Beaktats t.o.m. FörfS 822/2018.

30.4.1947/328

Lag om riksdagsmannaarvode

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med Riksdagens beslut, tillkommet på sätt 70 § riksdagsordningen föreskriver, stadgas:

1 §

Till en riksdagsledamot betalas ett arvode av sådan storlek att uppdraget som riksdagsledamot kan skötas på behörigt sätt. Arvodet fastställs av riksdagens arvodeskommission. Arvodeskommissionens ordförande och dess två övriga medlemmar, av vilka ingen får vara riksdagsledamot eller tjänsteman vid riksdagen, väljs av riksdagens presidium för fyra år. Kommissionen sammankallas av ordföranden. Kommissionen är beslutför när samtliga medlemmar är närvarande. Presidiet kan utfärda kompletterande bestämmelser om kommissionens verksamhet. (18.7.2003/701)

Till en riksdagsledamot betalas för den tid, för vilken riksdagsmannaarvodet betalas, för de extra kostnader som uppdraget som riksdagsledamot orsakar en ersättning om 30 procent av grundlönen i statens löneklass A 27. Till en riksdagsledamot som valts i någon annan valkrets än Helsingfors eller Nylands valkrets betalas kostnadsersättningen beräknad enligt 40 procent. Har en riksdagsledamot utöver sin bostad i en annan valkrets än Helsingfors eller Nylands valkrets för skötseln av uppdraget som riksdagsledamot en ägar- eller hyresbostad i Helsingfors, Esbo, Grankulla eller Vanda, betalas kostnadsersättningen beräknad enligt 55 procent. Kostnadsersättningen till en riksdagsledamot som valts i Nylands valkrets beräknas likväl enligt 40 procent om hans eller hennes bostad, med anlitande av allmän färdväg, ligger längre än 30 kilometer från riksdagshuset. (9.6.2000/528)

Hos en riksdagsledamot som utnämnts till medlem av statsrådet innehålls hälften av det arvode och den kostnadsersättning som enligt denna lag tillkommer honom. Hos en riksdagsledamot som valts till ledamot av Europaparlamentet innehålls arvodet och kostnadsersättningen enligt denna lag helt och hållet för den tid han är ledamot av Europaparlamentet. Hos en riksdagsledamot, vilken som värnpliktig inträtt i aktiv tjänst eller i civiltjänst, innehålls likaså arvodet och kostnadsersättningen helt och hållet under tiden för nämnda tjänstgöring. (18.12.1998/1070)

4 mom. har upphävts genom L 23.4.1976/330. (23.4.1976/330)

5 mom. har upphävts genom L 23.4.1976/330. (23.4.1976/330)

6 mom. har upphävts genom L 23.4.1976/330. (23.4.1976/330)

1 a § (23.4.1976/330)

Riksdagsman erhåller för den tid hans riksdagsmannavärv fortgår årsfribiljett i första klass på statsjärnvägarnas samtliga banor samt fribiljett på post- och telegrafverkets busslinjer.

Till riksdagsman, som vid handhavandet av sitt riksdagsmannavärv anlitar buss i linjetrafik eller flygplan i reguljär inrikes linjetrafik, utgives ersättning för resebiljettkostnaderna i enlighet med vad kanslikommissionen närmare bestämmer. Ombesörjer flygtrafikidkare befordran av flygpassagerare med bil, erhåller riksdagsman ersättning jämväl för anlitande av bilbefordran.

1 b § (18.12.1998/1071)

Riksdagens kanslikommission kan bevilja en riksdagsman skälig ersättning för andra än i 1 a § avsedda, av handhavandet av riksdagsmannavärvet föranledda färdkostnader och telekommunikationskostnader.

1 c § (23.4.1976/330)

Till riksdagsman utgives, på sätt riksdagens kanslikommission närmare bestämmer, ersättning för resekostnader i fråga om resa enligt riksdagens beslut i hemlandet och utomlands, i enlighet med vad som vid tidpunkten i fråga betalas för statlig tjänsteresa i första reseklassen.

Dagtraktamente för resa i hemlandet betalas likväl inte för den tid, för vilken riksdagsman har rätt till ovan i 1 § 2 mom. nämnd kostnadsersättning, förutom då en resa som företagits enligt riksdagens förordnande omedelbart är ansluten till en utlandsresa. (31.12.1985/1110)

2 § (21.1.2000/39)

Riksdagsmannaarvode betalas från den dag resultatet av riksdagsvalet har fastställts. Till den som under valperioden har blivit riksdagsledamot betalas riksdagsmannaarvode från den dag hans eller hennes fullmakt har godkänts.

Arvodet betalas till den dag då uppdraget som riksdagsledamot upphör på grund av att resultatet av ett nytt val fastställs eller på grund av riksdagsledamotens död eller på grund av att riksdagsledamoten har beviljats befrielse från uppdraget som riksdagsledamot eller av någon annan orsak.

Om en riksdagsledamot upprepade gånger underlåter att delta i riksdagens arbete utan något godtagbart hinder, kan riksdagen på förslag av talmanskonferensen besluta att han eller hon för en bestämd tid förlorar sitt riksdagsmannaarvode eller en del av det. (2.3.2007/216)

Talmanskonferensen kan på begäran av en ledamot besluta att riksdagsmannaarvodet eller en del därav inte skall betalas för en frånvaro som varar längre än en månad. (2.3.2007/216)

Till en riksdagsledamot betalas inte riksdagsmannarvode för den tid han eller hon är förhindrad att delta i riksdagens arbete på grund av avtjänande av ett ovillkorligt fängelsestraff.

3 §

Riksdagsmannaarvode och övriga riksdagsman tillkommande ersättningar erläggas på tider, som bestämmas av riksdagens kanslikommission. Av årsarvodet erlägges månatligen en tolftedel för varje full månad, för vilken riksdagsman enligt 2 § har rätt att uppbära arvode. För delar av månad uppbär riksdagsman i 1 § stadgat dagsarvode för varje dag.

Har arvode erlagts i förskott, må detta icke, för den händelse riksdagsmannavärv upphör mitt under valperiod, återfordras.

4 § (18.6.1993/518)

4 § har upphävts genom L 18.6.1993/518.

5 § (23.4.1976/330)

Riksdagsman får ersättning för resa till och från riksdag.

5 a § (6.3.1992/206)

1 mom. har upphävts genom L 24.4.2015/480. (24.4.2015/480)

Så som riksdagens kanslikommission bestämmer kan av statens medel enligt statsbudgeten betalas kostnaderna för allmänna hälsoundersökningar och företagshälsovård i fråga om riksdagsmännen.

6 § (2.3.2007/216)

6 § har upphävts genom L 2.3.2007/216.

7 §

Denna lag skall tillämpas från och med den 1 januari 1947, och genom densamma upphäves lagen den 23 mars 1928 om riksdagsmannaarvode (106/28).

Ikraftträdelsestadganden:

23.4.1976/330:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1976.

17.6.1977/464:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

31.12.1985/1110:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

Lagmotion 72/85, Statsutsk. bet. 67/85, Stora utsk. bet. 175/85

29.12.1988/1295:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Lagmotion 112/88, Statsutsk. bet. 86/88, Stora utsk. bet. 213/88

6.3.1992/206:

Denna lag träder i kraft den 1 april 1992.

Regeringens proposition 226/91, Grundlagsutsk. bet. 1/92

18.6.1993/518:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

LM 48/92, GrUB 1/93

16.12.1994/1185:

Denna lag träder i kraft den 19 december 1994.

RP 297/94, GrUB 8/94

16.12.1994/1187:

Denna lag träder i kraft den 19 december 1994 och gäller till dess att fullmakterna för de ledamöter som valts vid det första valet av företrädare för Finland i Europaparlamentet har godkänts i Europaparlamentet.

RP 297/94, GrUB 8/94

15.3.1996/168:

Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.

RP 219/95, GrUB 1/96, RSv 17/96

18.12.1998/1070:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Genom denna lag upphävs lagen den 16 december 1994 om temporärt undantag från lagen om riksdagsmannaarvode (1187/1994) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 190/1998, GrUB 7/1998, RSv 189/1998

18.12.1998/1071:

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

LM 120 och 121/1998, RSk 31/1998

21.1.2000/39:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.

LM 117/1999, GrUB 11/1999, RSk 28/1999

9.6.2000/528:

Denna lag träder i kraft den 15 juni 2000. Det enligt 1 § 1 mom. fastställda riksdagsmannaarvodet och kostnadsersättningen enligt 1 § 2 mom. betalas från den 1 september 2000.

LM 61/2000, FiUB 9/2000, RSk 12/2000

18.7.2003/701:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2003.

LM 45/2003, FiUB 5/2003, RSk 19/2003

2.3.2007/216:

Denna lag träder i kraft den 22 mars 2007.

LM 169/2006, GrUB 12/2006, RSk 52/2006

24.4.2015/480:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 277/2014, ShUB 49/2014, AjUU 18/2014, RSv 315/2014

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.