borde vidtagas på grund av att han underlåtit iakttaga honom förelagda villkor eller föreskrifter eller under prövotiden begått nytt brott, må myndigheten, utan att förklara den villkorliga friheten förverkad, hänskjuta frågan om vidtagandet av åtgärden att avgöras i den stat, där den dömde villkorligt frigivits eller där han står under övervakning.

22 §

Anordnandet av övervakning av person som försatts i villkorlig frihet i Finland kan överlåtas att äga rum i Danmark, Island, Norge eller Sverige. (19.7.1974/621)

Ändrar vederbörande myndighet i det nordiska land, där övervakningen är anordnad, den villkorligt frigivne till efterrättelse förelagda villkor eller föreskrifter, äger beslutet härom giltighet jämväl i Finland.

Utan hinder av att övervakning av i Finland villkorligt frigiven person är anordnad i annat nordiskt land, må angående åtgärd beträffande honom förordnas jämväl i Finland, när den villkorligt frigivne här dömes för brott, som begåtts under prövotiden, eller vederbörande myndighet i annat nordiskt land hänskjutit frågan om vidtagande av åtgärd att prövas av finsk myndighet.

23 §

Förklarar vederbörande myndighet i Danmark, Island, Norge eller Sverige i Finland villkorligt frigiven person hava förverkat sin villkorliga frihet, äger beslutet härom giltighet jämväl i Finland.

Gemensamma stadganden
24 § (28.11.2014/988)

En begäran som avses i 1, 5, 9 a, 10 eller 17 § framställs av den behöriga myndigheten i Danmark, Island, Norge eller Sverige.

Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet avgör om en i 5, 9 a, 10 eller 17 § avsedd begäran ska bifallas. Rättsregistercentralen beslutar om bifall till en i 1 § avsedd begäran.

25 §

En dom, som i Danmark, Island, Norge eller Sverige har givits för ett brott för vilket åtal är anhängigt vid, eller genom en laga kraft vunnen dom har avgjorts av en finsk domstol eller för vilket riksåklagaren har förordnat om väckande av åtal, får inte verkställas i Finland. (11.3.1997/206)

Förordnande om verkställighet i Finland av dom må ej heller givas, därest domen icke är verkställbar i den stat, där den gavs.

26 § (28.11.2014/988)

Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet ska höra den dömde före sitt beslut om samtycke till en begäran som avses i 5, 9 a, 10 eller 17 §. På hörande tillämpas vad som i förvaltningslagen (434/2003) föreskrivs om hörande av part.

Ett beslut av Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet om samtycke till begäran enligt 1 mom. delges i enlighet med förvaltningslagen. Ändring i beslutet får sökas genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol i enlighet med förvaltningsprocesslagen (586/1996). Besvären ska behandlas skyndsamt. Beslut av Helsingfors förvaltningsdomstol får inte överklagas genom besvär.

Ett beslut av Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet får verkställas även om det överklagas.

27 § (28.11.2014/988)

Begäran som avser verkställighet enligt 8 eller 9 e § eller anordnande av i 15 eller 22 § förutsatt övervakning i Danmark, Island, Norge eller Sverige framställs av Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet. Begäran ska åtföljas av den dömdes yttrande i frågan eller ett intyg över att han eller hon har beretts tillfälle att yttra sig. Begäran som avser verkställighet enligt 4 § framställs av rättsregistercentralen.

Avser begäran verkställighet av förvandlingsstraff för böter, ska Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet fastställa förvandlingsstraffets längd och preskriptionstid.

28 § (28.11.2014/988)

Om Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet har bifallit en begäran som avses i 1, 5, 9 a, 10 eller 17 § eller om villkorligt straff eller villkorlig frihet förklarats förverkad på det sätt som avses i 13 eller 20 §, får åtal inte väckas i Finland för det brott som avses i den dom som gavs i det andra nordiska landet.

29 § (19.3.2010/180)

I 7 kap. 9 § i strafflagen föreskrivs om beaktande av i Danmark, Island, Norge eller Sverige utdömt straff vid bestämmande av gemensamt straff.

30 § (28.11.2014/988)

När en i 1, 5 eller 9 a § avsedd begäran om verkställighet har bifallits, avgörs preskription av verkställigheten av domen enligt lagen i den stat där domen eller beslutet meddelades.

Vid benådning i fråga om domar som verkställs i Finland tillämpas bestämmelserna om benådning i finsk lag. Också när verkställigheten av en dom har överförts till Finland kan det nordiska land där domen meddelades benåda den dömde. I ett sådant fall tillämpar domstolen i det land där domen meddelades det landets bestämmelser om benådning.

31 §

Överföres någon för verkställighet av frihetsstraff från Danmark, Island, Norge eller Sverige till något annat av dessa länder, må han utan särskilt tillstånd föras genom finskt territorium.

32 §

Med dom avses i denna lag även sådant beslut eller förordnande av annan myndighet än domstol, som enligt lagstiftningen i vederbörande stat har samma verkan som dom.

33 §

De kostnader, vilka föranledes av verkställighet, som med stöd av denna lag äger rum i Finland, stanna staten till last, därest de icke, i enlighet med vad särskilt är stadgat, kunna indrivas vid verkställigheten.

34 §

Justitieministeriet med stöd av denna lag tillkommande befogenhet att förordna om ovan i 1 och 4 §§ avsedd verkställighet må helt eller delvis anförtros länsstyrelse.

35 §

Närmare föreskrifter angående verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas genom förordning.

36 §

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1963.

Genom förordning bestämmes beträffande Danmark, Island, Norge och Sverige särskilt för sig, från vilken tidpunkt denna lag skall äga tillämpning mellan Finland och sagda stat.

I denna lag förutsatta åtgärder må vidtagas även ifråga om domar, som givits innan lagen trädde i kraft. För verkställighet av frihetsstraff, som dömts för före denna lags ikraftträdande begånget brott, må den dömde likväl icke överföras till Finland, med mindre han skriftligt därom anhållit, och må med anledning av sådant brott genom villkorlig dom medgivet anstånd eller villkorlig frihet icke förklaras förverkad.

Ikraftträdelsestadganden:

19.7.1974/621:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975. Vad i 8 § 1 mom. är stadgat om fängelsestraff gäller även före denna lags ikraftträdande ådömt tukthusstraff.

13.2.1976/138:

Denna lag träder i kraft den 1 april 1976.

19.4.1991/704:

Denna lag träder i kraft den 1 april 1992.

Regeringens proposition 40/90, Lagutsk. bet. 15/90, Stora utsk. bet. 314/90

11.3.1997/206:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1997.

RP 131/1996, LaUB 20/1996, RSv 237/1996

8.8.1997/753:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

RP 48/1997, LaUB 8/1997, RSv 85/1997

16.2.2001/142:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2001.

RP 136/2000, LaUB 13/2000, RSv 212/2000

16.3.2001/237:

Denna lag träder i kraft den 25 mars 2001.

RP 1/2001, LaUB 2/2001, RSv 8/2001

14.6.2001/524:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2001.

RP 177/2000, LaUB 8/2001, RSv 46/2001

15.7.2005/543:

Denna lag träder i kraft den 2 augusti 2005.

RP 56/2005, LaUB 7/2005, RSv 84/2005, Rådets rambeslut 2003/577/RIF, EGT nr L 196, 2.8.2003, s. 45

23.9.2005/774:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2006.

RP 263/2004, LaUB 10/2005, GrUU 20/2005, RSv 98/2005

23.9.2005/787:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2006.

RP 262/2004, LaUB 9/2005, RSv 97/2005

19.3.2010/180:

Denna lag träder i kraft den 15 augusti 2010.

RP 261/2009, LaUB 1/2010, RSv 8/2010

24.6.2010/636:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

RP 229/2009, LaUB 6/2010, RSv 59/2010

17.6.2011/732:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2011.

RP 279/2010, LaUB 35/2010, RSv 312/2010

22.7.2011/824:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 222/2010, LaUB 44/2010, RSv 374/2010

25.11.2011/1172:

Denna lag träder i kraft den 5 december 2011.

RP 10/2011, LaUB 4/2011, RSv 23/2011, Rådets rambeslut 2008/909/RIF (32008F0909); EUT L 327, 5.12.2008, s. 27, Rådets rambeslut 2008/947/RIF (32008F0947); EUT L 337, 16.12.2008, s. 102

28.11.2014/988:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

Lagen tillämpas inte om begäran om överföring av verkställighet av samhällstjänst framställts före lagens ikraftträdande.

RP 97/2014, LaUB 9/2014, RSv 120/2014

22.2.2019/276:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

RP 120/2018, LaUB 10/2018, RSv 155/2018

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.